Historien om Negern Pettersson (Kapitel 11 och 12)

Finns Ölands-Lotta alls? Jakten på Negern Pettersson Kapitel 11

image230

Atelierinteriör från Konstakademien (från Östermanarkivet hos Eskilstuna Museum)

Det som varit mest stimulerande med att bedriva jakten på Negern Pettersson under så pass lång tid, periodvis med långa uppehåll emellan, är alla de nya ingångar och bilder som öppnats mellan varje gång.

 

Allra senast det faktum att de två bilder, varav en illustrerade Kapitel 2, som kommer ifrån de Östermanska arkivet hos Eskilstuna Museum, har jag hittills bara haft i ganska svarta fotostatkopior där det tyckts som om bilden av Negern Pettersson till vänster ovan, varit den målning som eleven med ryggen mot fotografen synes ha arbetat med. Döm därför om min förvåning när jag istället får ovanstående scannade kopia av originalbilden så framgår det ju att det inte alls är en målning utan Pierre Louis i egen hög person! På så vis också ett alldeles nyupptäckt foto av honom och det andra kända fotografiet.

 

Också kontakterna med de franska diplomatiska arkiven. Av Mats Tallberg vid Stadsarkivet i Stockholm (den tredje konstnärsbarnbarnet som varit oerhört behjälplig i mitt sökande vid sidan av Ulwa Nergaard -Carl Larsson/Karin Bergöö- och Barbro Staffansdotter -Julius Kronberg. Mats är barnbarn till den suveräne grafikern Axel Tallberg.) fick jag tipset om att Franska konsulatet kan ha varit inblandat om Pierre Louis rymt från ett fartyg. För en gångs skull fick jag också kontakt med en engelskspråkig arkivarie, Gregoire Eldin, på Franska UD som inte nog med att han hade vänligheten att svara mig snabbt och på engelska utan han hade dessutom en stor portion humor!

 

Dessvärre fanns inga noteringar under de aktuella åren om någon diplomatisk inblandning kring vår Pierre Louis.

 

Jag har suttit vid släktforskardatorn på Multeum i Strängnäs och där bl.a. kikat på födelseuppgifter på Öland. Kunde då konstatera att den 20 juli 1841 föddes helt enkelt inte en enda baby på Öland! Inte heller den 21 finns någon Ingrid Maria Pettersson född i Föra församling på Öland. Överhuvudtaget finns ingen passande Ingrid Maria Pettersson någonsin född vare sig på hela Öland eller i hela Småland! Så där försvann möjligheterna att undersöka när "vår brödförsäljerska" och ev. kroppkaksexpert faktiskt kom till Stockholm.

 

Ytterligare några möjligheter finns som jag ska ta itu med på måndag. Ovannämnde Mats Tallberg har gett mig ett antal nya uppslag att pröva just när jag trodde att jag skulle kunna "avsluta" min jakt.

 

Inte heller fann jag någon notering i begravningsregistret över var Pierre Louis begravdes i Stockholm. Troligtvis skedde detta dock på den katolska kyrkogården eftersom han tillhörde denna församling. Vars arkiv jag återigen kontaktat för att få ytterligare uppgifter.

 

I morgon ska jag samla mig till ett "delbokslut" i jakten, för att vid ett senare tillfälle återkomma med en Epilog!


Delbokslut i Jakten på Negern Pettersson, Kapitel 12

image231

Närbild av Pierre Louis Alexandre, avporträtterad av Karin Bergöö

Det är dags att samla ihop alla årens uppgifter om Negern Pettersson - den stolte svarte man jag växte upp med och som möter mig varje morgon med sin fjärrskådande blick i Karin Bergöös porträtt målat 1879.

 

Denne svarte man hette egentligen Pierre Louis Alexandre. Han föddes möjligen fri, möjligen som slav i Cayenne, Franska Guyana den 16 juni 1844 eller 1845.

 

Franska kolonin Guyana hade eller höll just på att avskaffa slaveriet. Förmodligen var det en av de ökända slavägarna, Louis Alexandre som ägde Pierre Louis och/eller hans föräldrar och namngav honom. Kanske var de kryddarbetare.

 

Pierre Louis ville bort och tog sig förmodligen till grannlandet Brasilien där han i Bahia fick hyra på fartyget "s/s Ostindia" som gick med socker till Stockholm i avlägsna Sverige. En stad och ett land som han säkert aldrig ens hört talas om.

