Hos vem finns föraktet?

Nu när jag har lämnat Strängnäspolitiken efter över 35 år (varav ca. 28 aktiva) kan jag kosta på mig en och annan kanske obekväm reflektion.

Under senare tid har det varit ganska turbulent i kommunpolitiken. Det har varit fler avhopp av olika skäl i olika partier.

Det har också varit tal om att kasta ut Strängnäspartiets ordförande och gruppledare, Margit Urtegård. I det senare fallet har det förekommit i hög grad ojusta metoder och både grova och obehagliga påhopp.

Till stor del är detta givetvis en intern partifråga som man som utomstående kanske inte borde lägga sig i.

Men då saken fått stor publicitet och jag har haft kännedom om vissa förehavanden från några av de inblandade har jag dristat mig till att kommentera detta och då i min tur fått utstå en del påhopp.

Samtidigt har min egen tidigare gruppledare, Hélène Brodin Rheindorf också hoppat av partiet men valt att stanna kvar på sin fullmäktigeplats och då också fått utstå en hel del delvis otrevliga påhopp.

Detta har föranlett mig att kommentera de inträffade händelserna och också bemöta en del av de kommentarer som gjorts från olika håll och som jag bedömer vara irrelevanta eller felaktiga. Men det skulle jag tydligen inte gjort!

Bl.a.  har en gammal vän i en kommentar på facebook bl.a. skrivit: "Är inte respekt för varandra något av en hörnpelare i politiken?? Era personangrepp gör att politikerföraktet frodas. Jag kommer nu att engagera mig i Mariefredsstyrelsen som partipolitskt obunden och med respekt och inte förakt för andras åsikter !"

Jag utgår från att vännen inte avser mitt blogginlägg eftersom detta är till ytterlighet sakligt medan jag däremot i en kommentar till inlägget har nämnt en icke namngiven person som ägnat sig åt att så split i ett annat parti. Om nu detta kan anses vara personangrepp. Eller var det att jag dristade mig till att säga att en värderad kollega som gör ett gott politiskt arbete för sitt parti, ibland blir lite "tråkig"? Påpekandet skedde i en kommentar som handlade om lusten och glädjen i politiken. Om behovet av humor. Knappast vare sig respektlöst eller föraktfullt.

"Politikerförakt" är ett uttryck som jag tycker riktigt illa om. Om företeelsen som sådan ens existerar eller endast är ett argument från dem som valt att ställa sig utanför och inte delta i det politiska arbetet, vet jag faktiskt inte.

Men jag har svårt att acceptera detta uttryck från människor som påstår sig ha ett samhällsengagemang men inte vill ta något eget politiskt ansvar. Att vara "partipolitiskt obunden" och som sådan delta i en politisk församling och där ta ansvar för beslut som ju faktiskt är politiska ger inte direkt några positiva vibrationer.

Många människor har synpunkter på dem som valt att arbeta politiskt. Men det är sällan det är några positiva synpunkter. Varför?

Inte är det väl för att det finns färgstarka personligheter i alla partier som både kan ge och ta tjyvnyp. Inte är det väl för att dessa personligheter som är verbala och ambitiösa påtalar det som de anser felaktigt i hanteringen av en politisk fråga. Utan dessa personligheter vore politiken outhärdligt tråkig och oinspirerande och skulle knappast locka någon att engagera sig och göra en samhällsinsats i form av ett politiskt uppdrag.

Strängnäspolitiken har under de senaste åren förts till randen av en avgrund. Folkpartiets och Centerns avhopp 2008 ledde till en förtroendekris mellan såväl partier som inblandade politiker. Att avhoppet från de gamla allianskollegorna betraktades som ett oerhört svek kan man inte bortse från.

När detta svek dessutom upprepades efter senaste valet, då de båda svekfulla partierna i valrörelsen försäkrat sina väljare om att de var borgerliga partier för att sedan ändå välja att liera sig med "fienden", blev situationen inte ett dugg bättre.

Folkpartiets dåvarande ordförande och förhandlingschef avgick och lämnade partiet som en följd av detta förnyade svek.

När det är ställt utom allt tvivel att det varit Kommunstyrelseordförandeposten som varit avgörande för Centerns ställningstagande måste man ju fråga sig vem som borde varit utsatt för "politikerförakt"?

Så kan jag inte heller låta bli att fundera kring om det finns en könsaspekt här. Inom kort tid har två manliga politiker lämnat sina uppdrag av olika skäl, en kvinnlig politiker har också lämnat stora delar av sina uppdrag och ytterligare en kvinnlig vill man kasta ut från hennes uppdrag.

Sedan detta skrevs har en hel del hänt som lett till att Margit Urtegård också lämnat sitt parti för att bli politisk vilde. Läs mer om detta här och här!

De två manliga politikerna har fått erkännsamma kommentarer i alla sammanhang. Man har framhållit vilka positiva saker som vederbörande har åstadkommit och i vilken god anda det skett.

