THE ROYAL STATE VISIT TO SWEDEN 1960 – en misslyckad film?

Alexander från Thailändska Ambassaden gör sig redo att spela in min berättelse om denna tokiga film.
 
För 61 år sedan var Kung Bhumibol och hans vackra Drottning Sirikit på officiellt statsbesök i Stockholm och med utflykt till Gripsholms Slott. Värd för besöket var vårt kungapar, Gustav VI Adolf och Louise.

Själv var jag alltså 17 år och gymnasist med stort film- och teaterintresse. Visserligen både skrev och regisserade jag en del men det var nog själva producerandet som var mitt stora intresse och jag sökte ju till den nystartade Filmskolans produktionslinje så snart jag tagit studenten. Vi var fyrahundra sökande till två platser! Fyra togs ut till slutprov och jag var en av dem!! Men blev dessvärre inte en av de två......
Men på den lokala ungdomsgården på Kungsholmen hade vi startat en filmstudio och gjorde en hel del rätt avancerade kortfilmer. Minns särskilt en som spelades in på vår vind med högst anslående ljussättning, spännande kameravinklar och fina bilder av sedermera skådespelaren Thomas Ungewitter (bl.a. sergeanten i Repmånad). Men också ett brutalt systermord som utspelade sig på Gärdet!

Men nu skulle en ny kamera testas under det pampiga statsbesöket. Det skulle bli en journalfilm. Som skulle börja med välkomstkortegen efter ankomsten till Stockholm. Inte vet jag om plugget lade hinder i vägen (brukade ignoreras....) eller om jag sett fel på tiden men när jag anlände till Stockholms Slott möttes jag av den stora beridna paradvakten med orkester i tyst återtåg mot Hovstallet följt av tomma landåer. Snopet! Men filmat! Skam den som ger sig!

Nästa dag var det staden Stockholms tur att bjuda kungligheterna på stor lunch i Gyllene Salen. Kungaparen roddes över Riddarfjärden i kungaslupen Wasaorden och togs emot på trappkajen vid Stadshuset av Stadsfullmäktiges imposante ordförande Carl Albert Andersson iförd jackett. Efter aväten lunch hade det börjat bli mörkt – och då kom jag! Vad anledningen var denna gång till min sena ankomst är också höljt i en barmhärtighetens dimma. Men de röda baklyktorna på limousinerna lyser fint på filmremsan när de försvinner bortåt slottet och Grand Hotell.......

Nu är goda råd dyra! En chans kvar att alls få några bilder från kungabesöket och det är vid avfärden efter avslutat statsbesök. Med andra ord står jag parat utanför Grand Hotells entré tidigt på morgonen avresedagen. Försedd med min nya kamera. På kajsidan står en inlånad bil med kompisen som chaufför med spinnande motor, färdig att ge sig iväg.

Så kommer de då äntligen ut ur porten, blott ett par meter ifrån mig passerar den lätt blyge monarken Bhumibol och hans vackra hustru Drottning Sirikit som vänligt leende vinkar till oss alla som samlats. För oss som lever idag, låter beskrivningen smått absurd. Här står alltså jag, en 17-åring tillsammans med en mängd andra människor. Utan några avspärrningar, inga rep, inga muskelkillar med solglasögon och kommunikationssnäckor i öronen som motar bort oss, när Kungen och Drottningen av Thailand går förbi alldeles framför oss!

Så snart de satt sig i sin limousin rusar jag över gatan och in i vår bil. Eftersom man inte får bryta in i en kortege så satt vi och avvaktade tills alla limousiner passerat och efter den sista polisbilen så svängde vi ut och hängde på. I rasande fart körde vi förbi Gustav Adolfs Torg, Tegelbacken och väl på Norr Mälarstrand upptäckte vi att vi hade ytterligare ett antal limousiner efter oss! Vi i en risig liten Renault, befann oss alltså mitt i kortegen som med poliseskort och fullt pådrag var på väg mot Bromma Flygplats! Måste medge att vi nog kände en viss kallsvett inför vad poliserna i bilen framför oss skulle göra med oss vid ankomsten....

