TÄNK OM BILL GATES HADE TILLVERKAT BILAR
På en datamässa jämförde Bill Gates databranschen med bilindustrin och sa:
'Om GM hade följt med i teknologin som databranschen gjort skulle vi alla ha kört 25-dollars bilar som kör 1000 mil på en gallon bensin'.
Som svar på Bill Gates uttalande gav GM ut en pressrelease:
Om GM hade utvecklat sin teknologi som Microsoft, skulle vi alla ha kört omkring i bilar med följande egenskaper:
1. Varje gång väglinjerna målades om skulle du behöva köpa ny bil. Av och till dör din bil på motorvägen utan någon orsak. Du måste då köra åt sidan, stänga av tändningen, starta om bilen och öppna alla fönster igen innan du fortsätter. Av något skäl accepterar du detta.
2. Av och till orsakar enkla manövrer, t.ex. att du svänger åt vänster, att bilen stannar och vägrar starta. Du måste då åter installera motorn i bilen.
3. Apple skulle tillverka en bil som drivs med solenergi, är pålitlig, fem gånger så snabb och två gånger enklare att köra men endast går att köra på fem procent av vägnätet.
4. Varningslamporna för olja, temperatur och blinkers skulle bytas ut mot en enda varningsskylt med texten, 'Denna bil har utfört en förbjuden åtgärd och kommer att stängas av'.
5. Utan någon orsak skulle din bil krascha två gånger om dagen.
6. Systemet för airbagarna skulle fråga, 'Är du helt säker?' innan de löste ut.
7. Plötsligt och utan orsak skulle du bli utelåst och bilen bli omöjlig att öppna förrän du samtidigt öppnar alla dörrhandtag, vrider om nyckeln och håller i radioantennen.
8. Varje gång en ny bilmodell släpps måste köparna lära sig köra på nytt eftersom inga reglage fungerar på samma sätt som de gjorde i den gamla bilen.
9. Du måste trycka på knappen 'start' för att stänga av motorn.
Qul!!!
(Källa: beritW på Silvergen.org/Vandringslegend i cybervärlden?)
'Om GM hade följt med i teknologin som databranschen gjort skulle vi alla ha kört 25-dollars bilar som kör 1000 mil på en gallon bensin'.
Som svar på Bill Gates uttalande gav GM ut en pressrelease:
Om GM hade utvecklat sin teknologi som Microsoft, skulle vi alla ha kört omkring i bilar med följande egenskaper:
1. Varje gång väglinjerna målades om skulle du behöva köpa ny bil. Av och till dör din bil på motorvägen utan någon orsak. Du måste då köra åt sidan, stänga av tändningen, starta om bilen och öppna alla fönster igen innan du fortsätter. Av något skäl accepterar du detta.
2. Av och till orsakar enkla manövrer, t.ex. att du svänger åt vänster, att bilen stannar och vägrar starta. Du måste då åter installera motorn i bilen.
3. Apple skulle tillverka en bil som drivs med solenergi, är pålitlig, fem gånger så snabb och två gånger enklare att köra men endast går att köra på fem procent av vägnätet.
4. Varningslamporna för olja, temperatur och blinkers skulle bytas ut mot en enda varningsskylt med texten, 'Denna bil har utfört en förbjuden åtgärd och kommer att stängas av'.
5. Utan någon orsak skulle din bil krascha två gånger om dagen.
6. Systemet för airbagarna skulle fråga, 'Är du helt säker?' innan de löste ut.
7. Plötsligt och utan orsak skulle du bli utelåst och bilen bli omöjlig att öppna förrän du samtidigt öppnar alla dörrhandtag, vrider om nyckeln och håller i radioantennen.
8. Varje gång en ny bilmodell släpps måste köparna lära sig köra på nytt eftersom inga reglage fungerar på samma sätt som de gjorde i den gamla bilen.
9. Du måste trycka på knappen 'start' för att stänga av motorn.
Qul!!!
(Källa: beritW på Silvergen.org/Vandringslegend i cybervärlden?)
Apropås vårdnadsbidrag.
På Margit Urtegårds blogg pågår en diskussion apropås det nya vårdnadsbidraget. Jag har inte tänkt blanda mig i den sakdiskussionen även om vårdnadsbidraget länge varit en huvudfråga för mitt parti. Dels har väl inte slutprodukten blivit optimal efter att ha malts i alliansens kvarnar men framförallt befinner jag mig lite för långt från själva ämnet om jag så säger.
Dock flyter i diskussionen ibland upp en del klassiska argument från kvinnokampsidan som jag känner att jag måste kommentera. Bl.a. detta om att "män smiter undan sitt ansvar".
Vi är alla produkter av det samhälle vi har (eller i vart fall har haft) där man fortfarande frågar om det ska vara blå eller rosa ränder på varen på babymadrassen.
Den "bestående ordningen" är ett oceangående fartyg som inte kommer att kunna stoppa och än mindre ändra riktning än på många generationer hur entusiastiska Margit och andra än är. Observera att jag inte argumenterar emot i sak, bara kanske ser mer realistiskt på tidsaspekten.
Vi lever i en globaliserad värld där vår "moderna" könssyn ska möta inte bara andra länder och kulturer på bortaplan utan inte minst här bland våra invandrargrupper. I många skolor i landet är elever med en annan kulturbakgrund än vår i majoritet och de har definitivt en annan syn på jämställdhet.
Det är givetvis därför oerhört viktigt att jämställdhetsarbetet fortsätter med kraft.
Men tro inte att inte också männen känner krav på sig att prestera saker de inte förmår motsvara p.g.a. den samhällsstruktur vi ännu har och kommer att ha under överskådlig tid.
Det är minst lika frustrerande för män att inte kunna ta samma del av barnen och deras tidiga år som mamman. Skälen är många - inte bara pekuniära. Det handlar inte om att "smita undan" som militanta feminister ofta antyder utan oftast om helt andra saker och ger upphov till precis samma känsla av otillräcklighet och dåliga samvete som för kvinnor/mammor som samtidigt ska sköta en karriär.
