Mats Werner

Att kommunen alltid har varit usel på att anordna arkitekttävlingar, vet vi. Efter mycket tjat frän bl.a. min sida verkar det nu som om man äntligen slutat försöka med den sortens lösning.

Nästa usla område tycks vara kommunala upphandlingar! Vi ska här inte nämna den cirkus som uppstått kring den uteblivna upphandlingen av kommunchefens och diverse andra "konsulters" tjänster. Häromveckan presenterades den sedan länge emotsedda rapporten om kommunens framtida måltidsproduktion.

Smaka först en gång till ordentligt på ordet "måltidsproduktion"! Vi befinner oss fjärran från de "måltidsupplevelser" Carl-Jan Granqvist så gärna berättar om.

I Rödklöverns värld gäller tydligen i vart fall inte de ideal kring decentralisering som brukar vara de tongångar som normalt hörs från kommunalrådet Persson Inc.'s parti. När Persson Inc. hade sin partibroder Jordbruksministern här på besök hyllades tankar kring närodlat och närproducerat. Men när Persson Inc. sedan slår till så blir det med en riktigt saftig centralisering till ett enda storkök som ska förse alla förskolor, skolor och äldreboenden i kommunal regi med mat. Visserligen tänker man sig en liten gest till de som vill ha den nära maten, den man känner doften av när den tillagas, genom att låta varje litet institutionskök fixa potatis och grönsaker.

Allt detta för att få till en tillräckligt intressant "produktionsenhet" som sedan kan utbjudas till försäljning alt. läggas ut på entreprenad. I båda fallen lär kommunen få förbinda sig att just köpa alla måltider från denna producent. Och då är väldigt lite vunnet.

Varför inte bara istället sälja Ärtan (produktionsköket på P10). Till någon som då plötsligt också får rätt och möjlighet att erbjuda mat, inte bara till de företag och företagare som växer upp på gamla regementsområdet, utan också till kommunens friskolor om dessa så önskar.

Låt sedan varje institution välja hur de vill ha det med tillagningen av de måltider man ska servera på sin förskola, skola eller äldreboende. Kanske föredrar många att också fortsättningvis köpa sin mat från ett fristående Ärtan eller så kanske de gör upp med en lokal restaurang om matleveranser, eller i bästa fall lagar sin egen mat från grunden. Då har vi uppnått det som alla säger sig vilja!

Nu var det ju inte måltidsproduktionen i sig jag tänkte skriva om. Det blev en utvikning. Ber om ursäkt! (Varav hjärtat är fullt skriver pekfingret...)

När utredningen av denna ganska så infekterade och tidigare mycket debatterade fråga äntligen presenteras, hade man möjligen förväntat sig att ansvariga politiker skulle kastat sig över den för att läsa in sig inför de utfrågningar och debatter man kan förvänta sig bli ställd inför just som ansvarig politiker.

Men så icke Socialnämndens ordförande Kommunalrådet Tord Tjernström. Han säger till tidningens reporter att han på en hel månad (30 dagar) inte "hunnit läsa den". Att han "inte gjort något"! Att han "väntat på beslutet" som togs för en månad sedan och att han "nu får titta på det"!

Ack ja!

Det är väl inte troligt att han ännu hunnit titta på det eftersom nästa stora utredning hamnade på hans bord. Den om färdtjänstupphandlingen. Att Socialnämnden också i sitt beslut möjligen borde ta hänsyn till de konsekvenser beslutet får inte bara för färdtjänstkunderna utan kanske också för övriga skruttiga kommuninvånare som kan behöva en taxi då och då, är kanske för mycket begärt.

Tre bolag lämnar anbud på de sjuk- och färdtjänsttransporter som är kommunens ansvar. De olika priser som de tre anbudsgivarna lämnat kan enkelt (på sätt som Strängnäs Tidning så förtjänstfullt gjort) läggas bredvid varandra och jämföras.

Om vem som helst av tidningens läsare kikar på denna uppställning så framgår det på ett ganska tydligt sätt att det företag som Socialnämnden fann vara "billigast" och därför gav uppdraget till, knappast lämnat det för kommunen bästa och lägsta anbudet. Jo, på en punkt (som berör ca, tio transporter om året) har de lämnat ett väsentligt lägre grundkostnadspris än de övriga två. Men om man skulle räkna på en sådan transport inkl. grundkostnad och milkostnad, skulle företaget förmodligen bli dyrast av de tre.

Vad har då Socialkontoret gjort? Jo, tydligen har man helt sonika plussat ihop de olika priserna till en klump och tack vare den lägre grundkostnaden har det "vinnande" företaget blivit billigast! Utan någon beräkning av totaleffekterna för kommunen eller de skattebetalare som ska bidra med sin del av de förmodlingen höjda färdtjänsttaxorna. Skrämmande dåligt! Och förvånande med tanke på att vi har en hittills i vart fall synnerligen kompetent Socialchef. Hur han kunnat släppa fram ett sådant underlag till beslut är förvånande och hur nämndens ledamöter saklöst tycks ha accepterat det är upprörande.

Men som den ansvarige ordföranden, Tord Tjernström, så eftertänksamt säger: "Man kanske skulle räknat på ett annat sätt"!! Han säger ju till tidningen att han själv "inte räknat alls", men att han "hört att det skulle bli 1,2 miljoner kronor dyrare! Jag har inte hört efter med mina tjänstemän." säger Tord Tjernström. Nej, han har väl inte hunnit!

Tord Tjernström är heltidspolitiker och avlönad av skattebetalarna för att vara det. Då bör man kunna förvänta sig att han som ordförande i den nämnd han ansvarar för, alltid är påläst och vet vad som görs på det kontor som ligger i hans ansvarsområde. Det är hans förb-e skyldighet. Han betalas för att han ska ta sig den tid som uppdraget kräver och sätta sig in i ärendena så att han kan dem tillräckligt väl, om inte annat så för att alltid kunna försvara ett fattat beslut utan att behöva hänvisa till tjänstemän han inte hunnit fråga.

Och var viss! Det kommer fler märkliga upphandlingsärenden här på bloggen! T.ex. växtprakten vid Finninge trafikplats! Vänta bara!

Fler och fler röster höjs för att Strängnäs Kommunalråd Jens Persson borde kliva åt sidan. Den politiska vilden i kommunfullmäktige,  Margit Urtegård (Ob.lib.) skriver på sin blogg och i insändare i lokaltidningen bl.a.

