8

Unga tar initiaitiv för parkeringen på Trädgårdsgatan.

Här intervjuas de båda unga initiativtagarna till den "civila olydnaden" av tidningen Måsens reporter.
 
Igår dök det upp en uppmaning på Facebook att samlas idag på Västerviksparkeringen för en manifestation mot nyordningen på Trädgårdsgatan, bakom de nya järnpållarna.
 
Sagt och gjort! Eftersom jag – för min egen och andra kommuninvånares bästa – insett och alltid motarbetat varje tanke på att  försämra för cityhandelns möjligheter att överleva, var det självklart att ställa upp.
 
Jag brukar berätta om när jag som ung och grön flyttade till Mariefred 1970 och omgående började propagera för ett bilfritt torg med springbrunn, planteringar och bänkar. Jag var som sagt naiv och oerfaren och helt oförberedd på den anstormning av vedersakare som kastade sig över mig.
 
Ett femtontal bilar dök alltså upp som en följd av de båda killarnas blänkare på Facebook i går, och körde i procession in bakom de uppsatta järnpollarna på Trädgårdsgatan. Där stod de sedan parkerade någon timme i tyst protest mot nyordningen.

Så blev jag själv handlare vid torget i Mariefred och började inse den verkliga problematiken. Jag studerade gågator och trafikrestriktioner i olika delar av Sverige. Jag tog del av det digra utredningsmaterial som fanns på Handelns Utredningsinstitut (HUI), kring gågators utformning, fördelar, nackdelar och problem. Och jag lyckades då iallafall få till en förlängning över torget av den gågata , som ändå kom till p.g.a. ICA-butikens expansion. Detta för att ge gågatan en mer optimal längd. Bredden är helt idealisk och nu är den också lång nog. Butikerna har lösningar för varutransporter via intilliggande tvärgator. Gågatan i Mariefred fungerar med andra ord utmärkt.
 
En gågata – nu är förvisso inte Trädgårdsgatan någon gågata och är väl inte heller tänkt att bli sådan, men bara för att försöka få t.ex. de två aggresiva kvinnor (utan bil) som gav sig på oss demonstranter i kväll, att förstå att det inte är så enkelt som gemene man kan tro att få en gågata att fungera både för konsumenter och handlare. Människor som tror att det bara är att stänga av biltrafiken och som tror att konsumenter kommer att välja att parkera på avstånd för att bära tunga kassar längre sträckor, istället för att åka någon annanstans där de kan stå utanför butiksdörren, är tyvärr helt okunniga om hur tillräckligt många av oss människor fungerar för att påverka butiksomsättningar. Dessa människor är lika okunniga om hur ekonomin fungerar för de handlare vars framtid man utan hänsyn till och respekt för, leker med på detta sätt.
 
För att fungera som en effektiv handelsgågata, krävs det att den har en viss bredd, en viss längd och ett varierat butiksutbud på båda sidor om gatan. Absolut inte så bred som Trädgårdsgatan. Den skulle aldrig kunna fungera som gågata ur handelssynpunkt eftersom en effektiv gågatas båda sidor enkelt måste kunna bedömas från en mittposition. Butiksutbudet utmed gatan är allt annat än varierat sett till fördelningen mellan norr- och sydsida. Varje tanke på att göra Trädgårdsgatan till gågata, vore helt vansinnig om man vill behålla handeln och folklivet på gatan. Hospitalsgatan – OM den varit bebyggd på båda sidor hela sin sträckning, hade kunnat vara en idealisk gågata, men aldrig Trädgårdsgatan.
 
Det patetiska försök att från majoritetens sida tillmötesgå detta naiva önskemål från Miljöpartiets sida (som verkligen ville ha en ren gågata här) genom den halvmesyr som nu förstör den hittills så välfungerande gårdsgatan (en gata där fotgängare alltid har företräde) kan vara helt förödande för verksamheterna utmed gatan.
 
Medan vår protest pågick kunde vi beskåda ett praktexempel på hur det kan bli: en bilist hämtade saker på Röda Korset och hade helt sonika parkerat mitt i körbanan med uppfälld baklucka där saker lastades in i lugn och ro medan bilarna samlades i kö där bakom. Hur länge kommer man ens att försöka? Hur länge dröjer det innan man beslutar sig för att alltid i första hand åka direkt till Solberga?
 