För mig känns det lika overkligt att någon - man eller kvinna - kan välja karriär före de egna barnens grundläggande uppväxt och fostran. Att möjligheten för båda att välja att vara hemma ska finnas och vara oberoende av yttre faktorer tycker jag är självklart men om vi inte ens kan förmå svenska fackföreningar att acceptera att kvinnor ska ha samma lön som män för samma arbete - hur ska vi då kunna uppnå full jämställdhet i föräldraskapet?
Och - kalla mig nu inte chauvinist - det går inte heller att bortse från att modern har företräde till de första månaderna i ett barns liv genom den amning som under många år sköts åt sidan av kvinnosaksföreträdare och andra till förmån för den mer "jämställda" flaskan, men som man nu åter tvingats inse betyder allt för barnets kroppsliga utveckling, immunförsvar etc.
Okunskap om den uteblivna amningens betydelse för utvecklingen av allergier och uselt immunförsvar kan måhända inte skyllas på jämställdhetskampen, men resultatet förskräcker.
Vi tillverkar tillväxtfoder för griskultingar av laktobakterier från kvinnans bröstvårta samtidigt som vi sprittvättar brösten inför amning av våra egna barn. Tala om vansinnigheter.
Dock flyter i diskussionen ibland upp en del klassiska argument från kvinnokampsidan som jag känner att jag måste kommentera. Bl.a. detta om att "män smiter undan sitt ansvar".
Vi är alla produkter av det samhälle vi har (eller i vart fall har haft) där man fortfarande frågar om det ska vara blå eller rosa ränder på varen på babymadrassen.
Den "bestående ordningen" är ett oceangående fartyg som inte kommer att kunna stoppa och än mindre ändra riktning än på många generationer hur entusiastiska Margit och andra än är. Observera att jag inte argumenterar emot i sak, bara kanske ser mer realistiskt på tidsaspekten.
Vi lever i en globaliserad värld där vår "moderna" könssyn ska möta inte bara andra länder och kulturer på bortaplan utan inte minst här bland våra invandrargrupper. I många skolor i landet är elever med en annan kulturbakgrund än vår i majoritet och de har definitivt en annan syn på jämställdhet.
Det är givetvis därför oerhört viktigt att jämställdhetsarbetet fortsätter med kraft.
Men tro inte att inte också männen känner krav på sig att prestera saker de inte förmår motsvara p.g.a. den samhällsstruktur vi ännu har och kommer att ha under överskådlig tid.
Det är minst lika frustrerande för män att inte kunna ta samma del av barnen och deras tidiga år som mamman. Skälen är många - inte bara pekuniära. Det handlar inte om att "smita undan" som militanta feminister ofta antyder utan oftast om helt andra saker och ger upphov till precis samma känsla av otillräcklighet och dåliga samvete som för kvinnor/mammor som samtidigt ska sköta en karriär.
För mig känns det lika overkligt att någon - man eller kvinna - kan välja karriär före de egna barnens grundläggande uppväxt och fostran. Att möjligheten för båda att välja att vara hemma ska finnas och vara oberoende av yttre faktorer tycker jag är självklart men om vi inte ens kan förmå svenska fackföreningar att acceptera att kvinnor ska ha samma lön som män för samma arbete - hur ska vi då kunna uppnå full jämställdhet i föräldraskapet?
Och - kalla mig nu inte chauvinist - det går inte heller att bortse från att modern har företräde till de första månaderna i ett barns liv genom den amning som under många år sköts åt sidan av kvinnosaksföreträdare och andra till förmån för den mer "jämställda" flaskan, men som man nu åter tvingats inse betyder allt för barnets kroppsliga utveckling, immunförsvar etc.
Okunskap om den uteblivna amningens betydelse för utvecklingen av allergier och uselt immunförsvar kan måhända inte skyllas på jämställdhetskampen, men resultatet förskräcker.
Vi tillverkar tillväxtfoder för griskultingar av laktobakterier från kvinnans bröstvårta samtidigt som vi sprittvättar brösten inför amning av våra egna barn. Tala om vansinnigheter.
Förvirringen är total?
I dagens Strengnäs Tidning (endast i pappersupplagan) finns en notis som ska "klargöra" tidigare artikel om den nu åter aktuella försäljningen av fastigheterna Jägmästaren 1 och 2. I artikeln påstods att kommunen genom sin ansvarige mark- och exploateringschef, Ulf Crichton, avstått från att utöva den kommunala förköpsrätten då fastigheterna försåldes till den nybildade bostadsrättsföreningen för 19,6 miljoner.
De flesta politiker insåg givetvis att det var ytterligt oskickligt att inte förvaltningen i en så pass infekterad fråga lät politiken avgöra även om det formellt sätt kunde ske på delegation. Samtidigt var givetvis den angivna köpeskillingen avskräckande för varje försök att ställa till rätta det som tidigare hantering så kapitalt misslyckats med.
Nu visar det sig att de 19,6 miljonerna ingalunda avsåg fastigheterna utan aktierna i det av S-O Ersmarker bildade aktiebolaget Gradängen till vilket han överförde fastigheterna och genom vilken transaktion han sedan kunde sälja aktierna vidare till Byggnadsfirman Insulander AB utan att kommunen kunde göra något.
Kommunal förköpsrätt avser endast fast egendom och ej lös - vilket aktier i ett bolag är.
Den nybildade bostadsrättsföreningen har således till att börja med köpt ett bolag vars enda reella tillgång var fastigheterna Jägmästaren 1 och 2. Med detta har inte kommunen ett smack att göra.
Trots det fattar nämnde Crichton ett beslut att avstå från ett köp som han - eller kommunen - aldrig haft rätten att göra och avsänder ett formellt brev därom till (förmodligen) Bostadsrättsföreningens advokat.