"Han ljuger medvetet till tidningen och genom det till alla väljare och skattebetalare i kommunen. När han sen blir upptäckt och ifrågasatt då hänvisar han till revisorerna. Är inte det arrogant, respektlöst och nonchalant? Stämmer det beteendet överens med kommuns värdegrund? Knappast! Det vore hederligt och klädsamt om Jens Persson förstod vidden av sitt agerande. Han underminerar sitt eget förtroende i en tid då kommunen är extremt svårt utsatt ekonomiskt och står inför stora utmaningar. Jens Persson har undergrävt sin position som en samlande kraft i Strängnäspolitiken. Han borde avgå."

Moderata fullmäktigeledamoten Kerstin Svensson skriver på sin blogg apropås att Persson Inc. nu har förmått kommunchefen Lundborg att avstå från sin dubbla inkomst (dels militär pension och dels konsultarvode till det egna företaget från kommunen) och genom att anställas av kommunen (vilket är vad Kommunstyrelsen redan för länge sedan beslutade om, men som Persson Inc. oberört struntade i) nöja sig med en enda lön – från kommunen:

"Nu ligger förslaget att anställa Peter Lundberg som kommunchef ytterligare en gång på kommunstyrelsens bord? Moderaterna har aviserat att vi inte kan godkänna honom. De partier som röstar för förslaget röstar också för konsultskandalen och stöder därmed vad Jens Persson kallar teknikaliteter. Att inte stödja förslaget anser Jens Persson vara ett av de värsta angrepp han varit med om och ett oseriöst agerande. Kommunstyrelsens ordförande hotar också med, att om inte moderaterna röstar för förslaget, kommer det att påverka det borgliga samarbetet i framtiden. Med andra ord om inte moderaterna gör som Jens Persson vill så blir det ingen borglig allians i Strängnäs."

Om detta är sant – vilket jag inte betvivlar för en sekund  – är det en oerhörd skandal. Inte nog med att Persson Inc. ljuger och går bakom ryggen på såväl fullmäktige som kommunstyrelse och struntar i lagar och förordningar – som han kallar "teknikaliteter" – utan till råga på allt sedan har mage att beskylla dem som talar om för honom att han handlat fel, för "oseriöst agerande"!! Det är väl magstarkt! Också för en gammal avdankad politiker som jag.

Vilka andra "teknikaliteter" kan finnas som Persson Inc. lika obekymrat rundar?

Oppositionsrådet Maria von Beetzen skriver på sin blogg efter senaste fullmäktigemötet:

"Jens Persson var inte i bra form igår, och gav ett närmast mytomaniskt intryck när han hävdade motsatsen.

Beklämmande var hans motivering att det kostsamma Leanprojektet ( tar 4-5 miljoner om året i kostnader) inte är till för effektiviseringar eller kostnadsbesparingar utan helt enkelt för att personalen kommer att ÄLSKA det !"

Mariefredspartiets Dag Bremberg kommenterar under rubriken "Strängnäsrevyn", Persson Inc.'s uppförande på samma möte:

"Som vanligt försökte han behandla de flesta frågor på ett skämtsamt sätt - tills timmen börjar bli sen och tålamodet tryter. Det är ett mönster att någon då får klä skott för kommunalrådets bräckliga humör. I går fick han ett infall, for upp utan att ens ha begärt ordet och gjorde ett respektlöst utfall mot hela Mariefredspartiet.
Så gör man inte som kommunalråd mot något parti som valts in i fullmäktige med ett på sin ort stort och växande stöd.
Visst är det mänskligt att ibland agera spontant och med ilska, men att som politisk ledare upprepade gånger avslöja sån bristande respekt för fullmäktige, det är inte acceptabelt.
På frågan som många ställer "finns det kvar förtroende för kommunalrådet" så är mitt svar tyvärr: nej."


Nyligen uttalade sig Rödklöverns gruppledare i Strengnäs Tidning/Eskilstuna-Kuriren och gav Persson Inc. sitt fulla och fortsatta förtroende. Faktiskt ganska patetisk läsning med tanke på vad åtminstone två av dessa och övrigas företrädare uttalade när det gällde förra kommunalrådet Ann Landerholm.

Återigen kan jag inte annat än instämma med Karin Bojs eller om det var Maria Croft, som i DN på ett tidigt stadium av "Juholt-affären" skrev att hon trodde att Juholt skulle "komma undan" och kunna sitta kvar därför att han är man och med en lätt jovialisk framtoning, till skillnad från Mona Sahlin som ju var kvinna och rätt så vass.

Låt mig relatera ingredienserna:

Mona Sahlin beskylldes för att obetänksamt ha använt statens kreditkort för att inhandla en Toblerone. Hon beskylldes för att slarva med privata räkningar och P-böter och framställdes som en alltigenom slarvig person av dem som ville bli av med henne. Hon lär ha betalat tilllbaka kostnaden för Tobleronen och har med andra ord inte på något sätt belastat skattebetalarnas tillgångar.

Håkan Juholt däremot har med full vetskap om de regler som gäller för riksdagsledamöter inte bara låtit skattebetalarna stå för sin sambos bostadskostnader i flera år utan också låtit henne följa med på utlandsresor på skattebetalarnas bekostnad. Det har också talats om en dubbelfakturerad bilkostnad som skattebetalarna fått stå för.

Bara i frågan om bostadskostnaden rörde det sig om 150.000:- kronor som Juholt tillskansat sig utöver vad han hade rätt till. Det är rätt så många Toblerone det!

Juholt har undgått åtal för att åklagare funnit Riksdagens regler varit alltför oklart formulerade rent juridiskt. Men för gemene man framstår ändå reglerna beträffande vems kostnader som ska ersättas som tillräckligt kristallklara för att en persson i Juholts situation nog borde ha funderat en extra gång innan han skickade åtminstone de senaste ersättningsräkningarna.

Peter Wolodarski listade i söndagens DN "13 punkter om en olycka i svensk politik"! Alla berörde Juholts olika tillkortakommanden som partiledare och riksdagsman.

Ändå sitter han kvar! Kan man annat än utgå från att det beror just på att han "är man och har en jovialisk framtoning"?

Jag vet inte om man kan anse att Persson Inc. har en sådan framtoning. Kanske däremot en viss pojkaktig charm á la "Kalles Kaviar-Kalle" eller Tintin. Och man är han ju. Så det räcker väl för att hans kartellkamrater ska ställa upp vad han än tar sig för och hur han än uttrycker sig.

