Låneräntor betalas alltid av någon av kött och blod, Folkpartiet!

Folkpartiets och Centerns företrädare i Strängnäs Kommun visar en sällsamt lättsinning inställning till belåning och räntekostnader.

Till varje pris ska man behålla kommunen tillgångar intakta. Behovet av nyinvesteringar löser man med nya lån  - ”för att låna till investeringar är inga problem”  - lyder Kommunfullmäktiges ordförandes doktrin.

Men någon ska ju betala kostnaden för lånen, eller hur!

”Det är inga problem för kommunen eftersom de stora lånen ligger i kommunens bolag och dessa levererar ju in lika mycket i räntor” blir svaret.

Men vilka är det då som betalar för ägarnas lättsinne med upplåningen?

Jo, Människor av kött och blod! Bostadsbolagets hyresgäster som får de ökande lånekostnaderna lagda till sina hyror och SEVABs elkunder som får se sina eltaxor skjuta i höjden.

Våra väljare skäller på kommunen för att man inte bygger billiga hyresbostäder till än den ena än den andra kategorin! Hur skulle det gå till? Varje nybyggnation måste betalas med lånade pengar och de nya hyresgästerna måste dessutom betala för alla gamla lån i bolaget, så vem kommer att ha råd att hyra en lägenhet av Strängnäs Bostads  AB?

I en allt stridare ström kommer SEVABs elkunder att fly bolaget för andra, billigare elleverantörer, men det fasta nätet kommer de inte ifrån. De nätkunder bolaget har kvar kommer att få bära bolagets stora räntekostnader för alla investeringar. De kommer att se hur mycket lägre avgifter kunderna i Vattenfalls nät i kommunen har och måste rimligtvis undra hur och varför de ska vara med och betala för politikernas oförmåga att ta itu med de verkliga lösningarna.

Vanliga bolag med kompetenta ägare med egna finansiella muskler löser inte sina investeringar på det sätt kommunen som ägare gör. Man tillser att bolagets egen kapitalbas motsvarar de investeringar som görs. Man hämtar inte ut aktieutdelningar innan bolagets egen soliditet nått en anständig nivå.

Och om allt var gott och väl 2009, när räntekostnaderna låg på 80 MILJONER KRONOR. Vad ska Bostadsbolagets hyresgäster och SEVABs nätkunder säga den dagen Riksbankens basränta åter hamnar på 2008 års nivå (4,5%) och motsvarande räntekostnader skulle bli över 200 MILJONER KRONOR som de måste punga ut med på sina hyror och taxor?

Bevare oss för att basräntan skulle nå nittiotalets nivåer runt 10%.

Kommentarer
Postat av: Patrick Baltatzs

Mats,



Det låter som osund hushållning, och ska man vara riktigt krass så handlar det om smygbeskattning.



Det riktigt oroväckande är två ting: Det finns inget maxtak på hur mycket kommunkoncernen dvs hela kommunen ink. bolag ska vara belånat, och det finns ingen amorteringsplan.



Vi är belånade till mer än två årsomsättningar. Vi intecknar framtiden. Ska vi fortsätta så?



P.



2010-09-13 @ 21:08:54
URL: http://episodi.blogspot.com
Postat av: JB

Men Mats, ditt trummande av en massa antaganden om räntekostnader blir ju bara blahaj så länge du inte tar någon hänsyn till lånevillkoren, eller på något sätt presenterar någon sorts grund för din beräkning. Att anta att en "basränta"[sic!] som ökar tio gånger automatiskt innebär tio gånger högre räntekostnader är ju bara hittepå och fullständigt irrelevant. Just sånt som sänker förtroendet för politiker. Varför inte presentera väl underbyggda och verklighetsanknuta siffror?



Problemet finns och är viktigt att diskutera, men för att ge trovärdighet åt dina argument måste de baseras på någon sorts underbygga siffror.



JB

2010-09-13 @ 21:24:35
Postat av: Mats Werner

@ JB! Ett ganska enkelt antagande i ovanstående räkneexempel. Under 2009 var medelbasräntan 0,5% och kommunens räntekostnader enligt tidigare uppgift 80 miljoner kronor. Det gav en realränta på 2,79% vilket innebär att bankernas räntepåslag låg på 1,79%. Om man behåller samma påslag på en basränta på 4,5 % så blir den totala räntekostnaden dryga 200 miljoner kronro. Jag tycker det är avskräckande nog med tanke på vilka som ska betala detta.



Annars kan Du få alla exakta uppgifter här så kan Du räkna själv:



- Belopp Alla koncernens lån via kommunen var 1873 mkr 2009-12-31. Allt är vidareutlånat till bolagen.

- Långivare SEB, Nordea, Kommuninvest, (SWEDBANK tom nov)

- Räntevillkor inkl bindningstid Idag är den genomsnittliga bidningstiden på 2,54 år. Längsta bindningstid är 10 år. 39 % förfaller inom 1 år. Snitträntan är 3,58 %.

- Medelräntesats 2009 4,13 %

- Ränta i kronor 2009 74 mkr

2010-09-13 @ 23:02:52
URL: http://matswerner.blogg.se/
Postat av: Mats Werner

@ Patrick! Smygbeskattning är ordet som också Villaägarförbundet använde i sin tidning som just distribuerats i kommunen. Det värsta är att vår kommun därmed även smygbeskattar Eskilstunabor! Men däremot inte alla invånare i vår egen kommun!

2010-09-13 @ 23:04:46
URL: http://matswerner.blogg.se/
Postat av: JB

Du kan inte göra schablonmässiga beräkningar om du ska nå framgång med det här argumentet, Mats. Det blir liksom bara pannkaka av alltihop.



När du nu tvingats beräkna lite mer har alltså skräckexemplet sjunkit till 200 miljoner istället för 800 miljoner? Kan det kanske sjunka mer om du räknar ännu lite mer exakt, med siffror och andra faktorer som ligger ännu lite mer nära verkligheten? Vari ligger trovärdigheten i det här viftandet med antagna och gissar siffror till höger och vänster?



(Vi kan även släppa skrämselargumentet med räntenivåer på 80-90-talsnivåer eftersom dessa inte är rimliga antaganden av flera nationalekononiska anledningar.)



Och av ren nyfikenhet, jag förmodar att eventuella ökade intäktsräntor för bolagen inte tagits in i dina beräkningar, även om de iofs troligen är relativt begränsande.

2010-09-14 @ 01:04:06
Postat av: Mats Werner

@JB: Det är ju uppenbart att Du inte läst och förstått ens rubriken. Än mindre innehållet. Visst kommer kommunens ränteintäkter att öka i motsvarande grad och det är ju just det som är poängen! Att saklöst, som KFO gör, säga att höga räntor gör ju inget (för kommunen) eftersom bolagen betalar in lika mycket, är ett slag i ansiktet på alla det kommunala bostadsbolagets hyresgäster och SEVABs alla nätkunder som är de i slutändan som får betala denna ökade räntebelastning.

Och huruvida de ännu högre räntekostnaderna är "skräckexempel" eller om 80-90-talens räntenivåer inte är "rimliga antaganden" vet varken Du eller jag. På 70-talet var en räntenivå motsvarande den som rådde i början av nittiotalet "otänkbar".

2010-09-14 @ 07:12:35
URL: http://matswerner.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0