 

Han anländer till Stockholm, förmodligen den 21 april 1863. Där rymmer han från fartyget, vars kapten hette Pettersson. Han kontaktar den katolska kyrkan på platsen som den enda naturliga första kontakten, där det förmodligen också finns fransktalande personer.

 

Eftersom han rymt från fartyget har han måhända anledning att lägga ut lite dimridåer varför han anger att han kommit med ett fartyg från New York. Därför behöver kanske inte heller det Franska Konsulatet blandas in.

 

Vad som sedan händer med Pierre Louis under de närmaste 15 åren är än så länge höljt i dunkel. Kanske var han under denna tid gift med "Ölands-Lotta", en kvinna med öländsk härkomst som var en hejare på att baka kroppkakor och sälja till hamnarbetarna. Vi vet inte - än så länge!

 

I de uppteckningar som finns kring Stockholms Hamnarbetare är dock Svarte Pedro en välkänd figur. Hans kvinna kallades "Negerkärringen" och han kan ha haft två barn med henne enligt dessa uppgifter. Är det barn med "Ölands-Lotta" eller är det senare fosterbarn som avses? Vi vet inte än.

 

Dock vet vi att han först arbetade som hamnsjåare och lossade kol för Kol&Koks. Lennart Wallermans (som varit till utomordentlig hjälp i mitt sökande) morfar Axel Johansson (1874-1950) var förman på Kol&Koks och hade Svarte Pedro under sig som stuvare.

 

1878 dyker Pierre Louis upp på Söder i Stockholm (och därmed i de hittills utforskade registren). Samma år får han sin första lön som modell vid Konstakademien. Han får 0:75 per timme vilket säkert var bra betalt jämfört med det slitsamma arbetet i hamnen. På Akademien får han det smeknamn som gjort honom känd för oss: "Negern Pettersson". Att han där kallades "Pettersson" framgår av namnet på kvittona. Var det för att svenskarna tyckte "Alexandre" var för svårt? Var det en försvenskning av "Pierre" och "Pedro"? Eller var det ett namn han tog till från kaptenen på fartyget han kommit hit med eller från en kvinna han levde med? Det får vi kanske aldrig veta.

 

Men det äldsta kända porträttet av honom är från detta år, målat av August Edvard Forsström. På denna bild har han ännu en ganska frejdad ungdom i sitt uttryck. Visserligen är hans skägg och hår lätt grånat, men det tror jag faktiskt är en konstnärlig frihet som Forsström tagit sig. Pierre Louis var vid denna tid 34 år.

 

Porträttet inköps enligt uppgift som gåva till en direktör eller kamrer på Kol&Koks i samband med en högtidsdag. Denne antingen sålde tavlan eller gav den till ovannämnde Axel Johansson som "ju hade honom i sitt lag".

 

Pierre Louis bodde på olika adresser inom Katarina församling mellan 1878 och 1881. Mellan åren 1881 och 1884 bor han i Gamla Stan. Han har då precis träffat sin första hustru (som vi känner till), Kristina Elisabeth Eriksson, f. 1841 i Fredsberg, Skaraborgs län, med vilken han gifter sig 1881 eller 82. 1886 tar de sig ett tvåårigt fosterbarn, Nils Gustaf .

 

Den 20 mars 1889 kommer Pierre Louis hem och finner hustrun hängande död från en takläkt i vedboden. Han uppsöker Katarina polisstation och där antecknas vad som sedan kom att bli en "ramsa" för flera generationer stockholmare i lite varierande former: "Mig komma hem, frysa kallt, kadaver hänga i vedboden". Kristina Elisabeth sades ha lidit av en obotlig sjukdom som fått henne att ta detta steg.

 

Här finns också en piga, Karolina Lundgren (f. 19/4 1864) som till och från bor hos Pierre Louis. Första gången flyttar hon in 21 november 1880. 1897 slutar hon i fängelse. Vilken hennes ev. relation till Pierre Louis är utöver ett rent husföreståndare-pige-förhållande, vet vi inte. Hon flyttar ut kort tid innan hustruns självmord.

 

Den 29 december 1895 gifter sig Pierre Louis på nytt. Denna gång med cigarrfabriksarbeterskan Althea Carolina Wikman f. 10/4 1861. De tycks ha bott ihop sedan 1892. Carolina har två utomäktenskapliga barn med sig in i äktenskapet som Pierre Louis tar som fosterbarn. Barnen antar också hans efternamn.