Dessa verksamheter lever i många fall på marginalen och kan inte riskera att ens ett tiotal kunder om dagen försvinner utan att det får negativa konsekvenser för deras omsättning.
 
Enligt uppgifter från Företagarförbundet (baserade på utredningar inom HUI) är en parkeringsplats värd inte mindre än två miljoner omsättningskronor för den angränsande handeln. Per parkeringsruta! Med andra ord innebär förlusten av de 19 platser som nu försvunnit från gatan risk för en omsättningsminskning av 38 miljoner kronor!
 
Om kommunen på detta sätt försämrar för en handel som redan befinner sig i kris p.g.a. av de många tomma butikslokalerna i stadens kärna, så står det inte på förrän det blir fler tomma lokaler. Vi som bor utanför Strängnäs inser snart att det är enklare för oss att ta motorvägen direkt till Solberga och handla merparten där. Systembolagetoch apoteken kan för en tid locka oss att återvända åtminstone då och då till centrum, men risken finns också att Systembolaget till slut väljer att etablera sig i Solberga – där konsumenterna då kommer att finnas!
 
För det är så det fungerar! Trots den idealistiska övertron på att människor skulle handla mer i centrum om det gick lättare att gå och cykla där, som de båda ilskna damerna utan bil uppenbarligen hade. Slutet blir att de lär få skaffa sig bil för att kunna handla också sina dagliga livsmedel, då all handel finns i Solberga. Det finns åtskilliga exempel på hur stadskärnor utarmats just med denna typ av inadekvata kommunala åtgärder – som vanligt utan några konsekvensanalyser – och där man fått se butikslokaler förvandlas i bästa fall till sommaröppna klädboutiquer. Läs här om t.ex. Falköping.
 
Att handla i en död stad med gapande tomma och oputsade skyltfönster! Finns det något mer deprimerande? Är det vad vi vill ha?

Titta ordentligt på den här bilden! Är det bilden av en attraktiv handelsgata? En gata som sprudlar av liv och lust? Fylld av flanörer och shoppare? Nej, det jag ser är en trist asfaltsgata utan liv som aldrig kan utgöra en lockelse för någon. Hur länge dröjer det innan Bengtssons och Systemet börjar vända sina entréer mot övre planet istället. Där finns dessutom idag lediga lokaler som de kan överta. Då blir Trädgårdsgatan på allvar en bakgata utan hopp.
 

Jag kan hålla med om att en affär som genererar tunga kassar inte ska ligga på en gågata (eller en gata med lite parkeringsplatser). Netto (eller vad det nu är numera) och ICA har ju parkeringar på ovansidan. Tror inte att jag någonsin sett någon lasta in kassar i en bil parkerad på Trädgårdsgatan på de många år jag bott i Strängnäs, jag antar dock att det händer. På taxiplats och handikapparkering har jag sett det, vilket också motiverar en gågata då personer med rörelsesvårigheter ändå skulle ha tillgänglighet med bil.

När jag handlat riktigt tunga saker på Colorama så har de lastats ut på baksidan. Det har inte varit något problem. Avståndsskillnaden mellan tillgänglig parkeringsplats på Trädgårdsgatan och Västerviken resp. ICA/Präntarenparkeringarna är inte så stort att det är omöjligt att gå. Jag drar mig alltid för att bli "söktrafik". Det brukar vara mycket mer irriterande att snurra runt än att bara åka dit man säkert vet att det går att parkera och sedan gå.

...och som gångtrafikggata har Trädgårdsgatan aldrig fungerat. Bilarna kör för fort, lämnar inte företräde och varuleveranser har totalblockerat gatan då och då (nu skulle de ju teoretisk kunna använda samma väg som ni radikala demonstranter).

Jag tycker fortfarande att en oavstängd (dvs inte otillgänglig för bilar/lastbilar) gågata är bäst. Det finns ju egentligen bara affärer på ena sidan, så det hade med trevliga styrmedel (träd, bänkar etc) styra över gående som är på shoppinghumör till den vänstra sidan av vägen.

Du må tillhöra den stora andel konsumenter som (gärna?) inte bryr sig så mycket om avstånd. Du är ung och har god rörelseförmåga och Du har Din idealitet. Gott så, David!

