Fördjupningen av Översiktplanen Strängnäs-Härad

Har nu ägnat en tid åt att plöja igenom samrådsyttrandena kring denna s.k. FÖP, liksom Miljökonsekvensbeskrivning, Grönplaner och den utställningsversion av FÖPen som alla yttrandena lett till.

Intressant läsning. Visar klart på de svårigheter vi politiker står inför när vi ska avväga olika intressen. Också hur vi ska förhålla oss till enskildheter som kanske avviker från det vi vill med helheten.

Hur många gånger är vi inte rörande överens om vissa helhetsbilder och planer för att sedan falla i någon opinionsfälla som berör ett litet avsnitt, då tillräckligt många raskt är beredda att dagtinga med den uppfattning man omfattat tidigare.

Den brist på konsekvens och uthållighet som jag tjatat om länge!

Ett exempel:

För två år sedan beslöt i tur och ordning, Teknik&Fritidsnämnden, Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige att en ny förbindelse med Tosterö skulle tas fram. Enligt de bedömningar som då gjordes sa att det vore ekonomiskt vansinne att lägga pengar på att renovera den gamla bron. Det skulle ändå bara vara att skjuta upp ett slut som bedömdes som oundvikligt. Man tycker att ett så pass brett förankrat och konsekvent beslut borde varit mycket väl underbyggt.

Följden var att i den samrådsversion av FÖPen som distribuerades till intresserade invånare, myndigheter och organisationer fanns ett utredningsområde med fyra möjliga lägen för en ny bro- eller tunnelförbindelse.

Gemensamt för de synpunkter (som till stor del kom från Tosterökretsar som står Folkpartiet nära) kring denna nya tänkta förbindelse var att de ifrågasatte behovet av en ny förbindelse och framförallt, skulle det ändå bli en, så var kraven "högljudda" på att proceduren också skulle innefatta omfattande konsekvensbeskrivningar för de olika alternativen (varav det gamla läget var ett).

Redan i februari i år var dock Kommunfullmäktige tydligen så informerade om att de måtte blivit förda vid ljuset för två år sedan eftersom man nu raskt - och utan en enda konsekvensbeskrivning vare sig av några av de tänkta förslagen eller det befintliga - kunde besluta att man istället skulle helrenovera och bygga till den gamla bron! Den gamla bro som för bara två år sedan ansågs bortom all rimlig räddning!

Vad hade hänt? Jo, spretighetspartiet hade bytt fot och låtit sina väljare på Tosterösidan påverka sin uppfattning. Då såg man inte längre till några helheter eller till något långsiktigt bästa för HELA kommunen.

Jag säger inte att beslutet måste vara fel. Det kanske är helt rätt. Det jag vänder mig emot är kriterierna för hur lätt vi ändrar uppfattning om saker och ting och knappast allltid med rationella skäl.

Och som sagt - utan någon som helst lösning beträffande de trafikproblem i centrum som inför det tidigare beslutet av somliga ansågs näst intill oöverstigliga. Och som krävdes långtgående konsekvensanalyser när det gällde de övriga alternativen.

Strängnäs Gille formulerar sig kring ett annat exempel så här:

"Ett exempel är den obegripliga viljan att till varje pris få bygga flytande hus".

Det torde inte vara obekant att jag ser mycket positivt i just möjligheten med flytande bostäder. Många har säkert den rätt så infekterade debatten om Nabbviken i åminne. Jag ser ju inte viljan som på något sätt obegriplig.

Jag tycker planhandlingen och miljlökonsekvensbeskrivningen på ett föredömligt sätt pekar på alla de fördelar som finns med denna typ av boende inte minst ur miljö- och naturskyddssynpunkt.

Det är kanske på sin plats att rekapitulera och belysa hur denna fråga kommit upp, eftersom många av de negativa samrådsyttrandena kommer från organisationer och enskilda som åberopar miljö- och naturskyddsskäl för sitt motstånd.

Första gången jag kom i kontakt med flytande villor var när Kommunen tillsammans med Solna kommun arrangerade en företagarresa till Lettland. Jag deltog i denna resa. Så gjorde också Richard Bergström från företaget AquaVilla i Solna.