När det istället gäller de båda kvinnliga politikerna är det ingen hejd på syraattackerna. Här finns inte skymten av beröm för de saker dessa båda ändå får anses ha bidragit till. Inte ett erkännande av goda politiska insatser. Bara etter!

Politiken är fortfarande mycket dominerad av män. Pliktskyldigast talas om varvade listor och "varannan damernas", men när det kommer till kritan får kvinnorna nöja sig med mindre framträdande poster, medan män tar hand om Kommunalrådsposterna.

Vi lever i en representativ demokrati, d.v.s. vi som medborgare utser representanter som ska fatta beslut i olika frågor av allmän betydelse i medborgarnas ställe.

Det är för många ett väldigt bekvämt system. Man kan lägga sin röst och sedan dra sig tillbaka och börja klanka på dem man lagt sin röst på.

Folkpartiet lanserade för många år sedan tanken på att politiker inte skulle få vara verksamma mer än en viss tidperiod. Andra partier har därefter framfört liknanade förslag.

Tanken är förstås att alla medborgare någon gång i sitt liv borde kanalisera sitt samhällsengagemang i ett politisk uppdrag.

Jag tror det vore utomordentligt produktivt och nyttigt. Och kanske skulle man komma till rätta med dessa läktaråskådare som utan att själva behöva besudla sina händer och utan att behöva uppleva eller delta i skeenden som många gånger blir smutsiga vare sig de inblandade vill eller inte, kan sitta och prata om "förakt". Med en större ruljangs skulle heller inte situationer mellan människor hinna urarta på det sätt som nu skett i Strängnäs.

Jag har sagt det förr och upprepar det gärna: den situation som nu råder inom Strängnäspolitiken har gått så långt att det inte kommer att finnas någon möjlighet att forma en stark och sammanhållen majoritet som med effektivitet kan ta itu med de stora problem som den nuvarande majoriteten bara skyfflar framför sig hela tiden, förrän största delen av de nu aktiva politikerna är borta och ersatta av nya förmågor. Förmågor som inte belastas av föregångarnas tillkortakommanden.

Jag har tagit konsekvensen av detta. Få se nu om övriga kan vara lika förutseende. Jag kommer visserligen att sitta på läktaren men knappast för att "sprida mitt förakt" eller påstå att det "tjafsas"!

Istället kommer jag att visa respekt för de människor som offrar fritid för att å mina vägnar sitta på långa, sena och ofta urtrista sammanträden. Som offrar sin familjetid för att de tror att de kan påverka och förändra vår gemensamma omgivning till nytta för oss alla.

Men visst finns det säkert några som inte kommer att omfattas av denna respekt - sådana som tar jobbet för titeln t.ex.

Kommentarer
Postat av: GS

"Det har också varit tal om [...] Strängnäspartiets ordförande och gruppledare, Margit Urtegård. I det [...] fallet har det förekommit i hög grad ojusta metoder och både grova och obehagliga påhopp."



Huvudet på spiken, herr Werner! Fast kanske inte som du tänkt dig.

2011-01-31 @ 20:59:58
Postat av: GS

Man kan också fråga sig om det verkligen är så att bara för att man själv dragit sig tillbaka från politiken efter 28 aktiva år(!), då kan man plötsligt helt skamlöst börja raljera över lokalpolitiker som inte har vett att dra sig tillbaka i tid... "Jag har själv tagit konsekevensen av detta" och "frågan är om andra är lika förutseende" proklameras det pompöst. Ja jädrar...ödmjukheten lyser med sin frånvaro, liksom självinsikten, tycks det.



Hur man sedan resonerar när man först talar sig varm om "politiska vildar" som utan att ha ett partopolitisk mandat klänger sig fast vid makt och fullmäktigeplatser, och sedan säger "att vara 'partipolitiskt obunden' och som sådan delta i en politisk församling och där ta ansvar för beslut som ju faktiskt är politiska ger inte direkt några positiva vibrationer", det begriper nog egentligen ingen...

2011-01-31 @ 21:06:09
Postat av: Margit Urtegård

Hej Mats!



Min länk från tidningen till min blogg försvann (mycket märkligt), så jag lägger den här på din blogg i stället: http://margiturtegard.blogspot.com/2011/02/jag-blir-oberoende-politiker-sakallad.html



Klem

2011-02-09 @ 13:56:19
URL: http://margiturtegard.blogspot.com
Postat av: Anders Hjulström

Mats,

jag är inte gammal, har bara levt länge!

2011-02-19 @ 20:18:14
URL: http://ahjul
Postat av: Kim Agneryd

Vad kul dina poster verkar! kommer verkligen att läsa igen! =) Ha en spännande vardag =P

2011-02-23 @ 13:12:30
URL: http://jade.se/reseguide

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0