Det svarta hålet!
När beslutet fattades om Thomasgymnasiets flytt till gamla P10, så var det ett sätt för kommunen att i ett läge då P10 hade lagts ner och hela regementsområdet skulle omvandlas till en ny stadsdel, dra vårt strå till stacken för att hjälpa till med denna omvandling.
Vi stod inför ett alternativ då det gamla Thomasgymnasiet behövde stora ombyggnadsinsatser. Valet blev därför ganska lätt. En hyra på 27 miljoner jämfördes med en uppräknad hyra för ett ombyggt gammalt gymnasium och med tanke på de moderna lokaler vi då skulle få, var det väl få som tvekade.
Det är vad som sedan sker som ger anledning till eftertanke och självrannsakan.
Jag har varit en stark tillskyndare till vår Kommunchef som anställdes för att vara en effektiv ledare av en sammanslagen kommunal förvaltning. Jag har försökt propagera för de åtskilda rollerna som beslutare och utförare, mellan politik och förvaltning. "Slussen" i förvaltningen däremellan blev Kommunchefen. Jag har sett honom som en kompetent och stark ledare av sin organisation. För ja, förvaltningen är "hans" organisation och ingenting som vi politiker kan ge oss in i och peta.
Felet blev dock att politiken inte ville organisera om sig på ett sådant sätt att en matchning mellan en vässad förvaltning och en skärpt politik kunde uppnås. Ingen "sluss" uppstod på politikersidan.
Istället för en styrelse för den sammanslagna förvaltningen, har vi fortsatt med ett antal sidosstyrelser i form av olika nämnder med politiker som stundtals står i opposition mot sina egna i andra nämnder eller Kommunstyrelse.
Det här har skapat en otydlig och oklar politisk ledning. Det har därmed också lämnat förvaltningschefen hängande utan den här klara styrningen som han hade rätt att förvänta sig.
Det är möjligt att detta spillt av sig på andra i organisationen.
När jag nu läser efterkalkylen måste jag tyvärr till del omvärdera min syn på Förvaltningschefen.
Att vi hade en projektledning som brast, insåg vi redan för länge sedan. Vi trodde på den dåvarande projektledaren som var en av Kommunchefens hitplockade handgångne män, när han sa att "vi kommer att ta igen underskottet som uppstod i etapp 1 i etapp 2" och lät oss nöja.
När så inte skedde fortsatte vi att tro på projektledaren och hans chef när de sa att slutresultatet ändå kommer att bli ett "obetydligt överdrag".
Vi fick oroande brev från projektledaren som pekade på utomordentliga samarbetssvårigheter med andra i gruppen där ledamöter ständigt uteblev från projektmöten för att sedan beställa saker på egen hand.
Vi fick oroande rapporter om lokalsamordningens brister och vi fick till sist ett fyndigt formulerat avskedsbrev från den avgångne rektorn för Thomasgymnasiet som till allra största delen motsade vad vi tidigare fått veta.
Allt detta andas bristande styrning! Inte bara från projektledaren (som väl drog sina egna slutsatser och slutade i kommunen) utan kanske framförallt från den ytterst ansvarige, Kommunchefen.
Som låtit denna exempellösa miljonrullning pågå utan att ingripa på ett mycket tidigare stadium. Det tyder dessvärre på att min uppfattning om hans kapacitet tycks ha varit felaktig. Kommunen skulle bidra till utvecklingen på P10-området - inte ta över det! F.n. tycks majoriteten av de gamla regementsbyggnaderna härbärgera kommunal verksamhet.
Bl.a. visar det sig att man från projektgruppens sida "glömt bort" eller "inte förstått" att all fast inredning inte ingick i hyresvärdens (Vasallen AB) åtagande utan låg på hyresgästen. Att inte klarlägga en sådan sak på ett tidigt stadium är synnerligen anmärkningsvärt. Totalt sätt ligger avvikelsen från budgeten (drygt 64 miljoner) på närmare 30 miljoner! Med en slutnota på drygt 94 miljoner!
Om vi politiker redan från början fått klart för oss (nu låter jag som Wanja Lundby-Wedin, jag vet) att man från förvaltningens sida "missat" närmare 20 miljoner i sin kalkyl, kan jag med visshet säga att det politiska beslutet kanske inte alls hade blivit att flytta Thomasgymnasiet. Jag känner mig lurad (jag vet... - Wanja...)!
Utredningen kryllar av formuleringar som "kommunen har inte lyckas i sitt planeringsarbete", "kommunen har löpande haft ett behov av att göra ändringar", "kommunen har genomgående underskattat behovet av resurser", "den omfattande avvikelsen är en kombination dels av misstag vid budgeteringstillfällena dels de ändringar som uppstått löpande under projektet", "konstaterades att en stor del av utrustningen inte kunde återanvändas samt att utrustning var i sämre skick än vad som bedömdes vid budgeteringstillfället".
De slutsatser som Kommunchefen själv drar:
"Underskattning av det faktiska behovet av inredning och utrustning"
"Brister i kommunens organisation för lokalprojekt och otydlig rollfördelning för de individer som deltar i ett lokalprojekt, trots att kommunen dokumenterat både organisation och rollfördelning."
"Generellt låg insikt hos organisationen om vilka konsekvenser som uppstår när ändringar görs i ett lokalprojekt"
visar på en sund självinsikt. Frågan är bara vad Kommunchefen drar för slutsatser av denna sent påkomna insikt.
Åtgärder? 1. Låt inte BUN lida utan lyft ut Campus. Till KS, där det kan balanseras mot kommunchefens kostnader. 2. Gör om gör rätt! Skolpengen måste ses över, den kan inte vara till för att kompensera friskolorna för Thomasgymnasiets överkostnader.