"Den som äger en trädgård och en boksamling saknar intet." Bibliotekets Apoteos!

"Di gamble...."
 
 
"Den som äger en trädgård och en boksamling saknar intet" trodde jag förr var ett "gammalt kinesiskt ordspråk", men det är faktiskt romaren Cicero (107-44 f.Kr.) som lär stå bakom det. Vare därmed hur som helst. Det är ett mycket sant påstående.
 
För närvarande ges det inte så mycket tillfälle till trädgårdsliv på grund av vädret men då blir boksamlingen desto viktigare! Den kan glädja oss året om. I mitt fall har det handlat om att göra den mindre......
 
Böcker har alltid varit en viktig beståndsdel i mitt liv. Ett särskilt biblioteksrum eller avgränsat utrymme för bokhyllor med sitt- och skrivmöjlighet har funnits i nästan alla de lägenheter och hus jag bott i. Det har varit ett fullständigt självklart villkor för varje bostad vi flyttat till att ett naturligt sådant rum skulle finnas eller att det på annat sätt skulle kunna ordnas ett sammanhållet utrymme för bokhyllor. Biblioteket var en central del redan i barndomshemmet.
 
Biblioteket är en ombonad plats för läsning, kontemplation och stillsam konversation. Det är ett ställe att sjunka ner i en skön läsfåtölj med julklappsdeckaren i knät, en brasa eller åtminstone ett tänt ljus, en mazipanlimpa och en flaska Loka inom räckhåll. Den upplevelsen går aldirg att ersätta med en laptop, läsplatta eller mobil. Eller som jag skrev till Dagens Nyheters prenumerationsavdelning idag när de på nytt försökte få mig att inse den digitala tidningens fördelar: "Digitala korsorden ser vi fram emot att få pröva under våra veckor i solen (förhoppningsvis) i höst – utskrivna i receptionen då förstås, eftersom dator olikt papperstidningar sällan låter sig kombineras med sol och sand..."

Biblioteket är ett rum för kunskapsinhämtande och vitterhet, bildning och kultur. Att röra vid en gammal bokrygg i hyllan är en sensuell upplevelse, en känsla av historiens vindpust, ett närmande till människor som inte längre är ibland oss. Att omvärvas av livserfarenheter och fantastiska historier.
 
Jag hade givetvis med mig en hel del böcker från mitt barndomshem men var under många år flitig att komplettera i antikvariat och boklådor.
 
Böcker har inte satts tillbaka som de skulle vilket gett upphov till "vågrörelser" på hyllorna...
 
 
Vid vår senaste flytt 1996 gjorde takhöjd och inkränkande vitrinskåp, det omöjligt att få plats för alla böcker i huset utan istället blev det Drängstugan och ladan som fick härbärgera en hel del.
Med åren har hyllorna i biblioteket fyllts ut i alla mellanrum och bokhögar på golvet omkring har nu frammanat en kraftigare rensning och eftersom vi ändå om ett antal år står inför att flytta härifrån så var det lika bra att ta tag i det hela.
 
Varje hålrum i hyllorna togs tillvara och proppades igen med nytt...
 
 
Det första som fick offras på detta imaginära "bokbål" var hyllplanet med de riktigt gamla banden. "Sweriges Rijkes Lands-Lag" från 1726 och den yngre "Anmärkningar till Sweriges Rikes Sjö-Lag" från 1802, "Le Bon Jardinier" och andra bokverk i gamla andäktigt vackra band från 1700-talet och framåt. Böckerna har – utöver den där sidorna är hopklistrade och innanmätet utskuret för att istället gömma en hemlighet, en nyckel? En ligen pistol? – endast utövat ett känslo- och miljömässigt inslag. En möjlighet att få den där upplevelsen av att kunna stryka handen över historien. Gamla obundna förstaupplagor av några av Strindbergs verk får också vandra vidare till nya ägarhänder. Däremot får de bundna serierna med svenska stora författare från 1700-talet och fram till 1900-talet, liksom Strindbergs samlade skrifter stå kvar men flyttas upp ett pinnhål.
 
Sweriges Rikes Lands-Lag från 1726 i ett fint pergamentband.
 
 
Några författare ur humorhyllan åker ut (Dickens, Ehrenmark, Viola m.fl.) medan P:G: Wodehouse, Cello och OA blir kvar. Rensning också i konsthyllan.
 
Resultatet är att alla nya böcker med trevliga och personliga dedikationer från vänner och bekanta nu får plats liksom nyanskaffade memoarer och biografier över personer jag funnit intressanta eller som jag kommit i kontakt med på olika sätt i livet. Inga (nästan) böcker kilas (än så länge) in i hålrummen mellan bokryggarna och hyllan ovanför. Böckerna står rätt och i den högst personliga ordning som är min....
 
