Synd om SEVAB!
Min politiska uppfattning har hela tiden varit den att kommuner inte ska äga bolag. Inte inleda sig i transaktioner som i förlängningen innebär att man smygvägen ägnar sig åt kommersiell och konkurrensutsatt verksamhet.
Det är helt emot lagstiftningens intentioner.
Därför har jag ansett att Strängnäs Kommun borde sälja SEVAB, lösa upp fastighetsbolaget och knoppa av Bostadsbolaget.
När det var aktuellt att sätta igång bygget av kraftvärmeverket, var mitt parti intresserat av att kunna följa utvecklingen "från första parkett" och jag blev då invald som ersättare i styrelsen för SEVAB med dotterbolag.
Det har varit en oerhört lärorik och intressant tid. Jag har funnit ett välskött litet företag, med professionell personal, ytterligt kompetent ledning och en oerhörd potential att bli en lysande affär - om det inte vore för den eländiga huvudägaren.
SEVAB står just nu inför stora investeringar i ledningsnät och annat. Man håller just på att avsluta byte av alla elmätare. Man investerar i stadsnät och i fjärrvärme och man kommer att överta kommunens taxefinansierade verksamhet.
Och man har just avslutat vår kommuns största miljösatsning, bygget av kraftvärmeverket.
Bolaget är tungt belånat och måste fortsätta att låna upp medel för att kunna göra nödvändiga investeringar.
Stadsnätet fortsätter att vara ett sorgebarn, men man ha nu förstått att det måste till en professionell säljkapacitet som kan förpacka det öppna stadsnätet i en produkt som konsumenter begriper sig på. Att sälja in en tom fiberkabel - det klarar ingen.
Utvecklingen på kostnadssidan för kraftvärmeverket ser inte lika positiv ut som den gjorde när kalkylerna gjordes upp. Men är fortfarande i sig en på alla sätt riktig investering.
Med rätt ägare, ett företag med kompetens och finansiella muskler - skulle SEVAB kunna utvecklas till något riktigt riktigt bra med alla de goda förutsättningar som finns.
Men istället sitter man alltså fast med en huvudägare som själv måste låna för att betala sina löner. Än mindre kan SEVAB räkna med att ägaren har möjlighet att finansiera något av de möjligheter bolaget annars tvingas avstå från. Tvärtom pressar kommunen på för att få utdelning ur bolaget! Pengar som i all annan sund affärsverksamhet skulle användas för den egna konsolideringen och för att finansiera de nya investeringarna. Alltså tvingas bolaget i praktiken låna pengar för att betala utdelning till ägaren Strängnäs Kommun!
Den reella gången är till och med så tillkrånglad att Strängnäs Kommun lånar upp pengar som kommunen lånar ut till sitt dotterbolag för att detta ska kunna betala utdelning till kommunen! Låter det vettigt?
Jag vill dock ingalunda propagera för en försäljning i dagsläget. Men jag kan inte låta bli att tala om att om alla förstått den totala situationen för två år sedan. Då alla kurvor pekade uppåt, då marknaden flödade av investeringsvilligt kapital, då förväntningarna var höga på utvecklingen av bolaget genom det planerade och projekterade kraftvärmeverksbygget.
Då - skulle kommunen ha sålt hela eller delar av bolaget. Nu - när marknaden kollapsat. Elpriset halverats. Bränslet är svårt att få tag på och kostar bra mycket mer än planerat - är det föga mening att tala om försäljning.
Sorgligt! Och Synd om SEVAB och dess personal som får fortsätta att släpa på den tunga ryggsäck som Strängnäs Kommun utgör för bolaget.
Det är helt emot lagstiftningens intentioner.
Därför har jag ansett att Strängnäs Kommun borde sälja SEVAB, lösa upp fastighetsbolaget och knoppa av Bostadsbolaget.
När det var aktuellt att sätta igång bygget av kraftvärmeverket, var mitt parti intresserat av att kunna följa utvecklingen "från första parkett" och jag blev då invald som ersättare i styrelsen för SEVAB med dotterbolag.
Det har varit en oerhört lärorik och intressant tid. Jag har funnit ett välskött litet företag, med professionell personal, ytterligt kompetent ledning och en oerhörd potential att bli en lysande affär - om det inte vore för den eländiga huvudägaren.
SEVAB står just nu inför stora investeringar i ledningsnät och annat. Man håller just på att avsluta byte av alla elmätare. Man investerar i stadsnät och i fjärrvärme och man kommer att överta kommunens taxefinansierade verksamhet.
Och man har just avslutat vår kommuns största miljösatsning, bygget av kraftvärmeverket.
Bolaget är tungt belånat och måste fortsätta att låna upp medel för att kunna göra nödvändiga investeringar.
Stadsnätet fortsätter att vara ett sorgebarn, men man ha nu förstått att det måste till en professionell säljkapacitet som kan förpacka det öppna stadsnätet i en produkt som konsumenter begriper sig på. Att sälja in en tom fiberkabel - det klarar ingen.
Utvecklingen på kostnadssidan för kraftvärmeverket ser inte lika positiv ut som den gjorde när kalkylerna gjordes upp. Men är fortfarande i sig en på alla sätt riktig investering.
Med rätt ägare, ett företag med kompetens och finansiella muskler - skulle SEVAB kunna utvecklas till något riktigt riktigt bra med alla de goda förutsättningar som finns.
Men istället sitter man alltså fast med en huvudägare som själv måste låna för att betala sina löner. Än mindre kan SEVAB räkna med att ägaren har möjlighet att finansiera något av de möjligheter bolaget annars tvingas avstå från. Tvärtom pressar kommunen på för att få utdelning ur bolaget! Pengar som i all annan sund affärsverksamhet skulle användas för den egna konsolideringen och för att finansiera de nya investeringarna. Alltså tvingas bolaget i praktiken låna pengar för att betala utdelning till ägaren Strängnäs Kommun!
Den reella gången är till och med så tillkrånglad att Strängnäs Kommun lånar upp pengar som kommunen lånar ut till sitt dotterbolag för att detta ska kunna betala utdelning till kommunen! Låter det vettigt?
Jag vill dock ingalunda propagera för en försäljning i dagsläget. Men jag kan inte låta bli att tala om att om alla förstått den totala situationen för två år sedan. Då alla kurvor pekade uppåt, då marknaden flödade av investeringsvilligt kapital, då förväntningarna var höga på utvecklingen av bolaget genom det planerade och projekterade kraftvärmeverksbygget.
Då - skulle kommunen ha sålt hela eller delar av bolaget. Nu - när marknaden kollapsat. Elpriset halverats. Bränslet är svårt att få tag på och kostar bra mycket mer än planerat - är det föga mening att tala om försäljning.
Sorgligt! Och Synd om SEVAB och dess personal som får fortsätta att släpa på den tunga ryggsäck som Strängnäs Kommun utgör för bolaget.
Ja, Mats, vi är helt överens om att det är olyckligt att blanda ihop affärsverksamheter med kommunala uppgifter.
Ett av mina skäl att föra upp frågan om försäljning av delar av Sevab var också att jag är skeptiskt till den framtida lönsamheten. Om den vore glasklar så skulle det också finnas investerare som var beredda att betala bra, men en stor risk är krafrvärmeverket.
Det stod klart redan innan KF fattade beslutet att det var risk att kostnaderna för bränsle skulle stiga och att elprisernas nivå är svår att förutsäga. Jag var väldigt ensam när jag ställde frågor om detta i fullmäktige...