"Hur har Du det med tarmen?"
En mycket kär författarvän och jag brukar ibland roa oss med att påminna varandra om vår dödlighet genom att fråga "Och hur har Du det med tarmen?"
Ja, skratta ni, men snart är ni där också! Kanske förr än ni anar.
Förr pratade man om senaste filmrullen, ett häftigt skivsläpp, en het konsert eller annat.
Idag rör samtalsämnena allt oftare vilken blodtrycksmedicin man tar. Om man motionerar som man ska och så vidare.
Jag vill absolut inte påstå att livet börjar krympa på något vis. Absolut inte! Jag har ännu inte blivit den jag är (som Kristina Lugn så träffande uttryckt saken). Världen ligger öppen och jag ska snart gå i pension! Herrlich!
Varför retar jag mig då på allt fler saker? Möjligen ligger det något i vad en annan kär reklamvän sa när vi diskuterade varför ingen någonsin lär sig något utan alla måste göra samma dj-a misstag i varje generation. Det måste vara en brist i utbildningen. När jag som gammal (numera erkänner jag det själv!) reklamräv ser unga människor som försöker uppfinna hjulet eller inte ser att kejsaren är naken, så blir jag så frustrerad. Lär de sig ingenting? Någonsin?
När jag fick min utbildning, fanns förvisso inte samma kunskapsutbud. Reklamens hela svenska värld rymdes på den tiden på 1039 sidor i Tom Björklunds bok om "Reklamen i Svensk Marknad 1920-1965" (Norstedts 1967).
Men ändå, det fanns människor att fråga! Och man frågade!
Idag frågar ingen! Man tror sig ha kommit på något nytt alldeles själv!
Vad trött jag blir!
Åsså detta med lurendrejeriet! Förr kunde man till nöds acceptera att man kunde köpa sin Electroluxkyl till bra mycket lägre pris bara för att det stod ElektroHelios på den, men läkemedel! Som till sådan oerhörd grad är skattefinansierad verksamhet idag. Varför i herrans namn får denna amatörmässiga hantering fortgå.
Exempel: jag har under några år ätit kolesterolsänkande simvastatin-tabletter. Första gången fick jag 100 små tabletter i en liten kompakt burk. Den tog inte mycket plats på Apotekshyllan. På alla sätt en praktisk och ändamålsenlig förpackning.
Men det varade inte länge. En dag kommer hustrun hem från Apoteket medförandes en ny förpackning. Denna gång från Copypharma [omdömeslöst namn!].
Den nya leverantören med det omdömeslösa namnet (betänk att staten i alla andra sammanhang bekämpar intrång i andras rättigheter , jagar fildelare och brännmärker begreppet "kopiera"!) har dessutom valt att kapsla in de små tabletterna i gigantiska vacuumpackade ark som sedan läggs in i en kartongkapsel som är tre gånger så stor som den burk som tidigare tillhandahållits.
Det är möjligt och förmodligen troligt att den nya tillverkaren är billigare än den gamla, men med tanke på att all transport idag beräknas på volym snarare än vikt, måste transportkostnaderna för denna tre gånger så stora förpackning ge oacceptabla konsekvenser för vårt miljötänkande. För att inte tala om apotekens egen hantering, lagring, distribution och hyllutrymme.
Men botten var inte nådd:
Copypharma blev raskt utbytt mot fabrikatet Alternova som bestod av en ännu större pappkapsel som har måtten 116 mm x 87 mm x58 mm. Till yttermera visso rymmer den bara 98 tabletter istället för 100.
Öppnar man kapseln ser man utmed ena sidan en tom luftspalt på 9 mm x 87 mm. Sedan ligger 14 kartor i formatet 109 mm x 45 mm som innehåller - inte 10 tabletter som GOTT OCH VÄL ryms, utan 7!!
Jag räknade ut volymviktskillnaden för att transportera 1000 st 100-förpackningar av Simvastatin i de tre versionerna jag fått (98-förpackningar för den senaste):
1. (original), Burk med 100 lösa tabletter: 0,096 kbm omräknat till 27 kg.
2. Copypharma, ask med 10 kartor: 0.249 kbm omräknat till 70 kg.
3. Alternova, ask med 14 kartor + luft: 0,626 kbm omräknat till 175 kg.
Från 27 kg till 175 kg!!!! Och då får Apoteket dessutom bara 98000 tabletter istället för 100000 i de båda första alternativen.
Någonstans hoppas man ju att en klok människa ska inse att detta är vansinne och stoppa hanteringen. Det är möjligt att Alternovan är billigare för att tillverkaren har köpt en gammal veckodos-förpackningsmaskin, men med hänsyn till transport- och inte minst hanteringskostnaderna i Apotekens egna lager och butikshyllor är utbytet helt enkelt mot allt sunt affärsförnuft. Det hela är en logistisk kullerbytta! T.o.m. vår lokala Apotekspersonal skakade på huvudet.
