Är Du dum i huvet, eller?
Jag är övertygad om att min grundinställning till Ingvar Kamprad delas av de flesta svenskar. Han är en gedigen, duglig, driftig och på sitt sätt genial entreprenör som har byggt ett världsomspännande företag som jag själv på fullt allvar föreslagit att staten borde överlämna sin utrikes ambassadverksamhet till.
IKEA är ett oerhört "svenskt" företag som tillför vårt land otroligt stor goodwill.
Allt detta är oomtvistligt. Trots att "Sveriges största möbelföretag" inte ingår i den framgångsrika svenska möbelexportstatistiken eftersom knappt en enda IKEA-möbel faktiskt tillverkas här i landet!
Kamprad är värd varje krona han har förtjänat genom sin verksamhet och vad han gör med den kronan är hans egen ensak.
MEN - så kommer det där lilla "menet". Hade han varit lika rak med informationen om vad han gör med sina pengar, eller åtminstone sagt att "det har ni inte med att göra", då hade saken varit frid och fröjd. Kamprad hade kunnat rita små stiftelsekvadrater på ett organisationsschema till han dör utan att någon behövt rynka på ögonbrynen.
Men eftersom han upprepade gånger velat framställa sig som mindre förmögen än han är och dessutom påstått att "hela IKEA" ägs av en stiftelse för välgörande ändamål i Holland, vilket fått mänskligheten - och IKEAs anställda - att tro att alla pengarna som tjänats i företaget (utom då möjligen rejält tilltagna och välförtjänta årslöner till Kamprad och sönerna) hamnat i denna välgörande stiftelse.
Så visar det sig att denna "ödmjuka" framtoning från Kamprads sida är en chimär! Resultatet av envis upprepning av dimridåer. Och då får min grundinställning definitivt en knäck.
Kamprad är inte vad han velat framstå som - utan en annan! En som tappar omdömet när han blir tillfrågad om sanningen. En som anser att en sanning ska gälla för honom och en annan för alla andra.
Ytterligare en person som också velat framstå som en mänsklighetens välgörare - och lyckats därmed - är Julian Assange. Det är ingen ände på människor som velat ställa upp till hans försvar. Onekligen har han och hans Wikileaks lyckats med att slå nödvändiga hål på mycket onödigt hemilghetsmakeri, men rättfärdigar det allt?
När Wikileaks publicerar säkerhetsklassat underrättelsematerial tycks Assange vara beredd att också offra enskilda människors personliga säkerhet på "öppenhetens altare".
T.ex. finns människor i Afghanistan som motarbetat terrorismen och därmed riskerar sina liv. De hotas av halshuggning från talibanernas sida och exempel finns på afghanska informatörer som genom Wikileaks avslöjanden också mist sina liv.
Men Assange förklarar i en bok om Wikileaks, helt frankt:
"Tja, de är informatörer, så om de blir mördade är det deras eget fel. De förtjänar det"
Men i allsin da'r! Inte gäller det väl informatören Assange, som är så rädd för att bli utlämnad till USA att han lär klä sig i kvinnoperuker för att ej bli upptäckt.
Inte den beundrade Assange. En person som när han får ett nej av en kvinna som inte vill ha oskyddat samlag med honom, erkänner att han blivit avvisad men har mage att säga att det "inte skett på något sätt som var betydelsefullt".
Inte den oövervinnlige Assange. Som oroar sig för vad som kan komma att bli offentligt i en svensk rättegång och som inte drar sig för att begära garantier för att det han säger i fallet med de kvinnor han förgripit sig mot, inte ska komma ut i t.ex. Expressen.
Patetiskt! Denna öppenhetens vapendragare som ser till att läcka konfidentiellt material utan urskillning har synpunkter på svensk grundlagsskyddad offentlighet!
En sanning gäller tydligen för Assange! En annan för alla andra!
Läs också Hanne Kjöllers tänkvärda signerade ledare i DN den 22 februari 2011
IKEA är ett oerhört "svenskt" företag som tillför vårt land otroligt stor goodwill.
