1

Årets kryssning - Dag 4!

Vi vaknar till havs! Kapten har berättat att han är tvungen att gå med högsta speed för att vi ska klara av att vara tillbaka i Köpenhamn i morgon bitti. Så vi forsar fram i 22 knop.

 

Dagen tillbringas vid poolside i Solariet. Fartygets rytmiska hävningar ger upphov till en kraftig vågrörelse i poolen som gör badet till ett äventyr med mycket fniss, skratt och förtjusta skrik.

 

Poolkonstruktionen gör att vattnet automatiskt fördelas och avleds åt sidorna i olika takt vilket gör att vågrörelsen bryts och vattnet lugnar sig en stund tills det på nytt är dags.

 

 Här syns hur vågen byggts upp ca. 1,5 meter mot ena gaveln och sköljer över på ena långsidan. Till höger om stegen syns vågens branta fall.

 

Vi kan konstatera att också passagerarna kommer från många olika länder. Runt om oss hörs många språk. Vi är 300 svenskar. Det finns 500 danskar. Några norrmän (som tagit sig till Köpenhamn för att kryssa till sitt eget land!), ryssar, spanjorer, japaner, italienare, fransmän men också några amerikaner.

 

 Den amerikanska örnen!
 En vacker blomma!
 En indiankvinna!
 Eller en ren åsna!

Vid lunchen passar jag på att föreviga några av de konstverk kökspersonalen åstadkommer ur vattenmeloner. Också kring detta finns en kurs på kryssningsprogrammet, som för övrigt är vådligt omfattande. Här finns aerobics, vattenjympa, olika gym, biljard, "hur man blir konstsamlare" (ja, ni har rätt, det är vårt amerikanska galleri som lär ut hur vi bäst samlar på de tavlor som galleriet säljer!) o.s.v.

 

 Från hyttaket svingar sig idag en apa!

 

På eftermiddagen har vi ett informationsmöte där proceduren kring landstigningen gås igenom. Det gäller att få 2400 människor av båten genom en och samma trånga sidoport på kortast möjliga tid!

 

Våra väskor (utom handbagaget) tas omhand klockan 23 på kvällen. En färgkod på väskan styr hur dags och var i skeppet vi ska samlas och lotsas ut. Färgkoden leder oss också direkt till den del i jättetältet på kajen där vårt bagage finns.

 

 Vid middagen samlas hela betjäningen och kökspersonalen och sjunger O sole mio för oss och tackar för sig!
 Och vid vårt bord har Antonio (t.v.) just fått sina drickskuvert liksom hans assistent med det svåra filippinska namnet! Härliga killar som skötte sig excellent!

När vi vaknar på lördagsmorgonen, backar fartyget just in vid kajen i Köpenhamns frihamn igen. En god frukost där jag frossade i onyttigheter som rostat bröd med marmelad, fattiga riddare med socker och sylt OCH tjock pannkaka (med socker och sylt...)!

 

Sedan tog det Ann och mig 20 minuter från det vi fick klartecken att gå från vår samlingsstation, ner genom fartyget, ut genom utpasseringskontrollen och tills vi satt i bussen med vårt bagage inlastat.

 

Tågresan förflöt lika odramatiskt som nerresan (om man undantar min fadäs att sätta hustruns pastasallad i bistrovagnens mikro med smältning, såskoppssprängning och elände som följd!) och vid fyratiden på eftermiddagen var vi åter hemma.