DÄREMOT:
Samma dag fattar han ett i och för sig formellt korrekt beslut att för kommunens räkning avstå från kommunalt förköp då AB Gradängen säljer de båda fysiska fastigheterna till Bostadsrättsföreningen (som således redan äger aktierna i bolaget ifråga. Följer ni med?) för 2,1 miljoner kronor!
Här var han - och kommunen - i sin fulla rätt att utnyttja förköpsrätten eftersom detta avsåg ett rent utköp av de fysiska fastigheterna!
Crichton avstod utan att på något sätt förankra sitt beslut politiskt!
Cricthon må vara hur kompetent han vill inom sitt gebit, men han saknar uppenbarligen fullständigt kompetensen att avgöra vad som borde vara ett politiskt avgörande och därför bör hans delegation begränsas.
Kommunen hade således kunnat förköpa fastigheterna för den köpeskilling som angetts för dem (2.124.435 kronor) och därmed åter haft en möjlighet att ställa till rätta det elände som skapats under tidigare skeden.
Detta om något visar också på nytt behovet av att kommunens juridiska frågor och avtal SKALL passera den kommunjurist som anställts för ändamålet.
De flesta politiker insåg givetvis att det var ytterligt oskickligt att inte förvaltningen i en så pass infekterad fråga lät politiken avgöra även om det formellt sätt kunde ske på delegation. Samtidigt var givetvis den angivna köpeskillingen avskräckande för varje försök att ställa till rätta det som tidigare hantering så kapitalt misslyckats med.
Nu visar det sig att de 19,6 miljonerna ingalunda avsåg fastigheterna utan aktierna i det av S-O Ersmarker bildade aktiebolaget Gradängen till vilket han överförde fastigheterna och genom vilken transaktion han sedan kunde sälja aktierna vidare till Byggnadsfirman Insulander AB utan att kommunen kunde göra något.
Kommunal förköpsrätt avser endast fast egendom och ej lös - vilket aktier i ett bolag är.
Den nybildade bostadsrättsföreningen har således till att börja med köpt ett bolag vars enda reella tillgång var fastigheterna Jägmästaren 1 och 2. Med detta har inte kommunen ett smack att göra.
Trots det fattar nämnde Crichton ett beslut att avstå från ett köp som han - eller kommunen - aldrig haft rätten att göra och avsänder ett formellt brev därom till (förmodligen) Bostadsrättsföreningens advokat.
DÄREMOT:
Samma dag fattar han ett i och för sig formellt korrekt beslut att för kommunens räkning avstå från kommunalt förköp då AB Gradängen säljer de båda fysiska fastigheterna till Bostadsrättsföreningen (som således redan äger aktierna i bolaget ifråga. Följer ni med?) för 2,1 miljoner kronor!
Här var han - och kommunen - i sin fulla rätt att utnyttja förköpsrätten eftersom detta avsåg ett rent utköp av de fysiska fastigheterna!
Crichton avstod utan att på något sätt förankra sitt beslut politiskt!
Cricthon må vara hur kompetent han vill inom sitt gebit, men han saknar uppenbarligen fullständigt kompetensen att avgöra vad som borde vara ett politiskt avgörande och därför bör hans delegation begränsas.
Kommunen hade således kunnat förköpa fastigheterna för den köpeskilling som angetts för dem (2.124.435 kronor) och därmed åter haft en möjlighet att ställa till rätta det elände som skapats under tidigare skeden.
Detta om något visar också på nytt behovet av att kommunens juridiska frågor och avtal SKALL passera den kommunjurist som anställts för ändamålet.
Exit Jägmästaren
"Södra trädgården" heter numera de två fastigheter som betecknas Jägmästaren 1 och 2 och som varit ordentligt debatterade och omskrivna de senaste åren i Strängnäs. Inte minst nu på Margit Urtegårds blogg. Måhända har begreppet "Jägmästaren" solkats så pass att nuvarande ägaren funnit för gott att ge det hela en "ansiktslyftning" med ett nytt namn. Kanske just "Södra trädgården" ändå blir lite förvirrande eftersom "Södra staden" med "Drottning Kristinas Trädgårdar" ligger på ett helt annat och kanske mer väderstrecksriktigt ställe.
Jag har själv starkt kritiserat såväl tjänstemäns som politikers hantering av denna infekterade fråga alltsedan jag blev fullmäktigeledamot, kommunstyrelsesuppleant och senare ledamot av Plan-&Byggnämnden (Se tidigare inlägg under kategorin "Jägmästaren"). Men ärendet började redan före min tid och jag hade att fullfölja det ställningstagande som mitt parti gjort redan i samband med beslutet i Kommunfullmäktige att beröva en privatperson hans inköpta fastighet genom att utnyttja sin förköpsrätt. Detta är ett stark rättighetsbrytande instrument som får användas ytterst restriktivt och endast då samhälleliga intressen anses föreligga.
Hur mycket jag än vrider och vänder på saken kan jag inte finna att de 22 bostadsrätter som nu kommer till är att anse som så samhällsnyttiga att det motiverat inte bara ett kommunalt förköpsbeslut (som förvisso dessutom skedde med en helt annan motivering) utan dessutom ett frångående av allt som vi politiker beslutat ska gälla för bebyggelse i det aktuella området.
För att inte tala om den totalt regelvidriga förmögenhetsöverföring som först skett från en privatperson till kommunen. Därefter från kommunen - och skattebetalarna - till en annan privatperson/privat företag.
Genom ett schabbel utan like från såväl inblandade tjänstemän som ansvariga politiker befann sig kommunen plötsligt i en position där man först och främst berövat en kommuninvånare dennes egendom under falska premisser, därefter avhänt sig fastigheterna till ett pris som vida understeg marknadsvärdet och till råga på allt inte längre hade någon möjlighet att påverka situationen annat än genom att använda de instrument som plan- och bygglagen ger.
