2

Lotta på Skolbråkargatan - Favorit i repris!

Margit Urtegård påminde på sin blogg idag om att Lotta Grönblad en gång ondgjorde sig över att bli kallad för "Lotta på Skolbråkargatan" på min blogg.

Det fick mig att leta fram inlägget ifråga från 11 februari i fjol. Jag fann att det hade fler inslag som förtjänar en upprepning i ljuset av dagsläget, så här kommer inlägget igen i sin helhet:


Lotta Grönblad, Socialdemokratisk skoltalesperson i Strängnäs har läst en artikel i DN i lördags om den finländska skolans situation och skriver på sin blogg att hon skulle älska att ha en sådan rektor som Mirja Sappalu. Och Lotta tycker

"att den moderatledda borgerliga alliansen ska fundera över detta när de vill få sin brutalbudget expedierad av våra oftast lojala skolledare här i Strängnäs."

Och så citerar hon och spetsformulerar valda stycken ur artikeln:

"För det första förklarar Henrik Laurén på utbildningsstyrelsen i Helsingfors de finska framgångarna med att landet efter andra världskriget insåg att det enda sättet att bygga upp landet på var genom god utbildning. Han säger också detta, och det är det intressanta som kan översättas till Strängnäs borgarnas besparingsiver i skolan:

- Under den svåra depressionen på 90-talet när vi skar ner på det mesta lämnades skolsektorn i fred. Det var vår lycka.

För det andra är det en rektor som uttalar sig om skolan som organisation om vad som är dess kännetecken och framgång. I det sammanhanget nämns föräldrarna. Jag har länge sagt att skolan måste göra sig intressant för föräldrarna och bland annat erbjuda dem bättre service. Men också stöd.

Rektor Mirja Suppola säger detta:

- Kontakten mellan hem och skola fungerar mycket bra. Vi korresponderar hela tiden med föräldrarna per e-post. De kan följa med i allt som händer i skolan. När föräldrarna undrar över någonting får de genast ett svar.

Ur mitt perspektiv som politiker och fyrabarnsmamma så skulle jag älska en sådan rektor som Mirja!"
slutar Lotta.

Men som vanligt är det som när F-n själv läser Bibeln! Lotta utelämnar en mängd visa saker som inte passar lika bra in i den socialdemokratiska skoljargongen:

"Vi har en mycket seriös lärarutbildning. Klassläraren har en femårig utbildning som koncentrerar sig på det pedagogiska. Utbildning värdesätts högt i Finland och föräldrarna stöder sina barns skolarbete."

"Vi har mycket klart definierat vad som krävs av eleverna. Det ställs hela tiden krav på eleverna för att de ska komma upp till följande nivå. De måste ha bra betyg för att kunna studera vidare."

"Trivsel och välbefinnande bland eleverna prioriteras inte"
För oss svenskar ett nästan främmande uttryck som ändå visar på det allvar Finländarna i första hand lägger vid just lärandet och kunnandet.

"Systemet är mycket hemläxintensivt"

Den goda Rektor Mirja berättar vidare att det är ca. 20 elever per klass. Att det råder ordning och att eleverna är tysta under lektionerna trots att ingen kadaverdisciplin tillämpas.

"Det skrattas mycket på bägge sidor om lärarkatedern och det är uppenbart att det råder ett kamratligt förhållande mellan läraren och eleverna."

Rektorn poängterar också vikten av den goda kontakten med hem och föräldrar.

Men det som Lotta allra helst låter bli att återge i sin blogg, är det som Helsingfors undervisningschef Juha Lemberg och bildningschef Simo Juva klämmer i med när de säger att de....."....anser det nästan pinsamt att man inte hittar ett samband mellan skolframgångar och den ekonomiska satsningen på skolan. Det visar att man inom industriländerna inte kan förbättra resultaten med pengar."

Hej Mats.



När fan blir gammal blir han religiös, eller hur var det uttrycket? Klockren artikel och det Lotta har valt bort det passar inte in i det socialdemokratiska samhälle, förstår vi. Respekt och lugn och ro i skolan, hualigen! Det vill inte de ha.



MVH Margit

Hej Mats.



Det är nästan med sorg jag konstaterar att "Lotta på skolbråkargatan" inte är den hon utgav sig för att vara. Jag blir alltid ledsen när jag tar fel på folk; missbedömer någon. Hon är lika bekväm och "platt" som de andra; makten framför allt.



MVH Margit