Samma nåd vederfors sannerligen inte Persson Inc.'s företrädare Ann Landerholm! Trots att hennes "fel" knappast nådde upp till samma dignitet som brott mot upphandlingslagar, medvetet och under flera år upprepat förande av kommunstyrelse och fullmäktige bakom ljuset, uttalande av oacceptabla hot mot andra partier och allmän nonchalans mot fullmäktige och dess ledamöter.

Men så är hon ju kvinna! Och dessutom ganska så vass!

Men allra främst väcker den nuvarande situationen frågan om framtiden! Hur ska dessa borgerliga partier någonsin kunna regera ihop kommunalt igen så länge samma personer befolkar de främsta platserna? Och även om personbyten kan komma, så löser det inte de djupgående skillnaderna mellan flera av de borgerliga partierna kring frågan om hur den ekonomiska situation som kommunen befinner sig i ska kunna lösas permanent. Ingen fyr- eller fempartiallians kan internt någonsin lösa t.ex. frågan om SEVABs vara eller inte vara som kommunalt bolag.

I det uppkomna läget finns egentligen bara en konstellation som möjligen skulle kunna nå en samsyn i katastrofläget och visa ett gemensamt ansvar för kommunen och dess invånare och därigenom möjliggöra en kraftfull satsning på sanering av den kommunala ekonomin. Och det är en allians mellan kommunens två största partier, M och S.

Om de båda kan lägga vardagskäbblet åt sidan och med kommunens bästa för ögonen gemensamt lotsa kommunen ut ur det moras den nu befinner sig i, skulle förändringarna till det bättre kunna komma ganska fort och i vart fall vara ordentligt grundlagda till nästa val.

Men jag tror också att det kräver att man enas om en opolitisk alternativt neutral kommunstyrelseordförande, eller i vart fall en kraftfull och initiativrik person som idag inte befinner sig i kommunalpolitikens inre kretsar men som kan åtnjuta förtroende från båda håll.

En fantasi? Kanske, men hoppet är det sista som överger människan.

Med licenspengar, administrerade av vår regering och riksdag, bekostas det företag som heter Sveriges Television och dess produktioner. Man skulle kunna tro att dessa produktioner då också skulle omfattas av den offentlighetsprincip som gäller i all annan motsvarande verksamhet under vårt gemensamma hägn.

Jag har en gång tidigare skrivit om detta när det handlade om möjligheten att på en DVD-skiva som skulle biläggas en bok om en svensk jazzmusiker och -kompositör inkludera några SVT-produktioner.

Det handlade då om dels om några TV-program i svartvitt från början av 1960-talet, dels om en ca. 2 timmar lång aldrig sänd intervju från 1981 med jazzmusikern. En intervju som dessutom var behäftad med så fatala fel att långa stycken saknade bild för att filmen i kameran vid flera tillfällen tagit slut medan ljudbandet löpte vidare.

De svartvita programmen har idag endast dokumentärt värde och saknar allt kommersiellt sådant! Visserligen fanns den ännu verksamme teatermannen Staffan Westerberg med bland upphovsmännen, men ändå. Svartvita produktioner för barn och ungdomar från 60-talet? Kanske skulle möjligen "Minnenas television" kunna tvingas visa intresse för dem. Annars knappast någon.

Ändå skulle Sveriges Television genom sin försäljningsorganisation SVT Sales enligt gällande prislista ha ca. 885.000:- för att släppa rätten att lägga dessa program på en DVD. Plus teknikersättning för att bränna masters med över 15.000:-. Plus att det då hade kostat bokförlaget stora pengar att redigera intervjuprogrammet för att skapa bilder där endast ljud fanns att tillgå. I de 885.000:- har jag räknat 60 minuter för den totalt 120 minuter långa intervjun.
Det skulle motsvara en kostnad per normalupplagebok på över 900:-! Bara för rätten att göra fler kopior av de masterkopior som ingår i teknikkostnaden!

Bara för att göra en DVD för att bokens upphovsmän skulle kunna få se de program man i arkivförteckningar kunnat finna vara möjliga, alltså för rent internt bruk och visning för 2-4 personer, skulle SVT ha 20.000 kronor!

Den 22 februari 2011 skrev SVT-chefen Eva Hamilton en debattartikel i DN under rubriken: "Öppna SVTs arkiv".
Texten andades hopp om en förändrad syn på de folkskatter som ryms i SVTs och SRs arkiv och som bekostats av ett avgiftskollektiv bestående av flertalet av landets skattebetalare och invånare:

"Öppna SVT:s programarkiv.
Den svenska kulturen stärks om vi kan finna en lösning för att öppna SVT:s arkiv. Det omfattar såväl program som är trettio år gamla, till exempel Hemsöborna, och de som är trettio dagar gamla, såsom Klass 9 A. Redan i dag erbjuder SVT webbpublicering av rättighetsklarerat innehåll – men vi skulle kunna ge så mycket mer!."

Till saken hör att hela detta programarkiv är offentligt och tillgängligt redan idag! Vem som helst kan uppsöka Kungliga Bibliotekets audiovisuella mediearkiv, registrera sig och sedan titta på vartenda program som SVT sänt och som finns i behåll. Skulle inte KB ha en kopia av ett program, är det bara att säga till, så begär man ut programmet från SVT och gör det tillgängligt för Dig.

Allt utan ett öres ersättning!

Vill Du kan Du hyra ett visningsrum och bjuda in vänner och bekanta för att inom KBs väggar, återse ett favoritprogram. SVT har nämligen skyldighet att leverera en "pliktkopia" av varje inspelat och/eller sänt program, precis som vilket vanligt bok- eller tidningstryckeri som helst.

Men än har vi inte sett något av denna öppnare och generösare attityd.

Nyligen hade jag anledning att fråga SVT Sales om ett program som jag själv nosat fram i KBs mediearkiv och som SVTs arkivexpert kunde konstatera ALDRIG ens blivit sänt! Inte förrän alldeles nyligen, efter det att jag gjort dem uppmärksamma på programmets existens!

Jag ville kunna göra kopior av programmet som skulle ges till medlemmarna i det sällskap som bär programmets huvudpersons namn. Med andra ord en helt intern och ickekommersiell utgåva. De medverkande i programmet är dessutom till största delen antingen själva medlemmar i sällskapet eller så är deras barn det. Några upphovsmannaprotester skulle således knappast förhindra denna föreningsinterna utgåva.

