Ett fel rättas med ett värre!
Jag kan i viss mån hålla med henne i kritiken. Underlagen vi får i kommunstyrelsen är alltför ofta inkompletta och kräver kompletteringar. När det gäller pålästheten finns i vart fall en som alltid är bättre påläst än vare sig Monica Stålborg Billberg eller någon annan (och det är inte alltid undertecknad).
Kommunstyrelsens ordförande Kommunalrådet Jens Persson (socialdemokratiska centerpartiet) ger henne också rätt och använder tillfället att föra fram som lösning den länge predikade socialdemokratiska standardlösningen - ett arbetsutskott! Ett par gånger har Kommunalrådet - synnerligen oförberedd och med uselt beslutsunderlag - försökt ta upp frågan men varje gång hittills har han gått på pumpen. Med uttröttningstaktik kommer han dock säkert att lyckas till slut.
Hans medicin är alltså att inrätta ytterligare en beslutsnivå.
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det är i detta forum de politiska besluten skall fattas. Där ska de politiska debatterna frodas och de olika uppfattningarna brytas. Allt inför väljarnas och kommuninvånarnas ögon (oftast företrädda av Strängnäs Tidnings representant!).
För att frågorna ska vara väl förberedda innan de avhandlas i fullmäktige, har kommunallagen bestämt att det ska finnas ett "arbetsutskott" i form av Kommunstyrelsen, vars uppgift inte bara är att fatta beslut i vissa delegerade löpande ärenden utan framför allt att förebereda ärenden som skall avgöras i fullmäktige.
I Kommunstyrelsen ska ett tjänstemannaförslag till lösning i en fråga förvandlas till Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige. Eftersom tjänstemän inte har förslagsrätt i Kommunstyrelsen är det formellt alltså ordföranden som framlägger förslaget som sitt. Något som vare sig kommunalrådet eller så många andra tycks begripa.
Det är således ordförandens (läs Jens Perssons) ansvar och uppgift att se till att redan inför Kommunstyrelsens möte, alla handlingar är kompletta och att beslutsunderlaget är begripligt och fullödigt. Och att det förslag till beslut som han framlägger överensstämmer med hans egen uppfattning som representant för majoriteten.
Till sin hjälp har han ett presidium som han tillsammans med, kan förebereda mötena för att undvika de missar som Monica Stålborg Billberg påtalar.
Att Monica Stålborg Billberg upplever det hon upplever är således inte någon annans fel än just ordförandens.
Att tro att man löser detta genom att inrätta ytterligare en politisk nivå för att förvandla tjänstemannaförslaget till ett politiskt är bara naivt och dumt.
Istället för att en församling som återspeglar fullmäktiges alla partier, får den fullständiga föredragning av ärenden som krävs för att fatta ett beslut om förslag till fullmäktige, ska en mindre skara (5-7 personer) få detta ansvar.
Resultatet blir minskad demokratisk insyn för de mindre partierna, minskad möjlighet att påverka de politiska besluten. Kort sagt - färre personer fattar de viktiga besluten.
Jag har upplevt ordningen med ett KSAU i Strängnäs Kommun under 70- och 80-talen. Det bestod av en folkpartist, en centerpartist, två socialdemokrater och en moderat. Dessa fem personer pratade raskt ihop sig och band upp sina resp. partier på ett tidigt stadium för sina personliga ställningstaganden, utan att någon egentlig diskussion i partigrupperna föregick det hela.
Alltför ofta påpekades i den offentliga debatten det statistiskt belagda faktum att samma beslut som fattades i KSAU sedan fullföljdes - utan djupare debatter - genom KS och KF.
Är det en sådan snäv politisk ordning vi eftersträvar? Där de viktiga politiska besluten de facto fattas av 5 eller 7 personer? Där Kommunfullmäktige förvandlas till ett verkligt spel för gallerierna, ett passivt transportkompani?
Nej - inte enligt min - och mitt partis - uppfattning.
Istället ska Kommunalrådet se till att han inte bara släntrar in till sammanträdena i tro att någon annan fixat allt. Han - och hans presidiekamrater - ska se till att Kommunstyrelsens möten blir väl föreberedda, att alla handlingar finns med och alla berörda tjänstemän finns på plats för att besvara frågor från ledamöterna. Anser man att något ärende inte fyller måttet på tillräckligt underlag, tar man helt enkelt bort det från dagordningen och återförvisar det till förvaltningen för komplettering.
Därefter kan Kommunstyrelsens ledamöter debattera och bestämma sig för ett beslutsförslag till fullmäktige.
I konsekvens med detta är det också Kommunfullmäktiges presidiums, med ordföranden Anders Svensson i spetsen, ansvar att bättre förbereda också fullmäktiges möten så att inte fadäser som utelämnade revisionsrapporter m.m. upprepas.
För att se till att handlingar finns på plats och att allt underlag är väl genomtröskat behövs inga extra instanser eller politiska organ - det behövs bara politiker som faktiskt gör sitt jobb!
Viktigare ändå vore kanske att se över vilka ärenden KS är delegerade att besluta om.
Vid SBK:s infofika den 28 augusti presenterade Heimdahl vad han kallade en ide´ till ett förslag om att avveckla SBK och sjösätta det nya Tillväxtkontoret. En ide´ som han som han grunnat på i nästan ett år, visserligen reviderad pga ändrade direktiv från den nya alliansen.
Han ansåg att det fanns goda förutsättningar om att denna ide´ skulle vara ett utarbetat förslag och beslutas i KS i oktober, vilket vore en förutsättning för att verkställa omorganisationen till den 1 januari 2009. Detta utan att ärendet remitteras varken till berörda nämder eller de politiska partierna. Formellt sett är KS suverän att besluta ändå enligt Heimdahl.
Om detta är i enlighet med en ”utvecklad politisk beredning av ärenden” som det står i den nya alliansens majoritetsförklaring blir man lite orolig för den demokratiska insynen i beslutsfattandet. Dessutom funderar man ju över vem som arbetar på uppdrag åt vem?
Mvh Claes Eriksson