Waldersten, Tranströmer, Gregorius och magi!
Jesper Waldersten, Tomas och Monica Tranströmer på Grafikens Hus (Foto: Susanne Redebo fr. Strengnäs Tidning)
Kulturevenemangen avlöser varandra. I lördags spännande vernissage på fyra olika utställningar på Grafikens Hus i Mariefred. Huset är ett måste att besöka. Av samma kaliber som Gripsholms slott intill.
Två absoluta pärlor denna gång: Jan Persson och Tomas Tranströmers "Runmaröboken". 30 dikter och 15 etsningar som tilsammans blev en handgjord bok på såväl kinesiska, svenska som engelska. Magnifikt exponerade i husets bibliotek (som annars mest huserar kungens grafik när den ställs ut). P.g.a. det begränsade utrymmet slussades vernissagegästerna förbi bladen alltför snabbt varför ett återbesök i lungare tempo blir ett måste.
Den andra – och för mig helt nya – upplevelsen var givetvis den unge, numera Mariefredsbon Jesper Walderstens grafiska blad i stora salen som exponerades åtföljda av specialskriven musik av Kent-medlemmen Martin Sköld (även han Mariefredsbo. De båda tillhör sonens badmintongäng). Jag hade förmånen att se hans bilder tillsammans med svågern Henrik, AD på Kulturhuset i Stockholm som haft Jesper på utställning där. En fascinerande teknik och lika fascinerande bildspråk. Influenser från många håll och ändå ett helt eget uttryck. Inte alltid helt upplyftande bilder men nog så tankeväckande. Det musikaliska beledsagandet var helt adekvat och jag utgår från att det kommer att ljuda varje utställningsdag framöver till den 29 januari.
Två australiensare, Adam Rish och Gary Head samt den svenske Peder Josefsson kom dessvärre lite i skymundan denna dag, men jag gillade framförallt Adam Rishs bilder.
Så dags för nästa evenemang. I går kväll hade vännen Leif Ahrle bjudit mig på första publikrepetitionen av "Gregorius". Bengt Ohlsons porträtt av Hjalmar Söderbergs romanfigur från "Doktor Glas". En märklig idé att plocka ut en fiktiv figur ur någons roman och skriva en pjäs om denna person! Men verksamt. I en och en halv timme satt publiken anddäktigt tysta och följde Johan Rabaeus mästerliga monolog. En monolog som skildrar denna märkliga hycklande och liderliga präst så naket, avskalat och nära. Och avskalad är också scenbilden. Två stolar, ett bord. Några strålkastare på stativ, fyra stillastående videokameror som tar upp scenen ur olika vinklar och projicerar bilderna på skärmar ovanför och vid sidan av scenen. Rabaeus börjar sin monolog långt bak på Klarascenen arbetar sig närmare publiken för att mot slutet återvända till och försvinna i bakgrunden. Stundtals talar han med ryggen mot publiken. Stundtals är det svårt att uppfatta hans tal, men trollbunden är man!
Men jag får inte glömma: i torsdags var jag på bokrelease på Magic Bar vid Karlaplan i Stockholm. Vännen och årsbrodern Christer "Crillo" Lindgren har med trollerikompisen Jonny Lonn (en av Sveriges få internationellt uppmärksammade magiker) skrivit en magisk kokbok: "Den magiske kocken"!
En matresa genom 14 länder baserad på en soppa som blir en gryta som blir en stuvning från varje land. Av dessa i princip 14 recept, trollar de ihop inte mindre än 2352 trerättersmiddagar! Från varje land finns också ett "recept" på ett trolleritrick som man kan underhålla med till kaffet.
De båda glada trollkarlarna underhöll den glammande releasepubliken, där inga av de vanliga partygästerna från Marianne Bernadotte till Siw Malmqvist saknades, med humor, matglädje och olika "kökstrick".