Men verkligheten är mer komplicerad än så. Eftersom konsumentbeteende var min yrkesspecialitet och dito vardag i 37 år, så har jag fått möjlighet att också förstå lite större sammanhang på detta område.

Jag vet t.ex. att konsumenter rationellt påstår att de går in i en butik i akt och mening att köpa vissa saker, men kollar man deras inköp i efterhand, ser dessa oftast annorlunda ut. Jag vet också att de produkter som kanske inte fanns i deras planer, har stått på höger sida i en butiksgång, kanske på den övre högra delen av butiksgondolen. Det kanske har suttit en liten hylltalare i en signalfärg vid produkten och så vidare. Saker som konsumenten inte har en aning om, om Du frågar honom/henne men som undermedvetet har påverkat.

På samma sätt är det med bilparkeringen. Konsumenter säger att det väl inte spelar någon roll om man står på ICA-parkeringen eller på Trädgårdsgatan. Men om Du studerar deras beteende, så startar det gärna med en sökrunda på Trädgårdsgatan. Finns det en plats där, så använder man den hellre än att köra runt kvarteret och ställa sig på baksidan.

Det är den enkla sanningen. Människor i gemen – de må vara unga och raska som Du, eller något mer skröpliga, höftopererade som jag – vill ha närhet och överblickbarhet.

Om jag tar mig själv som exempel: När jag då och då har ärenden in till sta'n, så är det aldrig tal om att göra en bilresa bara för att gå på apoteket. Istället så har jag inte sällan en lista som omfattar, medicin på Apoteket, kattmat från Lidl, en box vin på Systemet, mat på ICA,något som ska lämnas eller hämtas hos kemtvätten. Kanske ska jag också en sväng till biblioteket för att kolla någon referenslitteratur eller låna/lämna böcker.

Att då köra bil emellan dessa ställen blir opraktiskt. Istället vill jag kunna stå centralt mellan dem, för att med bilen som utgångspunkt göra snabba utfall mot resp. mål för att sedan lämna det jag köpt/lånat i bilen och hämta det jag ska lämna på nästa ställe. På så sätt slipper jag släpa runt allting.

Och då ska Du förstå, David, att det räcker alltså att tillräckligt många resonerar som jag för att en skada för handeln ska uppstå. Det finns som Du såg på länken från Företagarförbundet, uträkningar som exakt visar vilken omsättningspåverkan en parkeringsplats har på handeln i den omedelbara omgivningen (alltså inte Västerviks-, ICA- eller Lidl-parkeringen). Siffror som också på sin tid vår egen näringslivssekreterare Jan Nilsson verifierade. Att det sedan må finnas en majoritet av kunder som resonerar – och gör! – som Du, är av ringa betydelse om just "tillräckligt många" gör som jag. För om vi faller ifrån som kunder så faller också undan för undan butikerna bort utmed gatan. Det blir en automatisk utveckling, då några kanske stänger av ekonomiska skäl och lokalerna blir till ett gapande svart hål med oputsade fönster, för att gatan successivt ska mista sin lockelse. Vilket till slut också påverkar de butiker som kanske ändå överlevt (Systemet, Apoteket, ICA) att antingen flytta eller på annat sätt förändra sitt uppträdande på Trädgårdsgatan.

Och vad menar Du med att egentligen bara skulle finnas butiker på ena sidan av gatan? Det var verkligen en märklig kommentar som fordrar en förklaring. Är det så Du som ansvarig politiker ser på vissa av rörelseidkarna? Som att de "egentligen inte finns"?

Gamle ICA-köpmannen Ronnie Törnblom kommenterade detta så klokt på Facebook att jag lägger in hans kommentar här också:

Ronnie Törnblom:

"Man har helt enkelt inte förstått butikernas villkor. Varför är det många tomma butikslokaler i Präntaren och i Strängnäs Centrum? Tillgänglighet och bekvämlighet är oerhört viktigt för en fungerande handel. Varför expanderar externhandel?

Tillgänglighet och gott om parkeringsplatser i direkt anslutning till butikerna är ett av svaren.

Om nu Strängnäs Centrum tappar attraktionskraft - varför då göra det krångligare? Man säger att omdirigeringen av trafiken på Källgatan kommer att göra det bättre. Varför började man då inte där.