Alltså! På över 40 år har ingen – vare sig inom Sveriges Television eller någon utomstående – efterfrågat detta TV-program som idag alltså är av karaktären kulturdokumentation utan kommersiellt värde. Men så icke för SVT Sales!

Man begär enligt "prislistan" 228.400 kronor för att vi ska få rätten att göra kopior. Själva kopieringen i vårt fall på ca. 300 DVD-skivor får vi dessutom stå för själva. Det innebär således 761:- per DVD-skiva!!!!!

Eftersom i vart fall det flertal rättighetsinnehavare som är medlemmar i vårt sällskap knappast skulle ha mage att kräva någon ersättning för denna ickekommersiella produktion, innebär det att den licenspeng om 5.000 kronor PER PROGRAMMINUT till största delen skulle hamna i SVTs egen kassalåda.

Möjligen av det skälet är SVT beredda att omgående erbjuda en 50%-ig rabatt på prislistelicensen!

Så lite finns alltså bakom prislistans minutpris i form av faktiska kostnader att man utan vidare är beredd att halvera priset! I mitt första relaterade fall fanns möjlighet till ytterligare rabatter på vissa licenser på upp till 70%! Är detta ett seriöst förhållningssätt?

Är det förenligt med Hamiltons föresats att SVT skulle kunna "ge så mycket mer"?

Erik Helmerson, ledarskribent i Dagens Nyheter, skriver i en intressant artikel under rubriken ”Skolsalen är ingen kyrka” om den konflikt som finns kring det som många av oss betraktar som självklara delar av vårt kulturella arv och inte ser som något i första hand religiöst längre.

Nästan allt som vi idag i vårt sekulariserade land betraktar som ”vårt kulturarv”, har de facto en religiös bakgrund med rötter i den västerländska kristna tron och traditionen eller äldre naturreligioner.

De fyra adventsljusen, adventskalendern, Luciafirandet, Julfirandet, Påskfirandet, midsommarfirandet med dans runt stången o.s.v.

Allt detta som är fast inrotat som en del av vår natur. Det är väl nästan bara Kräft- och Surströmmingspremiären som går fria!

Ska dessa viktiga inslag – inte minst i våra barns liv – förvisas från den skola vars uppgift det bland annat är att föra våra olika folktraditioner vidare, inom musik, litteratur, konst, teater, bara för att nya svenskar skulle kunna kränkas av att deras religiösa riter inte får samma status som de ovan listade?

Är det rimligt?

Med tanke på hur avkristnade vi redan är och fortsätter att bli i vårt vardagsliv och med tanke på hur lite tid vår tids unga föräldrar har att vara just föräldrar och familjemedlemmar, så kommer dessa som vi betraktar som ursvenska seder att sakta försvinna om inte ens barnens skolor för dem vidare. Vad blir kvar av det som vi betraktar som just svenska seder och traditioner?

Är vi beredda på att det som kommer att överleva är de rent kommersiella Disney-inslagen och Coca-Cola-tomten!

Helmerson skriver att vi måste acceptera att skolan behöver regler för hur den ska förhålla sig till religiösa symboler, högtider och sammankomster och att dessa regler i en sekulär stat måste ha sekularismen som ledstjärna, inte religionen.

Jag är benägen att hålla med om resonemanget, men inte om konsekvenserna.

Helmerson beskriver också de rent absurda konsekvenser ett strikt religiöst förhållningssätt skulle kunna få.

Idag är det få människor i Sverige som ser de högtider vi talar om som primärt religiösa. De har också med tiden sekulariserats och kommersialiserats på ett sätt som fjärmat dem från den kristna tron och kyrkan. Precis som Helmerson också skriver ”är advent, Lucia, jul och påsk inte bara religiösa högtider. De är också viktiga trådar i den kulturella spindelväv som är Sverige”.

Och därmed viktiga ingredienser i det liv som vi väl ändå hoppas att också de som kommer till eller väljer att flytta till vårt land, vill bli en del av – oavsett religiös tillhörighet. I våra kommuner är det ofta Lions som anordnar Luciavalen. Dags att vidga kretsen av traditionsvärnare. Släpp in också Rotary och Zonta! Kanske blir just Zonta Lucia lösningen på problemet!

Jag har länge försökt få mina läsare att inse att felet med höga taxor och usla resultat inte ligger hos SEVAB utan hos dess inkompetenta ägarerepresentanter, d.v.s. Strängnäs kommunfullmäktiges ledamöter.

Senast läser jag i Strängnäspartiets motion av den 30 oktober i år följande:

"De ekonomiska resultaten skall före bokslutsdispositioner och skatt uppgå till

minst 20 mkr 2011, 25 mkr 2012, 40 mkr 2013n och lika mycket 2014.

Dessa ekonomiska mål framgår av ägardirektiven fastställda av fullmäktige i maj 2011 och

antagna på årsstämman i juni 2011."

Sedan konstaterar man förvånat att bolaget inte tycks klara detta! Och att det till och med finns en risk att kommunen ska behöva skjuta till mera pengar!!!!

Tala om skygglappar!

Om denna situation av fullmäktiges ledamöter idag upplevs som förvånande kan man onekligen fråga sig om de överhuvudtaget har läst bolagets årsredovisningar de senaste åren eller följt med den press- och bloggdebatt som förekommit. Och man måste ju fråga sig hur denna fullmäktigeförsamling – med vetskap om bolagets läge – så sent som i våras kunde fatta beslut om så fullständigt fantasibaserade ägardirektiv! Har ni helt tappat all sans och vett?

Strängnäspartiet drar en riktigt bra slutsats av sina nyfunna iakttagelser, men ger sig sedan in på några att-satser som ånyo andas typisk politikersnömos.

Man vill att Kommunstyrelsen och SEVABs styrelse i dialog ska utröna varför det gått så illa och vad man kan göra åt saken!

Jag trodde i min enfald att mina tidigare fullmäktigekollegor var fullt införstådda med följande sedan länge helt uppenbara fakta:

1. Bolagets egna kapital har aldrig anpassats till den kostym som fullmäktige beställt av bolaget.

2. Bolaget har fått i uppdrag av kommunfullmäktige/ägaren att själv finansiera, bygga och driva ett projekt i halvmiljardklassen utan något kapitaltillskott från ägaren – och med ett aktiekapital om 8,3 miljoner!! (Vad brukar vi kommunpolitiker säga när farbror staten beslutar om nya uppgifter för kommunerna utan att skicka med en påse pengar?)

