Den logiska konsekvensen av den relevanta frågan, Carin Jämtin!

I en debattartikel i dagens Dagens Nyheter skriver socialdemokraten och påläggskalven Carin Jämtin följande kloka ord:

"De pengar vi betalar i skatt måste användas på absolut effektivaste sätt"

Läs gärna meningen igen!

Klokt! Vi kan inte vara mer överens.

Det är bara det att Carin Jämtin och hennes partikollegor drar helt fel slutsatser - som vanligt!

De menar att skattepengarna inte används på effektivast möjliga sätt eftersom några slemma kapitalistsvin kan kapa åt sig vinstutdelningar.

Den verkligt intressanta - och relevanta - frågan hon borde ställt sig istället för att med den socialistiska ryggmärgsreflexen slå emot VINSTUTDELNING till "kapitalister och företagsägare", hade varit:

Hur kan det komma sig att våra offentliga förvaltningar på olika nivåer aldrig kan vara riktigt effektiva?

Varför kan en verksamhet som bedrivs i privat regi drivas till lägre kostnad än om den drevs i kommunal regi?

Förvisso är det inte alltid så, men oftast. Det är ju också förklaringen till att många kommuner valt att lägga ut verksamhet på entreprenad. Inte bara blir det billigare för skattebetalarna - dessutom tjänar de företagare som utför entreprenaden tillräckligt mycket för att kunna dela ut vinstpengar. Med några flagranta undantag har också dessa verksamheter fungerat klanderfritt också i privat regi.

Kan man få en bättre illustration till vad som populärt kallas "win-win".

Varför! Återigen VARFÖR kan inte kommunal verksamhet bedrivas lika effektivt som privat? Jag menar att den kan det. OM politikerna lär sig att skilja på rollerna och uppdragen och framförallt - att hålla sig till sin roll.

I Strängnäs kommun försökte vi införa en stark och professionell förvaltning under en chef för att få stadga i den dittills ganska spretiga och penningflödande organisationen. Politikerna skulle ägna sig åt "vad-frågor" och lämna "hur-lösningarna" till förvaltningen.

D.v.s. en kristallklar uppdelning mellan den beslutande politiska makten och den rent utförande apparaten. Tyvärr fullföljdes inte den goda tanken med en lika klar och tydligt politisk organisation. Följden blev att tjänstemannaorganisationen blev vass och effektiv men politikerna fortsatte att peta i den dagliga verksamheten med cykelställ, parkbänkar, katthem och annat smått och gott.

Följden blev att organisationen på nytt blev osäker och vacklande. Vem är det som bestämmer? Vem kan vi spela ut mot vem för att få just vår vilja igenom? Och så vidare!

Är det inte just häri det ligger! Det är alltså inte den professionella kommunala verksamheten som gör att vi får historier om kommunala gatsopare som vilar på kvastskaftet - det är politikerna själva som inte kan hålla sig till sin uppgift.

Vore då inte den logiska konsekvensen av den relevanta frågan att man istället för att påkalla lagstiftning mot vinstutdelning i privat verksamhet, gjorde något åt den offentliga politiska organisationen?

Lilla Strängnäs kommun med 30000 invånare, har 49 ledamöter i sitt fullmäktige plus ett otal ej folkvalda fritidspolitiker i olika nämnder och styrelser. Efter nästa val ska det bli 51 ledamöter i fullmäktige.  Alla sitter vi där och anstränger oss att sätta just vårt lilla märke.

Mångmiljonstaden Toronto i Kanada styrs av en borgmästare och 44 councellors!

Ingen klagar på att Toronto skulle styras diktatoriskt eller odemokratiskt! Men jag ger mig attan på att deras förvaltning är oerhört mycket mer effektiv än en svensk kommunal dito. Och att deras skattebetalare får ut betydligt mer för sina skattedollars än vad Strängnäsborna får.

Carin Jämtin kräver lagstiftning mot vinstutdelning i företag som finansieras med skattemedel avsedda för "välfärd".

Hon skriver: "Därför anser jag att svensk lagstiftning måste ändras, så att en vinstbegränsning införs inom den privat drivna välfärden".

Var drar Jämtin gränsen? Är inte också sophämtning en del av välfärden? Eller vatten och avlopp? Eller kommunikationer?

Ändå har ingen väl ifrågasatt sopentreprenörernas, de ofta egna renhållningsbolagens eller privata bussföretags årliga vinstuttag! Eller?

Varför skulle skolor, förskolor, ålderdomshem eller sjukhus vara mer speciella än de ovan uppräknade välfärdsinslagen?

Hur ställer man sig till att offentlig verksamhet köper in tjänster och varor för skattepengar från företag som tjänar pengar?

Vari finns skillnaden mellan att Capio AB tjänar pengar på den skattefinansierade verksamheten på S:t Görans sjukhus och att AB Sjukhusutrustning gör det på de produkter de levererar till S:t Görans Sjukhus?

Inte ifågasätts väl någonsin att de privata entreprenörer som skyfflar undan snön från våra gator och vägar om vintern också tjänar pengar på detta? Även om det är skattepengar! För också detta är väl väfärd! Eller?

Nej som vanligt söker man ett politiskt Quick-fix! Skriv "kapitalister och företagare som tjänar pengar på sjuka och gamla" så kan man ruska upp en opinion av icke-tänkare.

Den vanliga socialdemokratiska demagogin. När ska deras väljare genomskåda den nakne kejsaren?

Kommentarer
Postat av: PH

Toronto måste vara ett rätt unikt exempel, eftersom Mats använder det gång på gång såväl här på bloggen som i kommentarer på andra bloggar. Man frågar sig dock vad grunden är för följande kategoriska påstående: "Ingen klagar på att Toronto skulle styras diktatoriskt eller odemokratiskt!" Vilken inblick i Torontos lokalpolitik har Mats?