Vi politiker har dels i tidigare Översiktsplan för Strängnäs dels också i den nu högst aktuella fördjupningen av densamma klart och tydligt uttalat vilken typ av bebyggelse som skulle kunna komma i fråga för fastigheterna i kvarteret Jägmästaren.
När Plan- och Bygnämnden den 17 oktober förra året beviljade ett bygglov för de två mastodonthusen var alla ledamöter utom undertecknad och ytterligare två beredda att helt bortse från dessa övergripande viljeyttringar vi alla tidigare ställt oss bakom.
Man måste ju då onekligen ställa sig frågan: Vad nyttar dessa översiktsplaner, om vi politiker är beredda att när som helst överge de tankar som styrt oss när vi sett allt lite "uppifrån" och uttryckt hur vi vill att vår stad/kommun ska se ut i framtiden?
Är det verkligen värt all den möda, all den tid och alla de skattepengar vi lägger ner på dessa översiktsplaner och viljeyttringar när vi så enkelt struntar i dem senare?
Jag har vid många tillfällen kritiserat många av dessa "policies", "planer" etc. som oftast bara verkar bli hyllvärmare från den sekund orförandeklubban i fullmäktige dundrat i bordet. De ser säkert väldigt bra ut när kommunen ska redovisa vad man gör i plansammanhang, men betyder i realiteten inte ett smack för den verkliga utvecklingen.
Ursprungligen tre grannar överklagade bygglovet. Två har senare hoppat av av okända skäl. Den tredje har nu köpts ut av Byggnadsfirman Insulander.
Vi kommer således aldrig att få en slutlig juridisk bedömning av hanteringen av Jägmästaren och bygglovet för de två mastodonthusen.
Länsstyrelsen gick på byggnadsfirmans (och kommunens) linje i sin dom som dock överklagades till Kammarrätten.
Grannarnas argumentation var synnerligen stark och juridiskt oklanderligt välgrundad.
Givetvis kan man inte förutspå ett utslag i en domstol - i all synnerhet som målet inte kommer att tas upp där. Men att grannarnas skäl för sitt överklagande med all sannolikhet hade haft större genomslag vid en kvalificerad juridisk bedömning i Kammarrätten än vad de fick på länsstyrelsenivå är nog inte helt osannolikt. Vissa delar av Länsstyrelsens resonemang var inte ens relevanta i målet.
Att byggnadsfirman nu köpt de överklagande grannarnas fastighet och därmed träffat uppgörelse som innebär att dessa dragit tillbaka sitt överklagande, är naturligtvis säkert en lättnad för alla inblandade, men samtidigt en stor förlust för samhället i stort. Inte minst politiken och förvaltningen i Strängnäs hade genom ett slutligt utslag i högsta rätt kunnat få värdefull vägledning för kommande ärendens hantering.
En av de frågor som var aktuella samtidigt, var huruvida kommunen skulle anställa en ny kommunjurist när den tidigare slutat. För många av oss politiker var just frågan om Jägmästaren en starkt bidragande orsak till att vi vidhöll att kommunen ska ha en egen jurist just för att granska och följa de avtal och kontrakt kommunen ingår (vilket inte skett när det gällde Jägmästaren).
Vi ville också ha en bättre tingens ordning när det gällde hur och vem som uttalade sig "på kommunens vägnar". Det skulle inte längre gå att hänvisa till att "Kommunalrådet har sagt" eller "Jag blev lovad av tjänstemannen...".
Vi har sett skrämmande exempel på hur saker avgjorts informellt utan protokoll eller annan dokumentering. Det räcker med att nämna uppgiften om att dåvarande kommunalrådet på egen hand och utan någon politisk behandling eller beslut, avböjde en återgång av affären Jägmästaren då man blev erbjuden en sådan, eller att den kände korvhandlaren Vegi Caglayan inte utan stöd hävdade att han "lovats" ersättningslokal, utan att någon protokollfört beslut om detta stod att finna.
Jag måste nog tillstå att jag tycks vara fortsatt vådligt naiv som trott att det skett något härvidlag med vår nye unge kommunjurist.
Men häromdagen fick jag veta med all önskvärd tydlighet att det fortfarande är så att det sitter tjänstemän med helt andra kvalifikationer och kompetenser och skriver komplicerade och svårgenomträngliga avtal om kommunens fastighetsaffärer utan att dessa ens granskas av kommunjuristen. Sedan detta klargjorts av vice kommunchefen (läs min kommentar den 19 juni 15:27 till Margit Urtegårds inlägg ) kommer i vart fall mitt parti hädanefter inte att godkänna något avtal som föreläggs för beslut i kommunstyrelse och fullmäktige utan att det genomgåtts, godkänts och kontrasignerats av kommunjuristen.
Men som sagt - Jägmästaren lägger vi nu med stor bedrövelse bakom oss och önskar de nya invånarna i Södra Trädgården allt gott för framtiden. Samtidigt är naturligtvis Byggnadsingenjören Sven-Olof Ersmarker och Byggnadsfirman Insulander AB bara att gratulera till goda affärer - om än på kommunens ungdomars och skattebetalares bekostnad. Ingen skugga må falla över dem - de har handlat enligt givna förutsättningar och i enlighet med fullt affärsmässiga normer. Misstagen och den bristande kompetensen får sökas på annat håll.
Jag har själv starkt kritiserat såväl tjänstemäns som politikers hantering av denna infekterade fråga alltsedan jag blev fullmäktigeledamot, kommunstyrelsesuppleant och senare ledamot av Plan-&Byggnämnden (Se tidigare inlägg under kategorin "Jägmästaren"). Men ärendet började redan före min tid och jag hade att fullfölja det ställningstagande som mitt parti gjort redan i samband med beslutet i Kommunfullmäktige att beröva en privatperson hans inköpta fastighet genom att utnyttja sin förköpsrätt. Detta är ett stark rättighetsbrytande instrument som får användas ytterst restriktivt och endast då samhälleliga intressen anses föreligga.