3. Kommunen har med full vetskap om de åtaganden och det resultat som denna jätteinvestering fått till följd, ändå valt att fortsätta att kräva utdelning ur bolaget!

4. Bolaget har fått i uppdrag av kommunfullmäktige/ägaren att finansiera, bygga och driva ett s.k. stadsnät som från början var ett illa genomtänkt och hopplöst företag och som bara fortsätter att generera förluster som inte ägaren behöver betala – utan som SEVABs nätkunder får betala! Kommunfullmäktige hade för bara ett halvår sedan möjlighet att sätta stopp för detta vansinniga penningutflöde, men valde återigen att inte ta tillbaka sitt uppdrag utan begär att det ska fullföljas. Återigen utan att skicka med nödvändigt kapital utan vältrar återigen över finansieringen av vansinnigheterna på bolagets elnätskunder.

2. Kommunen har överlämnat fiktiva tillgångar i VA-verksamheten till SEVAB till ett debiterat värde om 50 miljoner kronor. Och tar dessutom en orimligt hög ränta av SEVAB på den revers som alltså är 50 miljoner kronor för hög.


Detta, Strängnäspartiet, är orsakerna till att det ser illa ut i SEVAB.

Men det är alltså inte I SEVAB som åtgärderna ska vidtas för att förbättra situationen – det är hos ägarens företrädare! D.v.s. Strängnäs Kommunfullmäktige. Det är där besluten ska fattas som gör det möjligt för SEVAB att åter bli ett företag med ekonomin i balans.

Men ärligt talat! Är det någon som tror att dessa åtgärder blir vidtagna? Att kraftfulla beslut kommer att fattas som skulle innebära en oerhörd försvagning av en redan usel kommunal ekonomi?

Så länge bolaget är bundet av de olika uppdrag och förutsättningar kommunfullmäktige lagt på det så hjälper det inte hur professionell och duktig personal och ledning bolaget har. Det går helt enkelt inte!

Nej, jag är för ovanlighetens skull fullständigt pessimistisk när det gäller den nuvarande politiska apparatens förmåga att på ett verkningsfullt sätt ta itu med den finansiella problematik som är relativt sett nästan värre än Greklands. Och då menar jag inte bara den nuvarande majoriteten. Eftersom också andra konstellationer genom det som skedde 2008 är skadskjutna är det i dagsläget omöjligt att forma en majoritet i Strängnäs som kan lösa kommunens problem.

Det krävs – liksom i fallet Italien – en opolitisk professionell ledning som kan avveckla kommunens nuvarande oförsvarliga skuldberg och återföra Strängnäs kommun till en situation där det finns pengar att använda för det som invånarna och de inflyttade efterfrågar och som inte behöver användas till räntebetalningar.

Komplettering den 2 december: Oppositionsrådet Maria von Beetzen kräver enligt dagens tidnings förstasida "ny ledning" för SEVAB. Visserligen tycks hon avse styrelsens ordförande och inte bolagets ledning (det är väl en rubriksättare som tänkt fel som så många gånger förr!), men fortfarande har hon fel fokus. Felet ligger inte hos en bakbunden bolagsstyrelse utan hos den bakbindande inkompetenta huvudägarens representanter – Strängnäs kommunfullmäktigeledamöter (till vilka förvisso såväl Maria von Beetzen som SEVABs styrelseordförande Leif Lindström hör)

Förre chefredaktören för Svenska Dagbladet, förre landshövdingen i Västmanlands län, nuvarande VDn för Sveriges Radio AB, Mats Svegfors, var gästtalare vid Gripsholmsföreningens höstmöte. Han höll ett intressant föredrag om den i år särskilt aktuelle förre FN-generalsekreteraren, författaren, statsrådet och ämbetsmannen Dag Hammarskjöld.

Svegfors har skrivit böcker både om Dag Hammarskjöld och om dennes fader Hjälmar Hammarskjöld och vi fick veta hur mycket fadern betytt för sonens bana – och också hur mycket modern betytt för Dag H:s livsinställning.

Ett par som borde suttit i publiken och lyssnat anddäktigt är Jens Persson och Peter Lundberg. Då hade de fått veta varför det gått åt helvete för Grekland och varför Lettland krakelerar. Det beror på deras bristande förvaltningstradition.

Det kan inte nog understrykas hur viktig just den svenska förvaltningstraditionen har varit för det svenska samhällets utveckling och inte minst krishantering.

Dag Hammarskjöld personifierade på många sätt denna tradition av oförvitlighet, ärlighet, integritet, oegennytta och redbarhet. Att besitta en lojalitet mot övergripande gemensamma mål!

Tänk det vore något för Herrar Persson och Lundberg att ta till sig.

Svegfors – så moderat han är –  poängterade också att den trend som funnits bland politiker att "lära av näringslivet" är ett kapitalt feltänk. Att det gått så bra för Sverige beror enligt Svegfors på att det svenska näringslivet varit innesluten i den svenska förvaltningstraditionen.

Alltså, Herr Persson: det ska inte bara räcka med ett handslag, inte att man skjuter från höften och slirar på målet! Man måste framförallt göra rätt!

Lär av Dag Hammarskjöld!

Den skandal – för något annat kan man inte benämna den nu avslöjade hanteringen av kommunchefens anställningsförhållanden – måste vara förödande för den nuvarande politiska majoriteten, Rödklövern!

Som Vänsterns David Aronsson säger i en kommentar på Strängnäs Tidnings nätupplaga så är Jens Perssons och Peter Lundbergs övertramp så oerhört mycket allvarligare än förra kommunalrådet Ann Landerholms "köksbordspolitik". Denna användes av Centern och Folkpartiet som motiv för att lämna den borgerliga alliansen och liera sig med Socialdemokraterna istället.

Om man då ansåg Ann Landerholms agerande så förkastligt, hur ser man då idag på den egne främste företrädarens handlande och bollande med sanningen?

Och hur ser kartellpartnern Socialdemokraterna på saken? Kan de – med tanke på vilka konsekvenser för partiet Håkan Juholts bollande med paragraferna har fått – fortsätta att låta sig företrädas av en erkänd lagbrytare?

Och vad sker med en kommunchef som ska leda och företräda arbetet med att implementera kommunens värdegrund och de ständiga förbättringarna? Kan han med högburet huvud efter detta avslöjande fortsätta att säga med LEAN-arbetets mantra: GÖR OM – GÖR RÄTT?

