Projektstyrning och kommunala taxor!

Usel projekthantering har varit ett stort problem i Strängnäs Kommun - och är det fortfarande?

I början på förra mandatperioden hade politiken funnit att en mängd projekt kommunen varit involverad i hade kunnat svälla ut. Styrning och uppföljning hade saknats.

När därför Campusprojektet skulle startas var dåvarande nytillträdde ekonomichefen den förste att just kritisera kommunens tidigare dåliga projektplanering. Att han däför sattes som projektledare för det nya Campusprojektet kändes betryggande. Vem skulle bättre än kommunens högst ansvarige ekonomichef kunna hålla i detta stora projekt.

Ja, vi såg ju hur det gick. Också med det andra projekt där det visade sig att ekonomichefen mer eller mindre självsvåldigt tagit långtgående och för kommunen kostsamma beslut utan riktig kontroll.

Givetvis kan inte vi politiker avsäga oss vårt ansvar. Men normalt måste vi lita på att våra tjänstemän gör vad de förväntas göra och att en högste ansvarig förvaltningschef hela tiden förväntas hålla koll på att hans förvaltning också uppfyller våra förväntingar och utför givna uppdrag på rätt sätt. Gör man inte det och vi politiker inte i tid reagerar, då är också ansvaret vårt.

Att kommunen återigen misslyckats med projektstyrningen och -kontrollen, ledde till ett beslut om att alla fastighetsrelaterade projekt skulle hanteras av kommunens fastighetsbolag "för där finns kompetensen"! Hette det!

F-n trot! Mariefredsskolans ombyggnad borgar inte direkt för någon kompetent projekthantering.

Men uppenbarligen finns också - eller har funnits - på andra ställen i den kommunala förvaltningen, en fullständigt obegriplig släpphänthet när det gäller hur man ska hantera projekt. Att man som chef aldrig kan ge en underställd tjänsteman obegränsad attesträtt borde vara en självklarhet men har tydligen inte varit det.

Jag vill gärna peka på en mönsterförebild: när SEVAB skulle bygga sitt kraftvärmeverk, anställdes en professionell projektledare som följde och rapporterade varje moment av den stora investeringen. Bolagets styrelse fick fortlöpande fullständig redovisning om ev. avvikelser och orsakerna därtill samt vilka åtgärder som vidtogs för att rätta till ev. fel.

Vår kommun har länge fått kritik för våra höga taxor på olika områden.

Jag bedrev som vice ordförande i Miljö- och Räddningsnämnden, under många år en formlig kampanj när det gällde kommunens taxor på miljöområdet. Till slut lyckades jag få det underlag som jag tjatat om länge och som talade om vad kommunen räknade in i de overhead-kostnader som utgjorde underlag för taxan.

Min kritik baserade sig på att lagstiftningen förbjuder en kommun att ta ut mer i taxa än vad det bakomliggande arbetet faktiskt medför för kostnader. I själva verket fann jag att man - inte bara i vår kommun - har väldigt dåligt hum om vilka de faktiska kostnaderna är.

När man tittar på behovet av taxehöjningar är det mera förvaltningens totala budgetbehov som styr än vad kostnaderna för taxeåtgärderna faktiskt kräver. Höjningar motiveras oftast med att grannkommunerna gör si eller så eller att SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) "rekommenderar" en viss taxa.

Det är alltså oftast så att kommuner sätter sin taxa efter vad en annan kommun satt, vilket kan innebära att ingen faktiskt vet vad åtgärderna kostar eftersom alla hänvisar till varandra.

I ett fall kunde jag konstatera att vår kommun tog ut 16.000:- årligen av ett företag för "tillsyn". Taxan var satt efter det högsta beloppet av SKLs rekommenderade intervall. Den "tillsyn" som skedde var att företagaren i fråga fick sig tillsänd en lunta papper som han förväntades kryssa sig igenom och återsända! Sedan skulle tydligen någon tjänsteman sitta och föra in dessa kryss i datorn. Hur det arbetet skulle motivera en taxekostnad om 16.000:/år fick jag aldrig något nöjaktigt svar på. Återigen hänvisades till vad SKL rekommenderade.

Också våra VA-taxor är skyhöga. De var skyhöga redan när vi beslöt att ansluta kommunen till Stockholm Vatten.
Det är i mina ögon anmärkningsvärt när t.ex. våra professionella revisorer på uppdrag av den kommunala revisionen i höstas granskade den kommunala VA- och renhållningshanteringen och endast konstaterade att våra taxor var höga för att vi under några år investerat kraftigt i vårt VA-system, utan att närmare granska varför investeringarna blivit så stora och varför taxorna redan dessförinnan var så höga.

Här kommer vi att få anledning att revidera vår uppfattning om hur den kommunala revisionen ska bedrivas.
Återigen - vad som krävs är en professionell organisation under ledning av EN politisk styrelse med en effektiv revisionsapparat vid sin sida.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0