Somliga har skygglapparna på.

Kristdemokraternas lokalavdelningsordförande Anders Hjulström (78) påstår i Östnytt att det minsann inte finns några önskemål om ett mer religiöst inriktat partiarbete i lokalavdelningen i Strängnäs, och att därför underförstått gruppledaren Hélène Brodin Rheindorf är "ute och cyklar" när hon anger detta som ett av skälen för sin avgång.

Anders bör då tänka efter en stund. Vem var det som så sent som i höstas uttalade på ett gruppmöte att partiet var ett "kristet parti"?

Och tänk också på hur många medlemmar som under senare år lämnat sina uppdrag och aktiva delagande i partiarbetet p.g.a. att det inte tillräckligt mycket fördes i "kristen anda". Senast den i 2006 års val av frikyrkliga krafter framkryssade Marcus Lindvall vars engagemang avtog snabbt varefter han till slut lät sin ersättare (undertecknad) inta hans plats för gott.

Betänk också åter hur det gick till när Hélène Brodin Rheindorf inför valet 2006, genom ett stadgevidrigt röstningsförfarande, trots att hon fick flest röster, berövades den riksdagsplats som borde blivit hennes, till förmån för en av landets verkliga mörkmän som yttrade sig i två frågor under den kommande mandatperioden: abortfrågan och samkönade äktenskap.
På riksdagsgruppens möten yttrade han sig aldrig utom en gång då han fick en direkt fråga från gruppledaren! Inte underligt att partiet förlorade sin riksdagsplats i det senaste valet.

Jag citerar ur Hélènes meddelande om sin avgång:

"Inför valet 2010 var jag tveksam till att fortsätta som aktiv politiker för kristdemokraterna. Jag hade åren dessförinnan valt att studera, skaffat mig högskolebehörighet och börjat läsa Statsvetenskap. Jag hade läst allt jag kommit över om sekter och gruppdynamik och börjat förstå att det var sunt att må så dåligt som jag gjorde. Jag valde ändå att genomföra valrörelsearbetet, mycket för att inte många andra fanns att tillgå.

Valresultatet 2010 blev en väckarklocka för partiet och en krisgrupp kallad framtidsgruppen tillsattes. Jag har haft stora förhoppningar om att gruppen skulle komma fram till att det nu är dags för kristdemokraterna att skaffa sig en politisk ideologisk plattform att bedriva sin sakpolitik från. Men icke! Gruppens ledare Michael Anefur säger tydligt i sina inlägg på Facebook, där debattens vågor går höga just nu, att partiet behöver ingen politisk ideologi – ”det räcker med kristdemokrati!”

Jag är högerliberal – det vet jag nu efter att ha studerat och reflekterat en hel del. Det tror jag att många kristdemokrater är. Problemet med partiet kristdemokraterna är dock att en majoritet av medlemmarna tycker precis som Michael Anefur, att det inte behövs någon politisk ideologisk grund för partiets arbete. Därför kommer kristdemokraterna inte på mycket länge bli det politiska parti som jag trodde att jag blev medlem i 1997 utan fortsätta att vara ett parti med den kristna etiken som enda grund för sina sakpolitiska ställningstaganden. Det räcker inte för mig. Jag tycker det är för viktigt att rågången är klar och tydligt markerad mellan religion, alltså även kristendomen, och det politiska beslutsfattandet i Sverige."


Mycket av det Hélène skriver betr. partiets bristande ideologiska arbete ställer jag mig helt bakom och det fanns med i de bakomliggande skälen för mitt eget beslut att lämna politiken. Dessutom kan man sätta frågetecken för ett parti som "föryngrar" genom att ersätta en 67-åring med en 78-åring i en nämnd.

Anders Hjulström, Strengnäs Tidnings Alex Voronov m.fl. ondgör sig också över att Hélène väljer att behålla sin plas i kommunfullmäktige. Man hävdar att hon sitter på ett partimandat och borde lämna det istället för att bli s.k. politisk vilde.

Vad säger t.ex. Wikipedia om detta: "Det finns inget formellt hinder mot ett sådant agerande, ty även om man är invald genom ett partis kandidatlista är mandatet personligt."

Politiska vildar är heller inte helt ovanliga vare sig på riksdags-, landstings- eller kommun-nivå.

Bekanta vildar i Riksdagen: Carl Lindhagen 1907-09, Kerstin Hesselgren 1924-34,Nils Wohlin 2 ggr 1928 och 1934, Dagmar Heurlin 1968, Sten Andersson 2001-2002, Gudrun Schyman 2004-2006, Maria Carlshamre 2006-2009 och nu senast Göran Thingvall, lanserad som ny moderat friskvårdsminister, lämnade partiet strax efter valet i fjol.

Kommentarer
Postat av: Dag Bremberg

Att insinuera att Anders H skulle vara för gammal är väl att kasta sten i glashus - även om du är något yngre? Ni i KD har ju valt honom till ordförande!

Sen undrar jag om verkligen Schyman, Carlshamre o de övriga är positiva förebilder?

2011-01-26 @ 23:00:33
Postat av: Mats Werner

Jag har inte varken insinuerat eller velat påstå att han är för gammal. Jag säger endast att det är ett märkligt sätt att "föryngra". Och elva år är en del trots allt!

Och att vi valt är en sanning med viss modifikation i ett läge då ingen annan vill vara ordförande.

Och jag har heller inte påstått att "vildarna" i riksdagen är förebilder även om nog en och annan skulle vilja påstå det om i vart fall Lindhagen och Hesselgren, endast visa på att det är en realitet och att de som "partilösa" eller "oberoende" säkerligen fortsatt att föra den politik som de gått till val på även om det inte längre sker inom ett visst partis formella ram. Så blir det med all säkerhet med Hélène i varje fall. Den politik hon kommer att företräda framöver kommer inte att skilja sig från vad hon företrätt hittills. Därom kan Du vara viss.

2011-01-26 @ 23:29:35
URL: http://matswerner.blogg.se/
Postat av: Anders Hjulström

Mats, jag är inte gammal, jag har bara levt länge!

Anders

2011-01-30 @ 19:53:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0