Jens Persson visar ingen vilja att göra om och göra rätt. Tvärtom säger han till tidningen Måsen att det "sett i backspegeln är för sent. När vi insåg att uppdraget blev så mycket mer omfattande än vi först trott borde vi ha genomfört antingen en rekrytering eller en upphandling"

Men snälla Jens! Redan det första uppdraget var ju stort nog för upphandling redani utgångsläget. Kommunchefsjobbet var ju inget som svällde så. Och dessutom har avtalet förlängts! Om inte annat så borde Du väl ändå då ha sagt att vi är tvungna att handla upp!

Persson fortsätter att slira på sanningen och skjuta från höften. Hur länge ska det tolereras?

David Aronsson säger i samma kommentar att han inte förstår vitsen med konsultupplägget. Det vittnar om en glädjande godtrogenhet från Davids sida. Annars hade han också förstått att Peter Lundberg helt enkelt inte vill bli anställd. För då går han med största sannolikhet miste om en god militär pension. Så med höga förebilder (bl.a. Göran Persson) bildar han bolag där konsultarvodena kan läggas på hög utan att påverka den militära pensionen tills han kan avveckla företaget eller pytsa ut utdelningar i lämplig ordning – allt för att minimera skatten! Det kallas för skatteplanering! Somliga skulle säga skatteflykt. Förr fanns en generalklausul som sa att om syftet med konstruktionen var att slippa skatt var den olaglig och utan verkan. Nu kommer man antagligen undan med att syftet formellt inte är att slippa skatt utan rädda pension!

Man frågar sig hur snabbt Persson Incorporated till slut kommer att tvingas avgå tillsammans med sin kommunchef? Den inre kritiken inom majoritetskonstellaionen kan ju rimligtvis inte vara nådig.

Men vad värre är – vad gör den opposition som inte av taktiska skäl behöver hålla sin kritik intern? Varför står inte "Oppositionsrådet" Maria von Beetzen och skriker på tå? Vad säger Strängnäspartiets Jan Eriksson? Mariefredspartiets Dag Bremberg som inte bruka rädas de hårda orden – var är hans ljudliga kritik? Vänsterns David Aronsson har i kommentarer visat sin motvilja, men räcker det? Och Kristdemokraterna? Är de lika frånvarande som annars numer?

Det som tiger, samtycker heter det! Gäller det verkligen också Strängnäs politiska opposition? Isåfall – Skäms!

Margit Urtegård skriver på sin blogg: "Sorry! Jens Persson, du är en trevlig prick, men någon politiker blir du aldrig. Jag har svårt för politiker som ljuger. Hur kan vi veta om och när du talar sanning? Vem kan lita  på dig?"

Jag instämmer!

Att döma av dagens Strengnäs Tidning så visste Kommunalrådet Jens Persson mycket väl vad han gjorde – och inte borde ha gjort – redan när han hyrde in nuvarande kommunchefen Peter Lundberg. D.v.s. han bröt med fullt öppna ögon mot lagen. Och inte nog med det – han ljög avsiktligt för Strengnästidningens reporter när han fick en direkt fråga om saken.

Nu måste väl ändå Centerpartiet ta sig en ordentlig funderare över om Persson Incorporateds härjningar är förenliga med partiets politik.

Redan det faktum att det regerande kommunalådet är brorson till kommunens obestridligt starkaste entreprenör på bygg- och fastighetssidan borde fått varningsklockorna att ringa. Men om larmklockorna nu inte klingat tillräckligt högt eller medlemmarna underlåtit att ta ut öronpropparna mellan jaktsäsongerna, så borde väl ändå den nu avslöjade olagliga hanteringen av anlitandet av kommunchefen, få dem att spärra upp korpgluggarna och börja tänka.

Strängnäs Kommun är alltså en offentlig kommun – inte något Persson Incorporated där VD kan skjuta från höften som han vill eller slira runt lagar och förordningar som det passar. Häromdagen sade Jens Persson: "Ni får lita på att det här blir bra! Jag är lugn!"

Så resonerar han och så tycks han agera överhuvudtaget i sitt uppdrag som kommunstyrelseordförande. Men är det så vår kommun ska styras?

Rödklövern i Strängnäs Kommun har bestämt sig! Paulinska skolans aula och konsertsal ska bli säte för kommunfullmäktiges sammanträden i framtiden.

Den avpolletterade och omöjliggjorda Demokratiberedningen besiktigade en gång Paulinskas konsertsal och fann den olämplig just för fullmäktigemöten.

Men ett av den nya KF-ordförandens, Lotta Grönblad, första beslut var att bestämma att KF skulle flytta till Paulinska.

Det blev givetvis ett ramaskri från de musikföreningar av skilda slag som använder konsertsalen för sin verksamhet. Det är Strängnäs enda större lokal med tillräckligt bra akustik (kommunen har lagt ner åtskilliga hundratusen av skattebetalarnas pengar på att ordna just denna akustik!).

Lotta Grönblad backade och lovade utredning om olika alternativ och då skulle just de brukande (orkesterföreningen, ett par sångkörer, kulturskolan m.fl.) få göra sina röster hörda och var det så att föreningarna var emot att det skulle ske någon form av ombyggnad så skulle det heller inte bli någon. Så sa fullmäktiges ordförande, kommunens främste företrädare, borgmästares efterträdare, Lotta Grönblad! Om inte ordagrant, så dock i tillräcklig klartext.

Plötsligt var det dock en utredning gjord! Utan att några kontakter tagits med föreningarna! Utan att de fått vara med och avgöra om Paulinska ens borde vara ett alternativ.

"Utredningen" var vad man säger – riggad! D.v.s. grundförutsättningen var att den skulle utmynna i en rekommendation att bygga om Paulinskas konsertsal för ändamålet att bli ny plenisal för fullmäktige. Och det gjorde utredningen också mycket riktigt! Det är också den formella rubrik som ärendet bär i de kommunala handlingarna! D.v.s. det handlar endast om ny plenisal för fullmäktige och inget annat. För att uppnå denna slutsats vimlar det av märkliga – och slarviga – argument som att plant golv i ett fall är en fördel och i ett annat en nackdel!

Nya ramaskrin! T.o.m. kulturnämndens sällan hörda ordförande skickas fram i fullmäktiges talarstol för att "försvara" denna maktutövning: "Här sitter en hel utredninggrupp och bara väntar på detta beslut för att starta den utredning där föreningarna ska få vara med"

Det visar bara på hur lite majoriteten begripit av vad som sagts. Man har som vanligt skygglapparna på och ser bara sin egen bana. Det löfte Lotta Grönblad en gång avgav handlade om att brukarna skulle få vara med och besluta om Paulinskas konsertsal överhuvudtaget skulle komma ifråga för vidare utredning. Inte att de när beslutet väl var taget skulle få vara med och tycka om stolars placering etc.