 

Carolina är visserligen född i Stockholm och hon är fabriksarbetare, men hon har två barn som tar Pierre Louis efternamn. Därmed stämmer hon till del in på den beskrivning av Svarte Pedros kvinna. Återstår att se om hon också har öländska rötter och om hon kan ha varit en baddare på kroppkakor.

 

Pierre Louis sliter i hamnen. Han lämnar så småningom kollossandet till förmån för det säkerligen något renare spannmålsbärandet. Carolina byter från "Fabriksarbetare" till "Hustru" i rullorna, vilket tyder på en förbättrad ekonomisk situation för familjen. Såvitt vi vet har han inget extraknäck på Konstakademien under dessa år. 1903 däremot, när Pierre Louis är nära 60 år gammal sitter han återigen för de unga eleverna på Konstakademien, nu fler timmar än någon gång tidigare . Jag föreställer mig att det måtte varit ett synnerligen avkopplande alternativ till ett slitsamt hamnjobb.

 

1905 går han också med i hamnarbetarfacket. Under namnet "P.L. Alexandersson".

 

Men det hårda livet i hamnen har satt sina spår och den 29 april 1905 avlider Pierre Louis på Serafimerlasarettet i tuberkulos. Han begravs på Katolska kyrkogården i graven nr 354 i kv. S:t Jakobus den äldre.

 

Pierre Louis verkar ha adopterat de två barnen som antog hans efternamn och därefter betecknades som "födda inom äktenskapet". Jag har varit i kontakt med dottern Johanna Axelinas dotterdotter, som dock berättade att man inom släkten aldrig talat om Pierre Louis. När Johanna Axelinas båda döttrar en gång på 30-talet sökte kontakt med sin mamma, var modern gravt alkoholiserad och bodde på ett hem. Det finns inga berättelser, inga minnessaker.

 

Bara alla dessa fantastiska målningar och bilder av denne stolte svarte man - Negern Pettersson, Svarte Pedro, P.L. Alexandersson, Svarte Peder, Svarte Uno - Pierre Louis Alexandre - kärt barn har verkligen många namn.



Kommentarer
Postat av: Jimmy Gustafsson

tack så hemsk mycket för denna underbara forskning omkring negern Pettersson!

jag råkade halka in på din blogg för jag egentligen gogglade bildinformation om sångartisten björk och därigenom såg målningen från björck, som i sin tur förde mej till den målning som du äger, som för den delen är helt otroligt iögonfallande!!

och inte nog med det gav mej en stunds intressant läsning!

om jag fick bestämma så borde det bli en utställning omkring negern Pettersson som modell samt med den historia som du har letat fram.

jag måste tillägga att jag som inte är 100% svensk tycker att neger är ett otroligt vackert ord att säga om "en svart" man eller kvinna.

pricis lika fint som att säga inuit eller esimo (som inte är fult att säga) om mitt folkslag!

jag kan förstå hur petterson säkert kände sig som enda neger i sverige, för jag är ganska ensam om att vara från grönland uppvuxen i sverge (ok det finns en handfull skara som jag aldrig har träffat).

tack tack

hej hej

Jimmy Gustafsson

2009-08-17 @ 01:25:04
Postat av: Mats Werner

Tack för Din kommentar, Jimmy!



Kul att Du uppskattar mitt arbete med "Negern". I söndags berättade jag historien med ett bildspel i det Bergööska huset i Hallsberg, som en del i Karin Bergöö-jubiléet (150 år sedan hon föddes). Det var också uppskattat och flera åhörare efterlyste också en utställning kring "Negern Pettersson".



Jag ska plantera idén på några håll. Vem vet - kanske kan det bli verklighet!



Hälsningar

MATS WERNER

2009-08-17 @ 07:22:52
URL: http://matswerner.blogg.se/
Postat av: Peter

Nu har jag också läst om negern Pettersson. Vilket arbete du har lagt ner på detta. Jag måste säga att det var en väldigt intressant läsning och jag vill veta mera. Men jag ser också att det sista du skrev är daterat 2008 så det har väl inte tillkommit något mera kan jag tänka. Jag skall återkomma till din blogg i morgon och läsa vidare...



Tackar,

Peter

2012-04-21 @ 00:14:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0