Det jag såg på den utställning som ingick i arrangemanget, fick mig att inse fördelarna ur många synpunkter, inte minst ur ett hållbarhets- och resursperspektiv.

När därför vid ett senare tillfälle kommunens Miljöstrateg Bertil Antonsson vid ett möte med Miljö-&Räddningsnämnden (vars vice ordförande jag då var), redovisade ett EU-projekt han kommit att bli involverad i och som innebar att man från EUs sida i ett pilotprojekt tillsammans med några Europeiska kommuner ville belysa de konsekvenser ur olika miljöaspekter ett flytande boende skulle kunna få, var jag givetvis mycket positiv.

Till råga på allt visade det sig att helt parallellt och beroende på den växande betongindustrin i vår kommun, hade företaget AquaVilla studerat möjligheten av en etablering i Strängnäs.

För de flesta skulle detta uppfattas som en win-win-situation. En industri som bygger flytande hus i betong som lokaliserar sig nära befintlig betongproducent i en kommun som kan komma att ingå i ett EU-försök just kring flytande boende! Vad vore mer optimalt?

Anledningen till att EU vill titta närmare på detta är givetvis de befarade svängningarna i vattennivåer med hänsyn till klimatförändringen och möjligheter att lösa problem kring flytande boende när det gäller vatten- och avloppsförsörjning, sophantering m.fl. kommunala servicedelar. Men också för att se om flytande bostäder kan vara just en lösning på framtidens boendeproblem.

Redan idag är flytande boende en realitet i många Europeiska städer, inkl. Sverige. Men inte alltid har man kunnat nå tillfredsställande lösningar på de nämnda problemen. Här fanns en möjlighet.

Flytande boenden som koncentreras i anslutning till andra marina anläggningar ger minimal påverkan på den omgivande miljön. Visst, det kan behövas anslutningsvägar, parkeringsplatser och servicehus på land som givetvis löses i samordning med den intilliggande marina anläggningen. Men själva stranden kan lämnas orörd så när som på en landgång av samma slag som till vilken båtbrygga som helst. Husen gör således ingen åverkan på land. Inga sprängda grunder eller uppbyggda grundplatåer.

Och det bästa av allt. Vid behov kan de utan större problem förflyttas till annan plats.

När det gällde Nabbviken så gjordes kopplingen till flytande bostäder här av den tjänsteman vars uppgift det är att just ta tillvara miljö- och naturskyddsfrågor i hela vår kommuns planering. Det han också såg var en möjlighet att få delar av den marina som kommunen ändå måste anlägga i Nabbviken finansierad av detta EU-projekt varvid skattebetalarna således skulle slippa betydligt billigare undan. Även båtplatserna i marinan skulle genom det externa finansieringstillskottet kunna bli billigare än de nu kommer att bli.

Miljöstrategen utför sitt arbete på ett synnerligen förtjänstfullt sätt och det känns inte bra när hans ambitiösa arbete för vår miljö ifrågasätts med synpunkter som att något skulle vara "främmande för Strängnäs".

Ett mer inskränkt påstående får man väl leta efter. Jag brukar likna det vid att Blot-Sven på sin tid förmodligen skulle ansett Strängnäs Domkyrka för ett ytterligt främmande inslag i Strängnäs stadsbild.

Det är på samma nivå som de värsta invandrarfientliga kommentarer man kan finna. Hur skulle Strängnäs sett ut idag om det aldrig släppts fram något som inte funnits där förut?

Visst - man kan i efterhand ha synpunkter på den tid som släppte fram t.ex. Graflunds limpor och vi får väl vara tacksamma att Stora torget inte har någon varuhuskrokan.

Men vem vill idag ifrågasätta de kompakta P10-byggnaderna eller Sundbysjukhusets alla diton? När de tillkom fanns det säkert många som ansåg dessa som främmande inslag och i en helt annan skala än vad staden hittills speglat.

I hopp om att den kommande debatten kring FÖPen ska kunna hållas sansad och med viss "konsekvens och uthållighet" hos politikerna!

Sist en undran! Vad har Margaretha Furustrand gjort av 16 mil av kommunens stränder?
På Marianne Anderssons tid som ordförande i Plan-& Byggnämdnen hade kommunen 60 mil strand hette det? Nu står det 44 mil!!??


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0