Hur mycket jag än vrider och vänder på saken kan jag inte finna att de 22 bostadsrätter som nu kommer till är att anse som så samhällsnyttiga att det motiverat inte bara ett kommunalt förköpsbeslut (som förvisso dessutom skedde med en helt annan motivering) utan dessutom ett frångående av allt som vi politiker beslutat ska gälla för bebyggelse i det aktuella området.
För att inte tala om den totalt regelvidriga förmögenhetsöverföring som först skett från en privatperson till kommunen. Därefter från kommunen - och skattebetalarna - till en annan privatperson/privat företag.
Genom ett schabbel utan like från såväl inblandade tjänstemän som ansvariga politiker befann sig kommunen plötsligt i en position där man först och främst berövat en kommuninvånare dennes egendom under falska premisser, därefter avhänt sig fastigheterna till ett pris som vida understeg marknadsvärdet och till råga på allt inte längre hade någon möjlighet att påverka situationen annat än genom att använda de instrument som plan- och bygglagen ger.
Vi politiker har dels i tidigare Översiktsplan för Strängnäs dels också i den nu högst aktuella fördjupningen av densamma klart och tydligt uttalat vilken typ av bebyggelse som skulle kunna komma i fråga för fastigheterna i kvarteret Jägmästaren.
När Plan- och Bygnämnden den 17 oktober förra året beviljade ett bygglov för de två mastodonthusen var alla ledamöter utom undertecknad och ytterligare två beredda att helt bortse från dessa övergripande viljeyttringar vi alla tidigare ställt oss bakom.
Man måste ju då onekligen ställa sig frågan: Vad nyttar dessa översiktsplaner, om vi politiker är beredda att när som helst överge de tankar som styrt oss när vi sett allt lite "uppifrån" och uttryckt hur vi vill att vår stad/kommun ska se ut i framtiden?
Är det verkligen värt all den möda, all den tid och alla de skattepengar vi lägger ner på dessa översiktsplaner och viljeyttringar när vi så enkelt struntar i dem senare?
Jag har vid många tillfällen kritiserat många av dessa "policies", "planer" etc. som oftast bara verkar bli hyllvärmare från den sekund orförandeklubban i fullmäktige dundrat i bordet. De ser säkert väldigt bra ut när kommunen ska redovisa vad man gör i plansammanhang, men betyder i realiteten inte ett smack för den verkliga utvecklingen.
Ursprungligen tre grannar överklagade bygglovet. Två har senare hoppat av av okända skäl. Den tredje har nu köpts ut av Byggnadsfirman Insulander.
Vi kommer således aldrig att få en slutlig juridisk bedömning av hanteringen av Jägmästaren och bygglovet för de två mastodonthusen.
Länsstyrelsen gick på byggnadsfirmans (och kommunens) linje i sin dom som dock överklagades till Kammarrätten.
Grannarnas argumentation var synnerligen stark och juridiskt oklanderligt välgrundad.
Givetvis kan man inte förutspå ett utslag i en domstol - i all synnerhet som målet inte kommer att tas upp där. Men att grannarnas skäl för sitt överklagande med all sannolikhet hade haft större genomslag vid en kvalificerad juridisk bedömning i Kammarrätten än vad de fick på länsstyrelsenivå är nog inte helt osannolikt. Vissa delar av Länsstyrelsens resonemang var inte ens relevanta i målet.
Att byggnadsfirman nu köpt de överklagande grannarnas fastighet och därmed träffat uppgörelse som innebär att dessa dragit tillbaka sitt överklagande, är naturligtvis säkert en lättnad för alla inblandade, men samtidigt en stor förlust för samhället i stort. Inte minst politiken och förvaltningen i Strängnäs hade genom ett slutligt utslag i högsta rätt kunnat få värdefull vägledning för kommande ärendens hantering.
En av de frågor som var aktuella samtidigt, var huruvida kommunen skulle anställa en ny kommunjurist när den tidigare slutat. För många av oss politiker var just frågan om Jägmästaren en starkt bidragande orsak till att vi vidhöll att kommunen ska ha en egen jurist just för att granska och följa de avtal och kontrakt kommunen ingår (vilket inte skett när det gällde Jägmästaren).
Vi ville också ha en bättre tingens ordning när det gällde hur och vem som uttalade sig "på kommunens vägnar". Det skulle inte längre gå att hänvisa till att "Kommunalrådet har sagt" eller "Jag blev lovad av tjänstemannen...".
Vi har sett skrämmande exempel på hur saker avgjorts informellt utan protokoll eller annan dokumentering. Det räcker med att nämna uppgiften om att dåvarande kommunalrådet på egen hand och utan någon politisk behandling eller beslut, avböjde en återgång av affären Jägmästaren då man blev erbjuden en sådan, eller att den kände korvhandlaren Vegi Caglayan inte utan stöd hävdade att han "lovats" ersättningslokal, utan att någon protokollfört beslut om detta stod att finna.
Jag måste nog tillstå att jag tycks vara fortsatt vådligt naiv som trott att det skett något härvidlag med vår nye unge kommunjurist.
Men häromdagen fick jag veta med all önskvärd tydlighet att det fortfarande är så att det sitter tjänstemän med helt andra kvalifikationer och kompetenser och skriver komplicerade och svårgenomträngliga avtal om kommunens fastighetsaffärer utan att dessa ens granskas av kommunjuristen. Sedan detta klargjorts av vice kommunchefen (läs min kommentar den 19 juni 15:27 till Margit Urtegårds inlägg ) kommer i vart fall mitt parti hädanefter inte att godkänna något avtal som föreläggs för beslut i kommunstyrelse och fullmäktige utan att det genomgåtts, godkänts och kontrasignerats av kommunjuristen.
