Ett värdeskrin i många avseenden!

 
Ett slitet svart plåtkassaskrin med gulddekor har följt mig länge. Jag har väl aldrig reflekterat över dess bakgrund annat än att jag vet att det kom från min farfar Oscar.
 
När barnbarnen nyligen behövde ett kassaskrin till sin loppis så plockade jag fram det och öppnade också mittfacket (som förmodligen är tänkt för sedlar medan mynten lades i de båda sidofacken) fann jag ett litet hopvikt brev i botten som berättade om skrinets bakgrund. Brevet är skrivet av min farfarsmor Elisabeth, Betty kallad, Andersson-Werner, till min farfarsfar Olof Andersson, sjökapten och fram till sin pensionering befälhavare på  s/s Bylgia som trafikerade Klarälven för Uddeholmsbolagets räkning. Läs mer om Bylgia, eller "Bölja" som hon kallades här.
 
Bylgia var ett kombinationsfartyg för Uddeholmsbolaget. Dels fungerade hon som representationsfartyg, dels som personalutflyktsfartyg (då också en lång pråm släpades efter med tälttak och sittplatser), dels som timmerbogserare men också som godstransportfartyg. För allt detta behövde Kapten Andersson givetvis föra räkenskaper och ha en handkassa. Hans kassabok har jag sedan tidigare i behåll, men nu insåg jag också att det var hans personliga kassaskrin jag haft så länge utan att veta det.
 
För så här har hans kära hustru skrivit med sin vackra piktur i det brev som alltså låg kvar längst ner i skrinet:
 
Älskade lille rara Gutten min!
 
Ja, nu är skrinet färdigt och jag hoppas att du skall finna det litet trefligare än förut; locket går lite trögt upp ännu, men det ger sig nog med tiden; drag inte i handtaget när du öppnar det utan tag i locket ännu så länge tills det låter bättre öppna sig; annars kan det bli "lealöst" igen. Ack att det alltid måtte följa välsignelse med detta lilla förvaringsställe af arbetets lön, så att du alltid måtte ega der hvad du behöfver och måtte vi aldrig glömma att vara tacksamma för hvar slant som der ska läggas ned och som hör oss till. Gud välsigne ditt arbete och din redliga sträfvan min älskling, beder af hela hjertat din egen trofasta tös. (Nyckeln ligger i högra facket).
 
Kan vi tänka oss denna omtanke i det lilla idag?
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0