8

Bevare oss för blinda antikvarier!


I dagens Strengnäs Tidning kan man läsa att Länsstyrelsens Hugo Larsson vädrar gammal unken arkivluft över det öppna Munkhagsgärdet och hoppas att dessa utdunstningar ska dölja fakta!

"Det man värdesätter här är omlandet till Munkhagsgärdet. Det är ju en plats där man ser hur stad möter land på 1800-talet och det är få ställen man ser det så tydligt som här förklarar han och tillägger:

Vi vill ju därför inte ha en vägg av bebyggelse där"



Det kanske man skulle tänkt på redan på 50-talet! För redan då försvann just den 1800-miljö som Hugo Larsson och hans gelikar tycks inbilla sig fortfarande existerar.

Och vad fick vi då på 50-talet om inte just "en vägg av bebyggelse" som dolde de vackra 1800-talsvillorna som tidigare illustrerat just mötet mellan stad och land.

Om antikvarierna nu inte ens nöjer sig med att krama ett risigt och sumpigt gammalt ogräsfält utan också ska lägga sina döda händer på omgivningarna. Bevare oss för antikvarier isåfall!
1 Claes Eriksson:

Ja, antikvarierna har verkligen lagt en död mans hand över Mariefred. Ingen ishall, ingen gästhamn ingen bebyggelse på Munkhagsgärdet som väl diskuterats sedan 40-talet? Helst ville man väl hissa upp vindbryggan så man slapp alla turisterna också. Jag har svårt att se att en prydlig gästhamn skulle förfula miljön mer än den stora bussparkeringen på Gripsholmsängen.

/Claes

2 Kerstin Svensson:

Eftersom jag är inflyttad kommunbo och inte har följt Munkhagsgärdets olika turer sen 40-talet, så måste jag erkänna att jag aldrig förstått att det ser ut som det gör för att det ska bevaras. Denna jordplätt med vallgrödor med en alltför stor del av ohävdsarter som en agronom skulle ottryckt det. Vad finns att bevara? Jag har trott att marken var olämplig för byggnation, eller att det fanns gammal bebyggelse sen bronsåldern som man inte haft råd att gräva upp. Men nu är jag upplyst. Stad möter land. Nästa gång jag åker in i Mariefred ska jag stanna och begrunda detta fantastiska fenomen. (sarkasm)Synd bara att skönheten i detta fantastiska gärde förtas av funkishusen i bakgrunden.



Kerstin

3 Birgitta Elvingson:

Problemet är inte antikvarierna, utan problemet är att vi hittills har saknat tjänstemän/politiker som är oförmögna att hitta en lämplig kommunikationsnivå!!!!



Jag delar antikvariernas syn på Munkhagsgärdet, såtillvida att det är en plats värd att bevara för just mötet mellan stad och land (oavsett om man på 50-talet byggde för 1800-talshusen). Här finns en tydlig gräns, vilket är unikt, de flesta städer flyter ut och det är svårt att uppfatta staden när man först tar sig igenom en utspridd bebyggelse. (Läs gärna mitt ex-jobb om byn Ullvi utanför Leksand.) Dessutom gör det öppna gärdet att vi ser ett tydligt samband mellan slottet-kyrkan-staden-Kungsladugården, vilket är otroligt viktigt för historieuppfattningen för fortsatta generationer.

Däremot måste gärdet vårdas bättre.



Jag har flera gånger i PBN tagit upp möjligheten met att bygga en cykelväg vid Munkhagsgärdet, och blivit minst sagt oproffsigt bemött. Jag VET, med de kontakter jag har, att vi med en gnutta lyhördhet KAN få till en cykelbana utmed Stallarholmsvägen, vilket Mariefredspartiet nu lyfter i en motion.



Jag tror inte alls det är omöjligt att bygga ut gästhamnen, om vi lyssnar av antikvarierna och gör det på RÄTT SÄTT!! Istället för att se experterna som stoppklossar, se positivt på deras kunskap så får vi tillskott i Mariefred som höjer attraktionskraften.. Hur svårt kan det vara?? Inte ett dugg om ni frågar mig!!



När det gäller Hammarängen är jag förstås bara glad för att en antikvarie tycker det är fel att bebygga med bostäder. Eftersom jag tycker det är bästa läge för en idrottsplats, och för att den anvisade marken uppe i Hammaren är totalt olämplig, av en hel massa skäl!

4 Mats Werner:

"Hur svårt kan det vara" undrar Du Birgitta och påstår att ingen tjänsteman lyckas hitta "rätt" kommunikationsnivå.



Med förlov sagt, Birgitta, så har jag varit med i detta ärende tillräckligt länge (70-tal) för att våga påstå att alla, säger ALLA nivåer testats. När Anders Eriksson för några år sedan gav upp igen ansågs det hela få bero tills en generationsväxling ägt rum på ämbetet.



Om jag inte minns alldeles galet så lyckades inte ens Vägverket få bygga den cykelbana som de hade pengar över till på gärdet. När de byggt färdigt infartsvägen fanns pengar över som man avsåg att lägga på en fortsättning av cykelvägen från gamla värdshuset och upp till Kärnbogatan. Men det bidde inget av med den och jag har svårt att tänka mig någon annan anledning än att antikvarierna (som jag normalt och i andra sammanhang har den största aktning för)lagt hinder i vägen!

5 Anonym:

Den största svårigheten just nu tror jag är just den här inställningen som du företräder. Vi har ju försökt så länge .... "Alla" har prövat ... RAÄ vill inte gå med på nånting ... Dom är dumma (OK, inte det sista ;) etc.



Om man ska lyckas med något måste man göra sig av med sådana gamla ryggsäckar. Nu pratar vi framtid, året är 2010 och generationsväxlingen är där!



Jag framhåller att med en ödmjuk (inte så mycket bevänt med den tidigare vad jag vet!) inställning till antikvariernas kunskap och förmåga till nytänk så går det att få till en lösning!

6 Birgitta Elvingson:

Oj, mitt namn föll bort i ovanstående inlägg! Jag postar aldrig anonymt, det var ett misstag!

7 Mats Werner:

Jag förstod ändå att det var Du, Birgitta! Och ingen skulle bli gladare än jag om Du har rätt! Dock är jag som Du säkert förstått, lite luttrad när det gäller gärdet.

Många har varit entusiastiska före Dig! Men som sagt - Good Luck to you! Jag kommer att vara den förste att applådera!

8 Georg:

Hej far-kusin!



Måste tipsa om http://www.yimby.se/



Varma hälsningar!