 
Ytterhörnet i biblioteket med två tredjedelar av pappas gamla kontorsbokhylla som jag lyckades dela i tre delar och sänka i höjd vilket fick till följd att jag var tvungen att vitlackera den gamla mahognyn för att dölja ingreppen! Den tredje delen står till höger om fönstret.
 
Min antikvariatskontakt kommer snart och går igenom det som ska bort och det som sedan blir kvar får gå till Tolv Korgar eller pappersåtervinning.

Hustrun är nöjd över att nu dammsugaren varit inne bakom och ovanpå böcker och att det blir lite mer luft i tillvaron. Men tillräckligt finns kvar för att ändå skänka mig den rätta lyckokänslan när jag sätter mig och bara tittar på mina hyllor! OCH det finns några hål för kommande böcker som jag vill spara. Mestadels får annars nya böcker vandra vidare direkt efter läsning......
 
Utrensade böcker väntan på antikvariatsbokhandlaren! Plus en hel Billyhylla....
 
 
 

Ordning och reda! Är det fel?

 
 
Är det inte bra att veta vad som gäller när man ger sig in i något nytt? Det kan väl aldrig vara negativt att veta vad man kan undvika för att slippa göra bort sig i olika sammanhang? Idag undrar jag om jag totalt har missförstått allting?

Det talas om "flumskola" och pedagogiskt nytänkande, men har det lett till bättre kunskaper hos eleverna? Är det inte trots allt det som skolan handlar om – att bibringa våra unga kunskaper och erfarenheter för att de ska kunna fullfölja sina önskningar och visioner, att få redskap för sina ambitioner och kunna leva ett så fullödigt liv som möjlig?
 
Jag kan inte låta bli att tänka att den otroliga, accellererande utveckling vi sett inom alla områden under det förra seklet med allt från filmen, televisionen, rymdfärder, you name it!  Allt har uppfunnits och utförts av människor som skolats i den sorts skola där ""ordning och reda, disciplin, hänsyn och respekt" rådde och som så många idag häcklar och talar om med avsmak som fascistisk och diktatorisk.
 
Jag inser att en förutsättning för att den skolan också skulle fungera optimalt var att den verkade i ett samhälle där också omgivningen stödde skolan och dess personal, där lärare var ett högt respekterat yrke (därför att lärarnas kunskaper och förmågor motiverade detta), där också skolelevernas föräldrar – för det mesta åtminstone – "stod på skolans sida". Allt med det goda syftet att eleverna skulle utföra sina studier, tillägna sig kunskaper och formas till dugliga samhällsmedborgare. Vad var det som var så fel med det?
 
Den sortens skola har dock frambringat människor som kunant åstadkomma de tekniska och mänskliga landvinningar som vår värld fick uppleva under förra seklet.
 
Idag undrar jag om det ens vore möjligt att återskapa en skola med de förutsättningar som vi hade. När jag växte upp fanns det alltid någon hemma. Vare sig det var en förälder, ett hembiträde eller en mormor. Våra föräldrar stödde skolans arbete genom föräldraföeningar och föräldradagar. Gjorde man som elev något olovligt ofog så fick föräldrarna veta det och de skällde då inte ut läraren eller rektorn som idag, utan de skällde ut stt barn, som också då lärde sig något. Tidigt! Innan det hann gå för långt.

1958 gick jag fjärde klass i realskolan i Kungsholms Läroverk varvid de ovan avbildade ordningsreglerna gällde.
När jag läser igenom dem idag kan jag inte inse att det skulle varit något fel i innehållet utom möjligen då "morgonbönen" som senare förvandlades till "morgonsamling" och som alltid innebar en nyttig stund av eftertanke och just "samling" inför dagen. När den försvann under gymnasieåren innebär det raskt att jag allt oftare kom inrusande en bra bit in i första lektionen med en kexchoklad i högsta hugg (utgörande min frukost...).

Läs och döm själva:

Det är varje människas plikt att visa hänsyn och hjälpsamhet mot andra och att rätta sig efter allmän lag och fastställd ordning. Eleverna skall alltså uppföra sig hyfsat både inom och utom skolan. De skall visa läroverkets lärare och övriga personal aktning och lydnad och leva med varandra i fördragsamhet och sämja samt lyda läroverkets ordningsmän och ordningsvakter.

Till god ordning hör:

att eleverna punktligt infinner sig till morgonbön och lektioner, försedda med föreskriven undervisningsmaterial och övrig utrustning;

att eleverna väl vårdar böcker och skolmateriel samt är aktsamma om läroverkets lokaler, inventarier och materiel. För all skadegörelse är elev ersättningskyldig;

att eleverna noga rättar sig efter följande särskilda ordningsföreskrifter.

Bestämmelser om skolans öppnande och morgonbönen.