Många säger att kunden kan gå några extra metrar för att handla. Det är läpparnas bekännelse. Varför parkerar många då närmast entreerna? På en stor parkeringsplats vid exempelvis Solberga parkerar kunderna närmast ingångarna. Varför? Inte parkerar man längst bort. Kära politiker- tänk till. Gör handeln enklare. Det gynnar både konsumenter och handlare. Man har inte råd att exprimentera.

Det finns några stora problem med Trädgårdsgatan som inte blir lösta (eller snarare värre) med nya utformningen.

1. Det är bilar på gatan... så att barnfamiljer måste kolla barn och skyltfönster samtidigt. Det sänker för mig och många andra attraktionsvärdet betydligt. Det går inte att strosa förbi affärerna.

2. En överväldigande majoritet av bilister har inte fattat att de ska hålla gångfart inom gångfartszonen, inte heller att hela gatan är som ett enda övergångsställe.

3. Vissa varuleveranser blockerar vägen.

4. Handikapparkeringen och taxirutan är blockerade av olagligt parkerade bilar. Har påpekats av rörelsehindrade och taxiförare många gånger i samband med de gågatadiskussioner som varit.

Dessa fyra problem hade lösts med en väl utformad gågata. Jag kan hålla med om att ändringen inte var positiv utan framstår som en illa utformad kompromiss/hybrid. Däremot är den ett steg i rätt riktning.

Vad jag menade med att det endast finns butiker på vänster sida är att på höger sida ligger ICA, Lidl, Apoteket, Nordea och Systemet. Även om Apoteken numera är konkurrensutsatta så framstår de fem inte som den typen av verksamheter som spontanbesöks eller där kunderna skulle välja bort dem för att de inte vill parkera på de stora parkeringarna (snarare tvärt om). Visst kan det vara så att verksamheterna byts ut men då kommer det å andra sidan dit verksamheter som också passar på den platsen (får man väl lov att förutsätta).

Externhandeln expanderar därför att det är enklare (och ofta billigare) att handla där, jag håller med er p-platskramare om den aspekten. Galleriaeffekten blir också allt mer uppenbar ju större externhandelsplatserna blir (och därmed minskar också deras miljöpåverkan). Attraktionskraften för butikerna i centrum kan knappast vara gigantiska kundvagnar, shopexpress och stor parkering. Parkeringsplatser på Trädgårdsgatan löser inte det.

Att kunna strosa från affär till affär (och köpa små varor) eller sitta på ett café utan besvärande biltrafik är det som gör stadens affärer och centrum attraktivt (och luften renare från partiklar och avgaser). Tricket för näringsidkare och kommunens näringslivsenhet är att hitta verksamheter till stadskärnan som passar att vara i stadskärnan.

Trädgårdsgatan borde vara en gågata. Oavsett om det passar de näringsverksamheter som ligger där just nu eller inte så är det vad jag anser är bäst för stadskärnans utveckling. Gågators effekt på handeln finns massor av utredningsmaterial om. Vad jag sett så visar dessa utredningar att gågator har en positiv effekt på handeln.

Handelsmönstrena ändras, om det betyder att stadskärnorna får en annan funktion så ser jag det inte som ett problem. Min familj köper 95% av alla dagligvaror som storinköp på stormarknad (Tuna Park innan Solberga kom till) och sällanvarorna till större delen på nätet. För mig är Strängnäs centrum inte en attraktiv handelsplats och har inte varit på väldigt många år. Däremot kan jag (till min förvåning) konstatera att Nyköpings centrum (gågata) och Eskilstuna centrum (gågata) är betydligt mer lockande.

Du är rätt fantastisk David! Här sitter Du på Dina höga politikerhästar och tycker till om hur det ska vara i en miljö som Du erkänner att Du inte ens besöker eller nyttjar! Och som Du erkänner att Du betraktar som oattraktiv! Du vet med andra ord väldigt lite vad Du skriver om.

Och därom vittnar också Din övertro på gågator. Det är mycket riktigt som Du skriver att gågator kan vara en mycket positiv utveckling för en stadskärna. En utveckling som – rätt utförd, på rätt gata – kan tillföra stor attraktivitet. Härom är vi ense. Också om att det finns mycken forskning att tillgå om positiva effekter av gågator.