Men som sagt - Jägmästaren lägger vi nu med stor bedrövelse bakom oss och önskar de nya invånarna i Södra Trädgården allt gott för framtiden. Samtidigt är naturligtvis Byggnadsingenjören Sven-Olof Ersmarker och Byggnadsfirman Insulander AB bara att gratulera till goda affärer - om än på kommunens ungdomars och skattebetalares bekostnad. Ingen skugga må falla över dem - de har handlat enligt givna förutsättningar och i enlighet med fullt affärsmässiga normer. Misstagen och den bristande kompetensen får sökas på annat håll.
Kära Helpdesk!
Signaturen Berit W på "silvergen.org" återgav i söndags en underbar story om de vedermödor som i det speciella fallet drabbar en stackars man:
Bästa IT helpdesk,
Förra året uppgraderade jag från Flickvän 7.0 till Hustru 1.0.
Så fort jag hade installerat programmet märkte jag att det började kräva att jag skulle installera Barn 1.1, 1.2 och 1.3. Det tog en massa tid och krävde en massa resurser. Det stod det inget om i programspecifikationen. Dessutom installerade sig Hustru 1.0 i alla andra program och dyker upp så fort jag startar datorn och övervakar alla mina aktiviteter.
Gamla program som Pokerafton 10.3, Fyllefest 3.5 och Söndagsfotboll 5.0 fungerar inte längre. När jag försöker starta dem får jag felmeddelandet: ”Du har utfört en otillåten aktivitet. Stäng genast ner alla program som inte stöds
av Hustru 1.0 !”
Det är omöjligt att hålla Hustru 1.0 i bakgrunden medan jag Försöker köra några
av mina favoritprogram. Jag har funderat på att återgå till Flickvän 7.0, men jag kan inte ens avinstallera Hustru 1.0. Kan ni hjälpa mig? Tack på förhand!
”Frustrerad och förvirrad”
Svar från Helpdesk,
Bäste Frustrerad och förvirrad,
Problemet du beskriver är mycket vanligt och många klagar över samma sak. Orsaken till problemet är ett grundläggande missförstånd. Hustru 1.0 är inte, som många män tror, ett nytto- och underhållningsprogram, utan ett operativsystem som är designat för att styra allt.
Att försöka gå tillbaka till Flickvän 7.0 när Hustru 1.0 är installerat är dömt att misslyckas. Några har försökt med att installera Flickvän 8.0 eller Hustru 2.0, men det har slutat med att de fått fler problem än vad de hade med Hustru 1.0.
Vi rekommenderar att du behåller Hustru 1.0 och försöker göra det bästa av situationen, samt att du eventuellt läser hela kapitel 6 i manualen ”Vanliga programfel”. Datorn kommer att fungera perfekt så länge du tar ansvar för alla systemfel, oavsett vem som har förorsakat dem. Det räcker med att du skriver: /FÖRLÅT, så återvänder styrsystemet till normaltillståndet. Hustru 1.0 är ett
storartat program som dock kräver ett visst mått av underhåll.
Du kan försöka med att köpa tilläggsprogram för att öka funktionaliteten. Vi rekommenderar Blommor 2.1, Choklad 5.3 eller i extremfall mjukvarupaketet Päls 2000.
Vi avråder å det bestämdaste från att installera Älskarinna i kortkort 3.3 eftersom detta program inte stöds av Hustru 1.0 och kommer att resultera i att Hustru 1.0 avinstallerar sig själv och därmed avlägsnar 50 % av systemresurserna. Älskarinna i kortkort 3.3 kräver själv stora systemresurser, som inte finns kvar efter det att Hustru 1.0 har avinstallerat sig själv.
Vänligen Helpdesk
Berit kompletterade med denna underbara Norska Helpdesk från YouTube:
Bästa IT helpdesk,
Förra året uppgraderade jag från Flickvän 7.0 till Hustru 1.0.
Så fort jag hade installerat programmet märkte jag att det började kräva att jag skulle installera Barn 1.1, 1.2 och 1.3. Det tog en massa tid och krävde en massa resurser. Det stod det inget om i programspecifikationen. Dessutom installerade sig Hustru 1.0 i alla andra program och dyker upp så fort jag startar datorn och övervakar alla mina aktiviteter.
Gamla program som Pokerafton 10.3, Fyllefest 3.5 och Söndagsfotboll 5.0 fungerar inte längre. När jag försöker starta dem får jag felmeddelandet: ”Du har utfört en otillåten aktivitet. Stäng genast ner alla program som inte stöds
av Hustru 1.0 !”
Det är omöjligt att hålla Hustru 1.0 i bakgrunden medan jag Försöker köra några
av mina favoritprogram. Jag har funderat på att återgå till Flickvän 7.0, men jag kan inte ens avinstallera Hustru 1.0. Kan ni hjälpa mig? Tack på förhand!
”Frustrerad och förvirrad”
Svar från Helpdesk,
Bäste Frustrerad och förvirrad,
Problemet du beskriver är mycket vanligt och många klagar över samma sak. Orsaken till problemet är ett grundläggande missförstånd. Hustru 1.0 är inte, som många män tror, ett nytto- och underhållningsprogram, utan ett operativsystem som är designat för att styra allt.
Att försöka gå tillbaka till Flickvän 7.0 när Hustru 1.0 är installerat är dömt att misslyckas. Några har försökt med att installera Flickvän 8.0 eller Hustru 2.0, men det har slutat med att de fått fler problem än vad de hade med Hustru 1.0.
Vi rekommenderar att du behåller Hustru 1.0 och försöker göra det bästa av situationen, samt att du eventuellt läser hela kapitel 6 i manualen ”Vanliga programfel”. Datorn kommer att fungera perfekt så länge du tar ansvar för alla systemfel, oavsett vem som har förorsakat dem. Det räcker med att du skriver: /FÖRLÅT, så återvänder styrsystemet till normaltillståndet. Hustru 1.0 är ett
storartat program som dock kräver ett visst mått av underhåll.