Det kan ju också tilläggas att dessa 44 ledamöter av den beslutande försmalingen inte på något sätt är de enda politikerna i Toronto.



Under församlingen med 44 ledamöter finns ett fyrtiotal(!) nämnder och underkommitteer, med framförallt fritidspolitiker. Totalt alltså ett par hundra ledamöter.



Därtill finns fyra ytterligare kommitter som bereder ärenden för den högsta beslutande församlingen. Ett fyrtiotal ledamöter till finns alltså där.



Slutligen finns i var och en av de 44 valkretsarna lokala nämnder som hanterar lokala frågor. Var och en av dessa 44 lokalnämnder har ett tiotal politiker.



Totalt finns alltså ungefär 44 + 400 + 40 + 500 politiker inom "mångmiljonstaden Toronto". Det är möjligt att detta dryga tusental(!) politiker proportionerligt mot invånarantalet är färre än i Strängnäs, men är det verkligen en relevant förebild?



Är Torontoexempelet särskilt bra, och hur underbyggt med fakta var det? Gäller detsamma övriga argument i texten?

2009-07-29 @ 10:29:41
Postat av: Mats Werner

Eftersom jag inte vet vem PH är eller vilken kunskap han/hon må ha om Toronto, kan jag bara säga att anledningen till att jag ofta nämner Toronto som exempel är att Sveriges Kommuner och Landsting i samband med det nätverk kring Meborgardialog m.m. i vilket jag deltar sedan många år, använder Toronto som mönster för bl.a. s.k. Medborgarbudget. Vi har därför fått rätt så omfattande information om hur Toronto styrs.



Det är möjligt att jag missförstått någonting, men på min direkta fråga till Janice Wood på Access Toronto:



"So there are no other politicians than these 44 elected representatives involved in the separate committées etc.?"



svarar hon på följande sätt:



"You are correct. The Mayor and the 44 councillors are the only elected officials.

Sincerely,

Janice Wood

Access Toronto"



Och det är den informationen jag har att förhålla mig till.



2009-07-29 @ 11:36:17
URL: http://matswerner.blogg.se/
Postat av: PH

Det är möjligen korrekt att var och en de 44 councillors sitter i flera av de fyra fasta nämnder som nämns, vilket gör att siffran är något mindre än vad som anges ovan.



När det gäller det 40-tal lokala kommitterna som nämndes besätts de flesta platserna där tydligen av citizen volunteers, vilket väl närmast får liknas vid våra fritidspolitiker.



Så ja, tekniskt sett kanske de 44 ledamöterna är de enda direkt valda ledamöterna som representerar Toronto som helhet. Till dem kommer dock ett stort antal citizen volunteers/fritidspolitiker som sitter i de 40 lokala valkretskommitterna, sammantaget i vart fall ett 500-tal lokala politiker som sitter i de 44 valkretsarnas styrande kommitteer.



Det jag ville påpeka var att om man använder Toronto-argumentet flera gånger kanske man bör göra ett visst granskningsarbete, t.ex. med någon minut på Toronto stads hemsida respektive wikipedia-sida. Det räckte för att se att uppgiften inte var helt korrekt.



Det känns liksom inte som om det nedanstående är en särskilt superslimmad politisk styrningsmodell:



"The Toronto City Council is a unicameral legislative body, comprising 44 councillors representing geographical wards throughout the city."



"At the start of the 2007 term, the city council will have seven standing committees, each consisting of a chair, a vice-chair and four other councillors. The Mayor names the committee chairs and the remaining membership of the committees is appointed by City Council. An executive committee is formed by the chairs of each of standing committee, in addition to the mayor, the deputy mayor and four other councillors. "



"There are about 40 subcommittees, advisory committees and round tables within the city council. These bodies are made up of city councillors and private citizen volunteers.



"Additionally, the city has four community councils that make recommendations on local matters to the city council, but possess no final authority. Each city councillor serves as a member on a community council."



PH

2009-07-29 @ 14:16:17
Postat av: Mats Werner

Jag vet inte om det är särskilt fruktbärande att ägna mer tid åt denna detalj i mitt blogginlägg eftersom det knappast har bäring på mitt fokus med inlägget, nämligen att vi är (under alla omständigheter och jämförelser i övrigt) för många amatörpolitiker som ständigt förösker peta i den dagliga verksamheten vilket gör att denna förblir ineffektiv som organisation och vi fortsätter att se på kommunalarbetare som ett riktigt gissel.

2009-07-29 @ 17:53:03
URL: http://matswerner.blogg.se/
Postat av: Don Q

Sälj SEVAB, hahaha !!!

2009-07-29 @ 20:14:19
URL: http://www.ekuriren.se
Postat av: Dag Bremberg

Nej, det är nog inte så fruktbart att gräva mer i Torontos organisation. Vi kanske kan titta på mer närliggande exempel, dvs svenska kommuner som prövat att utveckla demokratin gm att bl a avskaffa nämnder, t ex unga grannkommunen Nykvarn.

Jag tycker att det är en poäng i det som Mats påpekar att nämndledamöterna inte är folkvalda.

Det kan dock finnas skäl att ha fler organ än fullmäktige, t ex en kommundelsnämnd. I så fall bör ledamöterna helst utses genom ett val (som bekräftar, en ren formalitet).

2009-08-06 @ 15:40:20
Postat av: Dag Bremberg

Ursäkta, skrev fel. Det är naturligtvis inte så att jag menar att ett val är en formalitet. Jag menar att man kan ha en nämnd/styrelse som väljs av folket, men att det krävs ett beslut i fullmäktige för att bekräfta resultatet. Detta är en ren formsak.

2009-08-07 @ 20:28:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0