Men så snart vi var framme vid Bromma kastade jag mig ut och in i terminalen. Det fanns inga särskilda gater på den tiden utan det var fritt fram rakt ut på flygplatsplattan!! Återigen hisnar man vid tanken att allmänheten alltså fick tillträde direkt till flygplatsen och i princip till flygplanen som stod uppställda.
 
Prins Bertil tar farväl av Drottning Sirikit och Kung Bhumibol.


Jag travade fram till SAS-maskinen vid slutet av den röda mattan och fattade post alldeles vid trappan. Åskådarläktaren på terminalens tak var överfylld av vinkande människor men även på plattan efter mig kom åtskilliga ”vanliga” åskådare ut. Efter en stund kom så den Thailändske kungen och drottningen åtföljda av Prins Bertil och Prinsessan Margaretha och en stor uppvaktning av diplomater och militärer ut på den röda mattan och emot mig. Jag filmade frenetiskt! Väl framme började kungaparet med att hälsa på flygplanets besättning som stod uppställda mitt emot mig vid trappans fot. Därefter vidtog avsked med Bertil och Margaretha och sedan började de vandra upp mot flygplanets dörr. Väl uppe på plattformen vänder de sig om och vinkar till alla åskådare och för ett kort ögonblick stannar också drottningens vänliga ögon på lilla mig och min kamera och hon vinkar!


 
 
Hon vinkar till mig!
 
Det blev en – om än märklig och smått komisk – journalfilm om ”The Royal State Visit to Sweden”!

Efter många år hittade jag smalfilmen och överförde den på VHS-video genom en egen enkel spegelapparat och skickade en kopia till det Thailändska kungaparet! Efter ett par månader blev jag uppringd av den Thailändske ambassadören som ville framföra kungen och drottningens tack och berätta att de uppskattat att få se filmen......

Så var det dags för 60-årsjubileum av detta statsbesök och plötsligt blev jag kontaktad av Alexander på ambassaden som undrade om de kunde få köpa en kopia av min film för att visa under jubileet. Jag berättade att det ju var en ganska usel kopia men att jag faktiskt hade originalfilmen kvar och om de lät digitalisera den professionellt så kunde både de och jag få en bra kopia! Och så blev det. Men sedan slog pandemin till och festligheterna ställdes in. Men så skulle man ändå manifestera jubileet i lite mindre skala i år när restriktionerna börjat släppa. Och då ville Alexander komma och filma mig och spela in min berättelse. För att också kunna få mina kommentarer till den i övrigt stumma filmen som nu skulle visas i samband med ett halvdagsseminarium med en utställning på Gripsholms slott, som också besökts av Bhumibol och Sirikit 1960.

Så häromdagen var han här och spelade in. Det gick fint och på måndag är jag inbjuden till detta seminarium på slottet där filmen kommer att finnas att se i utställningen i Gustav IIIs vita salong. Märkligt hur livet utvecklas!

 
 
 
Jag blev inbjuden att delta i evenemanget på Gripsholm. Hade tänkt att jag diskret kunde slinka in och sätta mig i min fönstersmyg. Men icke! Jag blev infångad redan i entrén: "Ah Mr Mats! Please come with me!" Och jag fördes till Rikssalen där jag presenterades för Ambassadören, en vänlig och trevlig dam i sina bästa år. Hon berättade att hon var av bondesläkt och barn nummer tio i sin syskonskara. Jag placerades på första bänken med Förste Konsuln mellan mig och Ambassadören som i sitt välkomsttal på ett humoristiskt sätt uppehöll sig hedrande lång stund vid mig och min "misslyckade" insats som skolkande journalfilmare. Efter ett intressant föredrag om det svenska begreppen Lagom i kombination med Kung Bhumibols filosofi om Sufficiency Economy, blev det utställning (inkl. min film) och jag behandlades som en riktig celebritet som folk ville bli fotograferade med!
 
Alexander introducerar utställningen i Vita Salongen på Gripsholm.
 
Ambassadören i gult med ryggen mot kameran visar var skyltstället med QR-koden för att se min film stod.
 

En härlig Thailändsk buffé avslutade evenemanget.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0