MEN, David! Har Du ens skummat dessa forskningsresultat? Hade Du det skulle Du funnit att alla dessa framgångsrika gågator uppfyller ett antal basala kriterier, som längd, bredd, utformning och utbud. Något som i Strängnäs fall stupar redan på bredden. På en optimal gågata ska Du kunna strosa som Du säger och kunna ha koll på båda sidors skyltfönster. Det har Du inte här. Inte heller har Du det utbud utmed ena sidan som Du så riktigt påpekar, vars skyltfönster lockar konsumenter. På långa stycken finns inte ens några skyltfönster. Nästan alla butiker på norra sidan saknar dessutom leveranstillfart bakifrån eller från sidan.

Nej, David, som jag skrivit tidigare: Hospitalsgatan – OM den varit försedd med butiker också utmed hela delen där Ugglas park är – hade kunnat vara en idealisk gågata.Trädgårdsgatan kan aldrig bli det.

6 Per Wedlin:

Egentligen tänkte jag inte ge mig in i den här debatten. Kommunen skulle nog kunna starta ett tredje världskrig skymd av den.

Men som van konsument och nu ganska van bilförare så har jag noterat att jag hellre uppsöker stora butiker med stort sortiment när jag inte är ute efter en shoppingupplevelse. Det samma gäller parkeringsplatser. Finns det en stor parkeringsplats där jag säkert hittar en ledig plats 50-100 m från en butik så åker jag direkt dit i stället för att leta efter en plats som troligen är upptagen 10-25 från butiken. Jag har därför bara en enda gång parkerat på Trädgårdsgatan. Davids resonemang har en del poänger.

Centrumtrafik med dito parkeringar ett system. Att lyfta ut en liten bit i en omläggning av detta system i debatten är en förenkling som kan leda till fel slutsatser.

Först till David! Ber om ursäkt för min måhända väl bryska ton, men det är trots allt lite magstarkt att så starkt uttala sig för "hur det bör vara" när man innerst inne inte tycks bry sig om hur det blir eftersom man aldrig själv nyttjar centrumhandeln. Det är väl precis det som "vanliga" dödliga (vilket jag själv numera är) uppfattar som att politiker bestämmer saker ovanför huvudet på dem som befinner sig i en speciell verklighet, utan att egentligen veta vad de talar om.

Så till Per:
Alldeles oavsett när man yttrar sig i frågan (jag har fortfarande inte sett någon Spaden-skylt vid Trädgårdsgatan...), vare sig "vi lyfter ut en bit" eller inte, så kan Du väl ändå inte tycka att den nuvarande lösningen ser särskilt aptitlig ut. Och också alldeles oavsett hur rationella Du och jag må vara när vi säger oss kunna gå en bit i värsta fall, så kan Du väl inte bortse från de empiriskt uppmätta omsättningsförändringar som borttagande av denna typ av parkeringsplatser kan ha på intilliggande handel. Liksom att det bortfallet för många handlare kan vara droppen som får nedläggningsbägaren att rinna över.

8 Per Wedlin:

Jag vet inte vilka empiriska undersökningar du refererar till och jämförbarheten med Trädgårdsgatan. Har du någon länk?

Den lösning med parkeringsplatser ovanpå södra sidan tycker jag är bra. Utan de hade Trädgårdsgatan gått samma väg som Storgatan. Där kan det vara svårt att parkera och torget blir ibland fullt.

Men det borde gå att förbättra gångförbindelserna från parkeringsplatserna ner till Trädgårdsgatan. Att gå igenom byggnaderna upplevs som långt och krångligt. En utvändig passage med trappa via lastplatsen kanske går att göra. Där är idag en grässlänt som det inte är tänkt att man skall gå nerför (men det går faktiskt).

Svar: Hej Per!Förlåt att svaret dröjde! Mycket annat just nu. Om Du kontaktar HUI (Handelns Utredningsinstitut) finns gott om studier kring detta. Jag tror också att förre näringslivssekreteraren Jan Nilsson kan hjälpa till med mycket data han tog fram i samband med Stadskärneföreningen och den ännu gällande Handelspolicyn.

Håller med om att grässlänten och lastgården skulle kunna underlätta för gångtrafik mellan Trädgårdsgatan och parkeringarna. Vet dock ej hur fastighetsägarna ställer sig till det. Och framförallt – det löser inte dilemmat för gatan som sådan och för de näringsidkare som ligger på norra sidan.
Mats Werner