Du kan försöka med att köpa tilläggsprogram för att öka funktionaliteten. Vi rekommenderar Blommor 2.1, Choklad 5.3 eller i extremfall mjukvarupaketet Päls 2000.
Vi avråder å det bestämdaste från att installera Älskarinna i kortkort 3.3 eftersom detta program inte stöds av Hustru 1.0 och kommer att resultera i att Hustru 1.0 avinstallerar sig själv och därmed avlägsnar 50 % av systemresurserna. Älskarinna i kortkort 3.3 kräver själv stora systemresurser, som inte finns kvar efter det att Hustru 1.0 har avinstallerat sig själv.
Vänligen Helpdesk
Berit kompletterade med denna underbara Norska Helpdesk från YouTube:
Bloggsemester!
Åter efter midsommar!
Ha en trevlig sommar!
MATS
Ha en trevlig sommar!
MATS
Tuttifruttialliansens Kommunstyrelsedebut
I Gyllenhjelmssalen i Kommunhuset hade Centern och Folkpartiet i dag flyttat över till den vänstra sidan! Är det symptomatiskt?
I Djäknehallen flyttade Socialdemokraternas fullmäktigegrupp över på den högra sidan! Är det kanske rent av balansskäl som ligger bakom?
Tuttifruttialliansen led i vart fall i dag ett flertal nederlag på kommunstyrelsens sammanträde.
Bl.a. gällde det inrättandet av ett Arbetsutskott under KS. Inte nog med att detta var emot Kommunstyrelsens, av fullmäktige fastställda reglemente, utan dessutom uttryckte t.o.m. socialdemokraterna tvekan om att inrätta ett AU innan man fått klart för sig vad ett sådant skulle syssla med.
Ett Kommunstyrelsens AU har alltid varit ett av Socialdemokraternas paradkrav. Av tradition har man ansett sig kunna styra upp beslut i såväl KS som KF mycket bättre genom att det primära beslutet formulerats i en liten grupp politiker där man tack vare sin storlek normalt alltid är tillförsäkrad minst två av fem platser.
Kan man måhända misstänka att man p.g.a. överenskommelserna i den nya alliansen nu bara får en plats varför intresset inte är lika stort. Samtidigt har man på sistone fått flera framträdande socialdemokrater som talat om att återföra den politiska debatten till fullmäktigesalen. Ett KSAU skulle starkt motverka en vitalare debatt i KF.
Att avskaffa Näringslivsutskottet var inte heller lika enkelt. Kommunjuristen var tvungen att korrigera majoriteten och tala om att även här har KF fastställt att det ska finnas ett Näringslivsutskott. Det nya kommunalrådet Björn Lind som sett fram emot att få ta hand om företagen helt ensam, får nu se sig omgiven av sitt "gamla" utskott, som ska kunna ge en betydligt bredare kontaktyta gentemot det lokala näringslivet. Kontakter som uppskattats av de företag som Näringslivsutskottet hittills besökt.
Dagens längsta debatt blev nog frågan om markanvisningstävlingen för Sidöparken, där hela oppositionen ifrågasatte varför inte det förslag som bedömningsgruppen gett högsta betyg i såväl gestaltning som ekonomi, utsetts till vinnare av tävlingen. Istället hade ett av de näst bästa (som hade högsta betyg för gestaltningen men sämre för ekonomin) fått chansen att förbättra sitt förslag för att sedan utses till vinnare av bedömningsgruppen. Fortfarande dock med ett lägre "ekonomibetyg".
Någon egentlig och/eller bra förklaring till varför man gjort denna bedömning, eller varför man gett en av tävlingsdeltagarna chansen att bättra på sitt förslag, fick vi inte.
Däremot beslöts på förslag från oppositionen att den tomt som i pressen omskrivits som "bortgiven till Janne Persson" (Kommunalrådet med samma efternamn fick lämna rummet under behandlingen av detta och ett annat stort ärende som berörde Kilenkrysset AB. Frågan är om han inte i fortsättningen av samma skäl kommer att tillbringa mer tid utanför sammanträdesrummet än i det.) nu skall inlemmas i den detaljplan som upprättas över Sidöparken som resultat av tävlingen.
Kommunalrådet Lind som övertagit klubban under behandlingen av ärendet, försökte lägga skulden för att den 3000 kvadratmeter stora sjötomten skulle använts i en markbytesaffär med Kilenkryssets ägare, på en "till Stockholm avflyttad politiker". Hélène Brodin Rheindorf - som faktiskt var med på den tiden - visste dock att berätta att det i själva verket var en centerpartistisk politiker som fortfarande fanns kvar i kommunen som huvudsakligen gjort upp om detta.
När det gällde Medborgarinitiativet till en folkomröstning kring Skolpengen, argumenterade nu Lotta Grönblad med emfas för att kommunen INTE skulle anordna en sådan folkomröstning. Samma Grönblad som själv hörde till de första som anslöt sig till den skriande skaran.
Nu visste hon att berätta efter samtal med personer från föreningen Babyguards att de inte längre önskade en folkomröstning så därför föreslog hon avslag på Medborgarinitiativet!
Alldeles frånsett att jag, med flera i oppositionen, delade hennes uppfattning i sakfrågan, är det ändå rätt så förmätet att med hänvisning till vad några personer som företräder något drygt hundratalet medlemmar i en förening sagt, köra över de över 2.200 andra kommuninvånare som skrivit på listor med krav på denna folkomröstning. Det är ju faktiskt inte föreningen Babyguard som begärt folkomröstningen, utan de totalt 2.354 kommuninvånarna. Någon känsla för vad som är demokrati borde väl även finnas hos BUNs ordförande, eller?