I varje kommersiellt lönsam butik inom dagligvaruhandeln jagar man hyllmillimetrar för att få in mer och fler produkter. Apoteksmonopolet tycks tänka tvärtom. Men det är klart - är det skattebetalarna som står för merytan tycks inte normal kalkylering gälla. Här tycks således även vår Riksdag ha ett och annat att tänka på när man utan hänsyn till just de logistiska och miljömässiga konsekvenserna påtvingar Apoteksbolaget skyldigheten att byta från en vettig förpackning till en vansinnig.
Som monopol utgör Apoteket dock en stor kund för varje kommersiellt arbetande läkemedelstillverkare. Att man då stillatigande skulle vara tvungna att svälja denna förpackningshysteri utan att kunna påverka tillverkarna är inte heller rimligt och troligt. Alltså är det någon hos Apoteksbolaget som inte gör vad vederbörande borde göra.
Vi gå vidare (här ska gnällas, nu när jag ändå har börjat! Hur har ni det med tarmen?):
Jag har också tvingats börja med blodtryckssänkande tabletter (förstår ni varför....?). Läkaren och jag provade oss fram till rätt dosering och minsta biverkningarna. Det blev CoAprovel 150mg.
Nästa uttag byttes den ut mot Karvezide 150mg.
Satte mig och läste bipacksedlarna för de båda märkena.
Fann ganska raskt att inte nog med att de förpackats i samma förpackningsmaskin (syntes direkt) med lite olika tryck. Samma företag hade tillverkat både CoAprovelen och Karveziden: Sanofi Winthrop Industrie i Frankrike.
Men "försäljningstillståndet" för CoAprovel innehas av: SANOFI PHARMA BRISTOL-MYERS SQUIBB SNC i Frankrike, medan "försäljningstillståndet" för Karvezide innehas av BRISTOL-MYERS SQUIBB PHARMA EEIG i England!
Är det någon som anar att det kan finnas ett samband?
CoAprovel säljs i Sverige av SANOFI-SYNTHELABO AB. Karvezide av BRISTOL-MYERS SQUIBB AB. SANOFIS telefonnummer uppges gå till ett företag vid namn AVENSIS PHARMA som av en händelse (?) ligger på samma gata (om än i olika ändar) i Bromma som BRISTOL-MYERS SQUIBB.
Varför deltar Apoteksbolaget, regeringen och vi skattebetalare i denna skojarcirkus! Gäller det asfalt är åklagare framme direkt och skriker kartellbildning, olagliga prisuppgörelser och lurendrejeri. Men läkemedel........
Jag vet, tabletter är vitare än asfalt! Det måste vara det.
Jag har placerat min blogg i <a href="http://bloggkartan.se/registrera/23631/straengnaes/">
Strängnäs</a> på bloggkartan.se
Ja, skratta ni, men snart är ni där också! Kanske förr än ni anar.
Förr pratade man om senaste filmrullen, ett häftigt skivsläpp, en het konsert eller annat.
Idag rör samtalsämnena allt oftare vilken blodtrycksmedicin man tar. Om man motionerar som man ska och så vidare.
Jag vill absolut inte påstå att livet börjar krympa på något vis. Absolut inte! Jag har ännu inte blivit den jag är (som Kristina Lugn så träffande uttryckt saken). Världen ligger öppen och jag ska snart gå i pension! Herrlich!
Varför retar jag mig då på allt fler saker? Möjligen ligger det något i vad en annan kär reklamvän sa när vi diskuterade varför ingen någonsin lär sig något utan alla måste göra samma dj-a misstag i varje generation. Det måste vara en brist i utbildningen. När jag som gammal (numera erkänner jag det själv!) reklamräv ser unga människor som försöker uppfinna hjulet eller inte ser att kejsaren är naken, så blir jag så frustrerad. Lär de sig ingenting? Någonsin?
När jag fick min utbildning, fanns förvisso inte samma kunskapsutbud. Reklamens hela svenska värld rymdes på den tiden på 1039 sidor i Tom Björklunds bok om "Reklamen i Svensk Marknad 1920-1965" (Norstedts 1967).
Men ändå, det fanns människor att fråga! Och man frågade!
Idag frågar ingen! Man tror sig ha kommit på något nytt alldeles själv!
Vad trött jag blir!
Åsså detta med lurendrejeriet! Förr kunde man till nöds acceptera att man kunde köpa sin Electroluxkyl till bra mycket lägre pris bara för att det stod ElektroHelios på den, men läkemedel! Som till sådan oerhörd grad är skattefinansierad verksamhet idag. Varför i herrans namn får denna amatörmässiga hantering fortgå.
Exempel: jag har under några år ätit kolesterolsänkande simvastatin-tabletter. Första gången fick jag 100 små tabletter i en liten kompakt burk. Den tog inte mycket plats på Apotekshyllan. På alla sätt en praktisk och ändamålsenlig förpackning.
Men det varade inte länge. En dag kommer hustrun hem från Apoteket medförandes en ny förpackning. Denna gång från Copypharma [omdömeslöst namn!].
Den nya leverantören med det omdömeslösa namnet (betänk att staten i alla andra sammanhang bekämpar intrång i andras rättigheter , jagar fildelare och brännmärker begreppet "kopiera"!) har dessutom valt att kapsla in de små tabletterna i gigantiska vacuumpackade ark som sedan läggs in i en kartongkapsel som är tre gånger så stor som den burk som tidigare tillhandahållits.