Kommunalrådet Jens Persson för plötsligt in en helt annan dimension i debatten genom att börja prata om att syftet i själva verket är att kunna öka beläggningen! Han talar om hur katastrofalt illa utnyttjad lokalen är och han nämner möjligheterna att genom en ombyggnad kunna få företagsevents och andra evenemang till lokalen! (Läs också här )

Tanken i sig är god, men det var ju inte riktigt det som ärendet gällde, eller hur?

För OM det handlar om att öka beläggningen i en av kommunens samlingssalar så finns det ju en annan kandidat som borde legat kommnalrådet närmare om hjärtat, nämligen Thomas aula. D.v.s. det gamla Thomasgymnasisets samlingssal intill idrotts- och simhallen.

Denna lokal byggdes för att kunna vara skolaula, teaterscen OCH fullmäktigemöteslokal. Som sådan fungerande den utmärkt i många år. Fullmäktigeledamöterna var t.o.m. utrustade med platsmikrofoner och slapp det tidsödande rännandet upp och ner i en talarstol. Ledamöternas arbetsytor var förträffliga.

Denna lokal är förvisso inte längre i kommunens formella ägo, men för åtminstone 15 år framåt är det kommunen som förhyr den och ansvarar för dess utnyttjande.

Om vi så jämför hur det förhåller sig med "katastrofalt dåligt utnyttjande" för dessa båda lokaler (Paulinska konsertsalen resp. Thomas aula) så kan jag efter att ha tagit del av bokninglistorna för de båda lokalerna för tiden augusti-oktober i år, konstatera att Paulinska konsertsalen är bokad vid inte mindre än vid 45 tillfällen. Det motsvarar en beläggning med 49% av tiden. D.v.s. 45 av 92 dagar är salen utnyttjad. I realiteten är det nägra färre dagar eftersom det vid ett par tillfällen ryms två arrangemang samma dag.

Tittar vi sedan på utnyttjandet av den verkligt kommersiella lokalen som finns, nämligen Thomas aula, så är den under samma tidsperiod bokad endast 8 (ÅTTA) gånger! D.v.s. en beläggning med knappt 9%!

Varför bekymrar inte DET kommunalrådet? Det skulle ge åtminstone mig betydligt kraftigare huvudvärk. Att motivera för skattebetalarna att vi i ett långvarigt och dyrbart hyresförhållande behållit en lokal som saknar ALL egentlig anknytning till någon kommunal verksamhet borde vara en större angelägenhet. I all synnerhet som det också antytts att kommunen kommer att behöva lägga ombyggnadsresurser också på Thomas aula för att den fortsättningsvis åtminstone ska kunna utnyttjas för Riksteaterbesök och revyföreställningar.

För mig hade hela problematiken varit enkel. Först och främst hade jag inte överhuvudtaget aktualiserat frågan om ny plenisal för fullmäktige. Det problem som finns (liten arbetsyta för ledamöterna) borde kunnat lösas med förändrat möblemang. Bristen på mikrofon- och röstningsanläggning är lika för alla alternativ och kan således också lösas i nuvarande lokal liksom förutsättningar för websändningar. Djäknehallen är i grunden ägd av kommunen men förhyrs för de tio tillfällen per år som det är fråga om, av kommunens hyresgäst, Europaskolan.

Om jag ändå funnit anledning för fullmäktige att flytta och jag vet att resurser under alla omständigheter behövs för att bygga om Thomas aula, så är svaret självklart. Flytta tillbaka fullmäktige till Thomas aula och se till att den också anpassas för de nutida fullmäktigebehoven för de tio årliga gångerna.

Blir det några pengar över till Paulinska så visst kan man se över de publika lokalerna utanför själva konsertsalen, men denna behöver, sedan julgranen väl plockats undan, glödlampor bytts i sig annars inga ombyggnadsresurser idag. Kanske en dammtrasa inte skulle skada dock!

Läs också Margit Urtegårds blogg om detta!

I dagens ledare i Strengnäs Tidning /Eskilstuna-kuriren tar tidningen upp problematiken med Strängnäs höga taxor.

Eftersom ämnet är en av de käpphästar jag regelbundet besteg under mina senare år som kommunalpolitiker, läser jag med intresse vad ledaren påpekar.

Under min tid som v.ordf. i Miljö- och Räddningsnämnden förde jag fruktlösa och rätt ensamma kampanjer för att de taxor som nämnden beslöt om inom miljöområdet, skulle baseras på verkliga kostnader, precis som kommunallagen föreskriver.

Iställlet väljer förvaltning och politisk majoritet att snegla på angränsande kommuner och att använda sig av kommunförbundets "rekommendationer" vilka på precis samma sätt som de nu så aktuella beräkningsmodellerna från Energimyndigheten ger en alldeles för hög nivå för att i mina ögon motsvara kostnadstäckning.

Problemet är att ingen av dessa kommuner man jämför sig med, heller har ett underlag som återspeglar de faktiska kostnaderna utan i sin tur sneglar på hur andra gör och vad SKL rekommenderar, varför det hela börjar likna rena korthuset!

Nu fokuserar tidningens ledare på de taxor som kommunen hanterar via sitt bolag SEVAB d.v.s. el, VA och renhållning/avfallshantering.

Att just Strängnäs har dessa extremt höga taxor är fullt begripligt. En liten kommun, där somliga politikers ögon hade dollartecken istället för pupiller, och som ensam investerar en halv miljard lånade kronor i ett värmekraftverk kommer att vakna upp till den verklighet som dollartecknen skymde. När "alla" samtidigt investerar i nya värmekraftverk säger det sig självt att det bränsle man räknat med kommer att bli svårt att få tag på – och därmed dyrare. Räntor kommer att gå upp. Nya restriktioner kommer. Konkurrerande värmeleverantörer vässar sig. Har man sedan lurat sig med ett totalt verkningslöst femårigt leveransavtal för bränsle som leverantören inte ens behöver krypa ur utan bara kan strunta i, så har man problem.

De stora intäkter som man räknade med skulle rädda den kommunala ekonomin kommer helt enkelt inte.