Om Kommunstyrelsen ska föreslå KF att avslå denna begäran ska det beslutet hos ledamöterna baseras på de sakskäl våra tjänstemän framfört i sitt tjänsteutlåtande där man tagit hänsyn till de praktiska och legala svårigheter som vore förknippade med en folkomröstning i denna fråga - inte på vad några personer i föreningen Babyguard tyckt.
Inlägget uppdaterades den 3 juni p.g.a. att Lotta Grönblad påpekat att hon talat med fler personer än de tre jag påstod. Hon har pratat med HELA Babyguards. Enligt förteckning på deras hemsida = ett hundratal personer. Det är ändå en bra väg kvar till alla de 2.354 som begärde folkomröstningen, eller...?
I Djäknehallen flyttade Socialdemokraternas fullmäktigegrupp över på den högra sidan! Är det kanske rent av balansskäl som ligger bakom?
Tuttifruttialliansen led i vart fall i dag ett flertal nederlag på kommunstyrelsens sammanträde.
Bl.a. gällde det inrättandet av ett Arbetsutskott under KS. Inte nog med att detta var emot Kommunstyrelsens, av fullmäktige fastställda reglemente, utan dessutom uttryckte t.o.m. socialdemokraterna tvekan om att inrätta ett AU innan man fått klart för sig vad ett sådant skulle syssla med.
Ett Kommunstyrelsens AU har alltid varit ett av Socialdemokraternas paradkrav. Av tradition har man ansett sig kunna styra upp beslut i såväl KS som KF mycket bättre genom att det primära beslutet formulerats i en liten grupp politiker där man tack vare sin storlek normalt alltid är tillförsäkrad minst två av fem platser.
Kan man måhända misstänka att man p.g.a. överenskommelserna i den nya alliansen nu bara får en plats varför intresset inte är lika stort. Samtidigt har man på sistone fått flera framträdande socialdemokrater som talat om att återföra den politiska debatten till fullmäktigesalen. Ett KSAU skulle starkt motverka en vitalare debatt i KF.
Att avskaffa Näringslivsutskottet var inte heller lika enkelt. Kommunjuristen var tvungen att korrigera majoriteten och tala om att även här har KF fastställt att det ska finnas ett Näringslivsutskott. Det nya kommunalrådet Björn Lind som sett fram emot att få ta hand om företagen helt ensam, får nu se sig omgiven av sitt "gamla" utskott, som ska kunna ge en betydligt bredare kontaktyta gentemot det lokala näringslivet. Kontakter som uppskattats av de företag som Näringslivsutskottet hittills besökt.
Dagens längsta debatt blev nog frågan om markanvisningstävlingen för Sidöparken, där hela oppositionen ifrågasatte varför inte det förslag som bedömningsgruppen gett högsta betyg i såväl gestaltning som ekonomi, utsetts till vinnare av tävlingen. Istället hade ett av de näst bästa (som hade högsta betyg för gestaltningen men sämre för ekonomin) fått chansen att förbättra sitt förslag för att sedan utses till vinnare av bedömningsgruppen. Fortfarande dock med ett lägre "ekonomibetyg".
Någon egentlig och/eller bra förklaring till varför man gjort denna bedömning, eller varför man gett en av tävlingsdeltagarna chansen att bättra på sitt förslag, fick vi inte.
Däremot beslöts på förslag från oppositionen att den tomt som i pressen omskrivits som "bortgiven till Janne Persson" (Kommunalrådet med samma efternamn fick lämna rummet under behandlingen av detta och ett annat stort ärende som berörde Kilenkrysset AB. Frågan är om han inte i fortsättningen av samma skäl kommer att tillbringa mer tid utanför sammanträdesrummet än i det.) nu skall inlemmas i den detaljplan som upprättas över Sidöparken som resultat av tävlingen.
Kommunalrådet Lind som övertagit klubban under behandlingen av ärendet, försökte lägga skulden för att den 3000 kvadratmeter stora sjötomten skulle använts i en markbytesaffär med Kilenkryssets ägare, på en "till Stockholm avflyttad politiker". Hélène Brodin Rheindorf - som faktiskt var med på den tiden - visste dock att berätta att det i själva verket var en centerpartistisk politiker som fortfarande fanns kvar i kommunen som huvudsakligen gjort upp om detta.
När det gällde Medborgarinitiativet till en folkomröstning kring Skolpengen, argumenterade nu Lotta Grönblad med emfas för att kommunen INTE skulle anordna en sådan folkomröstning. Samma Grönblad som själv hörde till de första som anslöt sig till den skriande skaran.
Nu visste hon att berätta efter samtal med personer från föreningen Babyguards att de inte längre önskade en folkomröstning så därför föreslog hon avslag på Medborgarinitiativet!
Alldeles frånsett att jag, med flera i oppositionen, delade hennes uppfattning i sakfrågan, är det ändå rätt så förmätet att med hänvisning till vad några personer som företräder något drygt hundratalet medlemmar i en förening sagt, köra över de över 2.200 andra kommuninvånare som skrivit på listor med krav på denna folkomröstning. Det är ju faktiskt inte föreningen Babyguard som begärt folkomröstningen, utan de totalt 2.354 kommuninvånarna. Någon känsla för vad som är demokrati borde väl även finnas hos BUNs ordförande, eller?
Om Kommunstyrelsen ska föreslå KF att avslå denna begäran ska det beslutet hos ledamöterna baseras på de sakskäl våra tjänstemän framfört i sitt tjänsteutlåtande där man tagit hänsyn till de praktiska och legala svårigheter som vore förknippade med en folkomröstning i denna fråga - inte på vad några personer i föreningen Babyguard tyckt.
Inlägget uppdaterades den 3 juni p.g.a. att Lotta Grönblad påpekat att hon talat med fler personer än de tre jag påstod. Hon har pratat med HELA Babyguards. Enligt förteckning på deras hemsida = ett hundratal personer. Det är ändå en bra väg kvar till alla de 2.354 som begärde folkomröstningen, eller...?
