Cirkus Skifs i gungning!
För många år sedan förorsakade en hoppande konsertpublik att hela Ullevi kom i gungning! Man var tvungen att avbryta och att bygga om hela anläggningen innan den kunde betraktas som säker igen.
I fredags kväll är jag övertygad om att Cirkus Djurgården i Stockholm utsattes för samma hårda behandling. Skillnaden var att den gången var det idel ungdomar som hoppade. Den här gången var det stadiga 60-plussare som, om inte hoppade så dock klappade hysteriskt med händerna ovanför huvudet där de gav sin stående ovation till denne 62-årige popikon Björn Skifs. Och till detta högtalardecibelen......
Men allt höll på att gå fel......
Vi hade fått biljetter för två till premiären på Björn Skifs nya show. De kom redan i början av December men jag lade dem i ett kuvert och gav till hustrun i julklapp. Tänkte att jag skulle fullborda kvällen och bokade bord för en middag på cirkusrestaurangen och efteråt övernattning på Hasselbacken tvärs over gatan (=insparade garderobsavifter!).
Dagen hade nu kommit och vi satt - uppklädda till tänderna ("Go'afton" sa Skifs till oss som hade klätt upp oss. "Tjena" till koftor och ylle, "Tja'" - till övriga!) - i bilen på vägen upp till Stockholm. Det sista jag gjort före avresan var att skriva ut de bokningsbekräftelser som jag fått (men inte läst!!) från Cirkusrestaurangen och hotellet.
Vid Nykvarn konstaterar hustrun torrt att jag beställt hotellrum mellan den 15 och 16 Januari!!!!!
Panikringning till hotellet. Jo det stämde det var bokat den 15e, men eftersom det var en ogaranterad bokning så hade den bara strukits klockan 18 när ingen kom och ingen debitering hade skett. Hade de debiterat hade jag ju uppdagat misstaget (hur detta nu kunde ske?) tidigare och sluppit paniken!
Men de hade ett rum kvar!! Pust!
Koll av restaurangbekräftelse och biljetter ingav lugn! Rätt datum.
Så kom vi fram och installerade oss. En kort vila på rummet och sedan ner till restaurangen tvärs över gatan. Sa vårt namn och visades till ett bord i den högra avdelningen. Sedan jag rearrangerat blomsteruppsatsen som var försedd med långa grässtrån som envisades med att peta mig i näsan, och vi bestämt oss för mat och vin, kom kyparen och sa att vi behövde ju bara välja dryck eftersom vi "hade valt teatermenyn".
"Jamen det har vi inte gjort" sa jag. "Jag har bara bokat bord. Se här har jag bekräftelsen! Vi vill ha lammytterfilet och inte oxmedaljong".
Hovmästare konsulterades och tillkallades. Jag fick visa bekräftelse och hovmästaren visade bokningslistan där det fanns två bokningar i mitt namn!
Då bad hon att få se mina Skifsbiljetter. "Jamen, det här är biljetter inklusive teatersupén!". Förvirringen blev total!
Efter diverse vänlig palaver så säger hovmästaren att "vi löser det här, säg bara till kyparen att jag har sagt OK till att ni får beställa annan mat".
Att det sedan ändå blev fel med min förrätt och att jag välte ut ett glas vatten med hjälp av efterrättsmatsedeln och den tomma vinflaskan är petitesser. Vi blev mycket vänligt bemötta och situationen löstes enligt kundens önskan och maten var superb. Vänligt, korrekt och proffsigt! OCH jag slapp ju ifrån en tänkt utgift!
Nostalgisk entré
Varje gång jag kommer in i Cirkus Djurgårdens ryttargång känner jag dofterna av sågspån och av hästspillning. Hör de välbekanta utropen. Musiken. De exotiska språken. Känner spänningen. För mig är och förblir detta en byggnad för cirkus! I mitt fall den årliga och vårliga cirkuspremiären med Cirkus Schumann, ledd av de elegant frackklädda bröderna Max och Albert Schumann och med Max hustru Paulina (dotter till världsclownen Charlie Rivel) som Elisabeth Taylor-vacker och magnifik ryttarinna. Lilla dvärgclownen Kiki (Otto Moskovitz) som Bergman m.fl. senare gjorde berömd förhöjde givetvis upplevelsen för oss barn och unga.
Väl på väg in i cirkussalongen kunde vi spana in Sissela Kyle, Calle Norlén, Lena Ph, Robert Gustafsson, två av Lill-Babs exmakar (Lasse Berghagen och Rolf Friberg) hälsandes på varandra m.fl.
Och vilken show det blev! Vilket tryck! Decibelmätningar skulle visat ohållbara värden!
Björn Skifs är en av våra få artister som har en unikt personlig röst. Med en fantastisk styrka. En röst av internationell kvalitet! Ett förhållande som Björn också berörde i ett avsnitt. Vilket land han än kom till på olika promotionturnéer så talades det i mer eller mindre förtäckta ordalag om "oregelbundna tänder som måste åtgärdas" ("You have to do something about those teeth"! "Dente irregulare" o.s.v.). Så den internationella karriären fick vara.
Istället blev han bl.a. Örnest med svenska folket. En av de många gubbar som Björn låtit oss glädjas åt under åren. "Örnest - ja, inte efter Hemingway utan efter Alastair McClean!" - "Huh?" - "Har ni inte hört talas om Örnnästet?".
Som Örnest, iklädd orange fleecekofta och pälsmössa med öronlappar stående ut på var sida om huvudet. Med händerna på ryggen betraktandes och kommenterandes tillvarons mysterier.
Bl.a. kom han givetvis in på klimatfrågan där kvällens enda lilla plump noterades när han talade om att havsytan beräknades höjas med 1,5 meter - "Tänk efter! Förstår ni vad som då skulle hända med Leif Pagrotsky?". Bättre fungerar tanken på engelsmännens oro för att den globala uppvärmningen ska få deras drottning att tina upp!
Som en reverens till lokalens anrika historia medverkade ett rasande skickligt luftakrobatpar med bl.a. ett njutbart underskönt nummer med en lång slöja.
Och så accelererade showen mot ett häftigt crescendo med Hooked on a feeling och Michelangelo som slutkläm under ovationsartade applåder som aldrig ville ta slut. Efter två extranummer och 2.5 timmes praktiskt taget oavbrutet på scenen kunde Björn tyngd av det största blomsterberg jag sett låta scenljuset slockna.
Publiken gav sig ut i Ryttargången där trängseln blev så stor att det kändes som om man bara behövde lyfta på fötterna och låta sig föras framåt - eller bakåt med för den delen. Själv kände jag det som om hela huvudet var fullt av bomull - tills jag återfick full (?) hörsel.
När vi väl var utanför entrén ville jag hjälpa hustrun över gatan men möttes av ett upprört "Ta inte i mig - Tommy Körberg har rört vid mig!" (Han befann sig bredvid oss på väg åt andra hållet i trängseln...)
Kvällen avslutades med en liten ostbricka på hotellet och följdes av en god natts sömn och uppvaknande med cirkus utanför fönstret.
Cirkus Djurgården i morgonljus.