Eftersom bolaget sedan länge har ett mer eller mindre obefintligt eget kapital sedan kommunen valt att plocka ut så mycket som går istället för att stärka bolaget eget kapital, måste varje investering som sker finansieras med lånade pengar. Och det är stora investeringar som har gjorts och fortsatt måste göras. I nedgrävning av luftledningar, i byte av elmätare, i nya fjärrvärmeledningar och i detta obegripliga stadsnät.

Kommunen har nu kommit med nya ägardirektiv som till stor del är bra, men i andra stycken lika orealistiska som de förutvarande. Om man ger direktiv om viss utdelningsnivå när man ändå vet att man inte gärna kommer att kunna få ut någon utdelning p.g.a. bolagets svaga ekonomi, så är direktiven inget annat än en ny hyllvärmare. I all synnerhet som man samtidigt kräver en högre självfinansiering och högre soliditet. Ekvationen går inte ihop.

Kommunchefen Peter Lundberg uttalar sig för tidningen Måsen, efter ett antal undanflykter och säger att "Varken ägarna eller SEVAB tar ut några övervinster, utan de avgifter vi har är de vi måste ha!"

Här talar Lundberg mot bättre vetande (för att inte använda starkare uttryck). Lundberg känner väl till det problem som ännu p.g.a. kommunförvatlningens/politikens förhalande av frågan, kvarstår olöst.

När VA- och renhållningsverksamheten överfördes till SEVAB angavs ett värde för befintliga anläggningar som bolaget övertog vilket visat sig vara omkring 50 miljoner för högt! Bl.a. har anläggningar som angivits i handlingar inte kunnat återfinnas i verkligheten. Dessutom har bolaget tvingats att betala en alldeles för hög ränta till kommunen för dessa övertagna anläggningar. De 4,5% som bolaget betalar kommunen idag är ren smygbeskattning av bolagets kunder.

Övervärdet och den höga räntan har en högst väsentlig taxepåverkan i fel riktning.

Den genomlysning av den kommunala VA-verksamheten som SEVAB genomförde och som borde gjorts innan man övertog verksamheten från kommunen visade på en skrämmande släpphänt hantering i den kommunala förvaltningen. Hur detta har kunnat pågå år ut och år in utan att någon reagerat är för mig helt obegripligt och ett oerhört underbetyg åt tidigare nämndpolitiker och revisorer.

Att detta är ett dilemma för det småleende kommunalrådet med de korta svaren, är begripligt. Trots försök från bolagets sida har man inte kommit till någon lösning med kommunen. Att sänka resultatet i den redan svaga kommunala ekonomin med 50 miljoner är givetvis ingen välkommen åtgärd, lika lite som det är för de länder och banker som tvingas halvera sina fordringar på Grekland.

Men det måste ske! VA-kollektivets medlemmar har i åratal skinnats på minst 5 miljoner kronor årligen och att låta detta fortgå ytterligare år utan att åtgärda saken vore vansinne.

Det är inte Stockholmsvattnet som är boven i dramat. Allt det vatten Strängnäs köper under ett år kostar 12 miljoner kronor. Samtidigt är SEVABs kapitalkostnader för VA-verksamheten 13 miljoner!!

Det säger sig självt att något är oerhört skevt. Vem har modet att rätta till detta?

Såväl kommunalrådets som SEVABs ordförandes Leif Lindströms tystnad och ovilja att besvara berättigade frågor om SEVAB vid fullmäktigemötet i måndags var mindre klädsam. Och Leifs hänvisning till aktiebolagslagen för att slippa svara gavs mot bättre vetande! När det rör rent kommunala frågor tar offentlighetslagstiftningen över aktiebolagslagen. Det vet Leif Lindström precis lika bra som Torgny Jonsson som utan problem besvarade motsvarande fråga om fastighetsbolaget.

Jens Persson tycker antagligen att debatten om den uteblivna men utlovade dialogen kring frågan om plenisal eller ej är utmärkt. För då förflyttas fokus från Strängnäs verkliga problem.

Jag håller med Ann Landerholm som i sitt lysande inledningstal i kommunfullmäktige i måndags påpekade att frågan om en ny plenisal egentligen är en ickefråga. "Vad är problemet?" frågade Ann efter att ha räknat upp de fördelar fullmäktige har i den nuvarande salen.

Jag kan hålla med om att ledamöternas arbetsytor är för små, men alla andra behov kan ju faktiskt enkelt lösas i den befintliga salen.

Framförallt så länge kommunens finansiella läge ligger på grekisk nivå. Vi fick under kvällen veta att ytterligare dryga 100 miljoner kronor ska lånas upp under det kommande året!

För några år sedan beskrev jag skräckscenariot att kommunen närmade sig en skuld på 2 miljarder. Idag har vi en låneskuld på totalt drygt 2,5 miljarder!!!  D.v.s. 150% av "bruttokommunalprodukten". Vi är klart på Greklandsnivå och med raska kliv mot en tredje lånemiljard!

Men med ett överseende leende på läpparna, vilka endast släpper ifrån sig så kortfattade svar som någonsin möjligt är, räknar tydligen kommunalrådet med att han ska lyckas bättre än Papandreou.

Vem ska betala Strängnäs skulder? Vi lär inte som grekerna kunna räkna med att vår omvärld ska göra det.

Att i det läget ägna tid, kraft och resurser åt en sådan lyxfråga som ny plenisal för fullmäktige är sannerligen att stoppa huvudet i sanden och visa på total brist på förmåga att ägna sig åt väsentligheter. Jag undrar vad vi skulle säga om Papandreou fick för sig att besluta om ett nybygge för det grekiska parlamentet! Redan en kostsam folkomröstning visar på total brist på verklighetsinsikt.

Dessutom slarvar kommunalrådet på nytt med ärendebeskrivningarna. På kallelser etc. står att ärendet ska handla om en utredning om ny plenisal för fullmäktige. Då är det också det som ska avhandlas och beslutas om och inget annat.

Att som kommunalrådet gör, dra iväg med helt andra argument är mot alla regler. Fullmäktige ska inte behandla en upprustning av Paulinskas konsertsal för att den ska kunna ta emot företagsevents och därigenom öka salens beläggning av externa hyresgäster! Sådana argument har ingen bäring överhuvudtaget i detta ärende.

Om en ombyggnad för att öka salens beläggning är skälet till att frågan kommit upp ska ärenderubriken ändras så att den blir adekvat. Det må vara hänt i det privata näringslivet att man kan slarva med det formella, men knappast i en offentlig organisation. Strängnäs kommun ÄR inte en del av Persson Incorporated.