1

Trådlös energi?



Ovanstående bild är en del av golvet mellan borden vid energibolaget SEVABs styrelsemöte. Det är ledamöternas laptops som ansluts till ett antal kontakter.

Jag ställde frågan: "Detta är ett energibolag. När ska vi få fram trådlös elström?". Samtliga skrattade överseende.

Häromdagen var det jag som skrattade när man i TV demonstrerade hur man genom att föra en vagn med lampor över en induktionsplatta på golvet fick lamporna att lysa - starkt! Och utan en tråduschling så lång ögat såg.



Vi gamla energibolag i Sverige är alltför trådbundna. Vi är uppbyggda runt gamla elstolpar med hängande kablar och har svårt att tänka oss något annat sätt att överföra energin. Är det tjärdoften från stolparna som lockar? Länge än får vi nog lita till dessa kablar trots allt för vårt energibehov, men vi måste vara beredda att se framtidens möjligheter och behov.

Idag gräver vi visserligen ner kablarna för att undvika att stormen fäller stolparna. Samtidigt gräver vi ner fiberkablar och annat trots att marknaden allt tydligare talar om trådlösa och mobila lösningar.

Jag har länge varit emot att kommunens energibolag ska vara engagerad i det s.k. stadsnätet. Det är och förblir en jättelik förlustaffär. Trots försök att lägga över själva innehållet på en s.k. kommunikationsoperatör, kvarligger det viktigaste och svåraste hos SEVAB, nämligen att sälja in denna tjänst hos människor som numera är allt vanare att få sin kommunikation uppifrån.

Allt mer av våra kommunikationsvägar går genom mobila system, mobiltelefonen och läsplattan är numera fullfjädrade kommunikationsdatorer. Kapaciteten i dessa nät är under ständig utveckling. Folk gör sig idag av med sina fasta telefonabonnemang. Telebolagen drar konsekvenserna av ökande underhållskostnader och lägger ner sina gamla kopparnät och erbjuder kunderna mobila lösningar istället.

Samtidigt fortsätter SEVAB att gräva ner fibertrådar runt om i kommunen. Är det förnuftigt? Jag tror inte det.

En som dagligen arbetar med framtidens kommunikationsvärld på Ericsson säger: "I framtiden finns det säkert fortfarande de som har behov av en fiberuppkoppling p.g.a. kapacitetskrav. Det gäller stora internationella företagkontor, men för den enskilda människan och de mindre och medeltora företagen kommer det att vara mobila lösningar som gäller".

Knappast den angelägnaste av åtgärder tycks då vara att gräva ner fiberkablar till höger och vänster i kommunen om det kanske är ett eller ett par större företag och organisationer i centrum som har behovet i framtiden.

Dags att tänka framåt?

Behovet av fiberanslutningar kommer inte att minska med nya radiolösningar, snarare tvärtom.



Även om den sista biten mellan basstationen och abonnenten kan klaras med 4G och kommande tekniker så måste basstationerna anslutas med hög kapacitet. De radiolänkar som sköter de förbindelserna på de flesta ställen på landsbygden är en flaskhals. Innan detta är åtgärdat så kan det bli svårt att riva kopparnätet.



Givetvis skall man försöka göra samförläggningar. Att Vattenfall gräver ner nya kraftkablar på landsbygden utan att samtidigt gräva ner tomrör för fiber är ekonomiskt och tekniskt svårbegripligt. Men man erbjuder samförläggning till de som vill lägga ner eget rör vid grävningen. Så har skett i Eklången.



FTTH - Fiber To The Home - är ändå den helt överlägsna lösningen och den enda som med marginal klarar kapacitetsbehovet under lång tid framåt. Kostnaden för att förse en fastighet med fiber om det görs samtidigt med att andra försörjningar grävs ner är också mycket marginell.



Men, kommer kraftöverföring med induktion och mikrovåger bli verklighet så kommer ju saken i ett annnat läge. Men verkningsgraden är ännu usel och säkerhetsproblemen stora liksom kraven på storlek på "kraftmottagarna".