Då huvudporten är stängd, hänvisas eleverna till gårdsportarna.

Vid första ringningen till morgonbönen (kl. 7,58) skall eleverna omedelbart lämna klassrummet och på anvisat sätt och under tystnad inta sina platser i aulan.

Bestämmelser om de korta rasterna.

Efter slutad lektion skall eleverna skyndsamt bege sig ut ur skolans lokaler genom gårdsporten. Tiominutersrasterna tillbringas på skolgården. Då röd lampa är tänd, är det tillåtet att stanna inne i korridoren utanför klassrummet.

Vid första ringningen efter varje rast skall eleverna raskt lämna skolgården och i god ordning bege sig till klassrum eller lärosal.

Eleverna får icke lämna skolans område under tiominutersrasterna mellan två lektioner.

De elever, som har sitt klassrum tre trappor upp, får stanna inne i korridoren under tiominutersrast.


Bestämmelser om skolans lokaler.

Under annan ledighet än tiominutersrast får eleverna vistas i läsrum eller i sitt eget klassrum.

Inga andra läxböcker än de, som behövs för dagens lektioner, får förvaras i pulpeterna.

Hissen får begagnas av elever endast efter särskild tillåtelse.

Bestämmelser om skolgården.

Endast den del av skolgården, som gränsar till Pontonjärparken, får användas för bollspel och snöbollskastning under rast och fritid.
Eleverna får inte kasta sten, boll eller snöboll mot skolans byggnader eller ut från skolans område.

Skridskobanan får endast användas för skridskoåkning.

Bestämmelser om frånvaro från skolan.

Ledighet från undervisningen begäres på förhand hos rektor, i regel genom skriftlig framställning från målsman. Önskar elev av hälsoskäl avlägsna sig från skolan, skall han anmäla detta för lärare.

Tillfällig befrielse från gymnastik sökes hos gymnastikläraren, längre befrielse därifrån av hälsoskäl hos skolläraren, av andra skäl hos rektor.

Har elev varit frånvarande från skolan på grund av sjukdom, skall sjukintyg, utfärdat av målsman eller läkare, lämnas till klassföreståndaren inom tre läsdagar. (Blankett utlämnas av ordningsmannen.)

Elev, som på grund av sjukdom varit frånvarande från undervisningen under längre tid än sex dagar , skall vid sin återkomst inställa sig hos skolsköterskan.

Kuratorn får endast uppsökas under rast eller ledighet, för så vitt icke rektors medgivande föreligger.


 Bestämmelser om frukostbespisningen.

Ytterkläder, skolväskor, böcker o.d. får ej medföras till frukostbespisningen.

Eleven bestämmer själv storleken av sin portion så, att ingen mat behöver lämnas.

Använt porslin m.m. placeras på anvisad plats. Smörgåsar, frukt o.d. får ej medtagas från bespisningslokalen.

Eleverna får icke

gå in i främmande klassrum utan lärares tillstånd;
låna kamrats tillhörigheter utan dennes tillåtelse;
röka tobak inom skolans område eller på följande gator:
    Hantverkargatan mellan Polhemsgatan och S:t Eriksgatan,
    Kronobergsgatan mellan Hantverkargatan och Kronobergsparken,
    Baltzar von Platens gatan mellan S:t Eriksgatan och Pontonjärparken
    ej heller under besök vid annan skola samt ej heller utan särskilt tillstånd vid
    utfärder, friluftsdagar och andra tillfällen, då de står under läroverkets omedelbara
    ledning och uppsikt;
lämna pengar eller andra värdesaker i ytterkläder eller i pulpet. Läroverket ansvarar
        ej för lidna förluster.

Penninginsamling och försäljning  får inom skolan ske endast efter tillstånd av rektor.

Tillvaratagna saker inlämnas till elevrådets eller till kurators expedition. Anmälan om
    förlorade tillhörigheter skall omedelbart göras till kurator.
10.För skolskrivningarna, gymnastiken och institutionerna gäller särskilda bestämmelser.



"Vad var det jag sa'!" Violas funderingar.

Jag genomför nu en rensning i diverse skåp. hyllor och lådor. Inom några år är det dags att vi söker oss mer praktiska boningar! Bland det jag fann var ett urklipp som min salig Mamma sparat. Ett kåseri från Svenska Dagbladet. Att döma av artikeln på baksidan kan klippet vara från 1987. Viola och jag hade ett gudbarn ihop, trots att vi aldrig träffades. Ja, vi "har" ska jag väl snarare säga – eftersom gudbarnet lever i högönsklig välmåga, numera själv flerbarnsfar.
 
Hennes tankar var värda att klippa ur och saknar inte aktualitet än idag nästan trettio år senare.

 
 
 
 
 

RSS 2.0