Det är möjligt och förmodligen troligt att den nya tillverkaren är billigare än den gamla, men med tanke på att all transport idag beräknas på volym snarare än vikt, måste transportkostnaderna för denna tre gånger så stora förpackning ge oacceptabla konsekvenser för vårt miljötänkande. För att inte tala om apotekens egen hantering, lagring, distribution och hyllutrymme.
Men botten var inte nådd:
Copypharma blev raskt utbytt mot fabrikatet Alternova som bestod av en ännu större pappkapsel som har måtten 116 mm x 87 mm x58 mm. Till yttermera visso rymmer den bara 98 tabletter istället för 100.
Öppnar man kapseln ser man utmed ena sidan en tom luftspalt på 9 mm x 87 mm. Sedan ligger 14 kartor i formatet 109 mm x 45 mm som innehåller - inte 10 tabletter som GOTT OCH VÄL ryms, utan 7!!
Jag räknade ut volymviktskillnaden för att transportera 1000 st 100-förpackningar av Simvastatin i de tre versionerna jag fått (98-förpackningar för den senaste):
1. (original), Burk med 100 lösa tabletter: 0,096 kbm omräknat till 27 kg.
2. Copypharma, ask med 10 kartor: 0.249 kbm omräknat till 70 kg.
3. Alternova, ask med 14 kartor + luft: 0,626 kbm omräknat till 175 kg.
Från 27 kg till 175 kg!!!! Och då får Apoteket dessutom bara 98000 tabletter istället för 100000 i de båda första alternativen.
Någonstans hoppas man ju att en klok människa ska inse att detta är vansinne och stoppa hanteringen. Det är möjligt att Alternovan är billigare för att tillverkaren har köpt en gammal veckodos-förpackningsmaskin, men med hänsyn till transport- och inte minst hanteringskostnaderna i Apotekens egna lager och butikshyllor är utbytet helt enkelt mot allt sunt affärsförnuft. Det hela är en logistisk kullerbytta! T.o.m. vår lokala Apotekspersonal skakade på huvudet.
I varje kommersiellt lönsam butik inom dagligvaruhandeln jagar man hyllmillimetrar för att få in mer och fler produkter. Apoteksmonopolet tycks tänka tvärtom. Men det är klart - är det skattebetalarna som står för merytan tycks inte normal kalkylering gälla. Här tycks således även vår Riksdag ha ett och annat att tänka på när man utan hänsyn till just de logistiska och miljömässiga konsekvenserna påtvingar Apoteksbolaget skyldigheten att byta från en vettig förpackning till en vansinnig.
Som monopol utgör Apoteket dock en stor kund för varje kommersiellt arbetande läkemedelstillverkare. Att man då stillatigande skulle vara tvungna att svälja denna förpackningshysteri utan att kunna påverka tillverkarna är inte heller rimligt och troligt. Alltså är det någon hos Apoteksbolaget som inte gör vad vederbörande borde göra.
Vi gå vidare (här ska gnällas, nu när jag ändå har börjat! Hur har ni det med tarmen?):
Jag har också tvingats börja med blodtryckssänkande tabletter (förstår ni varför....?). Läkaren och jag provade oss fram till rätt dosering och minsta biverkningarna. Det blev CoAprovel 150mg.
Nästa uttag byttes den ut mot Karvezide 150mg.
Satte mig och läste bipacksedlarna för de båda märkena.
Fann ganska raskt att inte nog med att de förpackats i samma förpackningsmaskin (syntes direkt) med lite olika tryck. Samma företag hade tillverkat både CoAprovelen och Karveziden: Sanofi Winthrop Industrie i Frankrike.
Men "försäljningstillståndet" för CoAprovel innehas av: SANOFI PHARMA BRISTOL-MYERS SQUIBB SNC i Frankrike, medan "försäljningstillståndet" för Karvezide innehas av BRISTOL-MYERS SQUIBB PHARMA EEIG i England!
Är det någon som anar att det kan finnas ett samband?
CoAprovel säljs i Sverige av SANOFI-SYNTHELABO AB. Karvezide av BRISTOL-MYERS SQUIBB AB. SANOFIS telefonnummer uppges gå till ett företag vid namn AVENSIS PHARMA som av en händelse (?) ligger på samma gata (om än i olika ändar) i Bromma som BRISTOL-MYERS SQUIBB.
Varför deltar Apoteksbolaget, regeringen och vi skattebetalare i denna skojarcirkus! Gäller det asfalt är åklagare framme direkt och skriker kartellbildning, olagliga prisuppgörelser och lurendrejeri. Men läkemedel........
Jag vet, tabletter är vitare än asfalt! Det måste vara det.
Jag har placerat min blogg i <a href="http://bloggkartan.se/registrera/23631/straengnaes/">
Strängnäs</a> på bloggkartan.se
Kolesterolmedicinen kan du slänga, den gör mer skada än nytta.
http://www.ravnskov.nu/svcholesterol.htm