Allt detta är oomtvistligt. Trots att "Sveriges största möbelföretag" inte ingår i den framgångsrika svenska möbelexportstatistiken eftersom knappt en enda IKEA-möbel faktiskt tillverkas här i landet!
Kamprad är värd varje krona han har förtjänat genom sin verksamhet och vad han gör med den kronan är hans egen ensak.
MEN - så kommer det där lilla "menet". Hade han varit lika rak med informationen om vad han gör med sina pengar, eller åtminstone sagt att "det har ni inte med att göra", då hade saken varit frid och fröjd. Kamprad hade kunnat rita små stiftelsekvadrater på ett organisationsschema till han dör utan att någon behövt rynka på ögonbrynen.
Men eftersom han upprepade gånger velat framställa sig som mindre förmögen än han är och dessutom påstått att "hela IKEA" ägs av en stiftelse för välgörande ändamål i Holland, vilket fått mänskligheten - och IKEAs anställda - att tro att alla pengarna som tjänats i företaget (utom då möjligen rejält tilltagna och välförtjänta årslöner till Kamprad och sönerna) hamnat i denna välgörande stiftelse.
Så visar det sig att denna "ödmjuka" framtoning från Kamprads sida är en chimär! Resultatet av envis upprepning av dimridåer. Och då får min grundinställning definitivt en knäck.
Kamprad är inte vad han velat framstå som - utan en annan! En som tappar omdömet när han blir tillfrågad om sanningen. En som anser att en sanning ska gälla för honom och en annan för alla andra.
Ytterligare en person som också velat framstå som en mänsklighetens välgörare - och lyckats därmed - är Julian Assange. Det är ingen ände på människor som velat ställa upp till hans försvar. Onekligen har han och hans Wikileaks lyckats med att slå nödvändiga hål på mycket onödigt hemilghetsmakeri, men rättfärdigar det allt?
När Wikileaks publicerar säkerhetsklassat underrättelsematerial tycks Assange vara beredd att också offra enskilda människors personliga säkerhet på "öppenhetens altare".
T.ex. finns människor i Afghanistan som motarbetat terrorismen och därmed riskerar sina liv. De hotas av halshuggning från talibanernas sida och exempel finns på afghanska informatörer som genom Wikileaks avslöjanden också mist sina liv.
Men Assange förklarar i en bok om Wikileaks, helt frankt:
"Tja, de är informatörer, så om de blir mördade är det deras eget fel. De förtjänar det"
Men i allsin da'r! Inte gäller det väl informatören Assange, som är så rädd för att bli utlämnad till USA att han lär klä sig i kvinnoperuker för att ej bli upptäckt.
Inte den beundrade Assange. En person som när han får ett nej av en kvinna som inte vill ha oskyddat samlag med honom, erkänner att han blivit avvisad men har mage att säga att det "inte skett på något sätt som var betydelsefullt".
Inte den oövervinnlige Assange. Som oroar sig för vad som kan komma att bli offentligt i en svensk rättegång och som inte drar sig för att begära garantier för att det han säger i fallet med de kvinnor han förgripit sig mot, inte ska komma ut i t.ex. Expressen.
Patetiskt! Denna öppenhetens vapendragare som ser till att läcka konfidentiellt material utan urskillning har synpunkter på svensk grundlagsskyddad offentlighet!
En sanning gäller tydligen för Assange! En annan för alla andra!
Läs också Hanne Kjöllers tänkvärda signerade ledare i DN den 22 februari 2011
Vasst, Mats!
Men Kamprad uttryckte sig ännu värre, först: "Är du snurrig i huvet?" Sen: "Du är sjuk i huvet!"
Det utbrottet avslöjar en människosyn som inte är behaglig. Personer som utför sitt jobb och ställer frågor som Kamprad upplever som irriterande, dessa är mentalsjuka!
Jag tycker att det lukar 30-tal lång väg, tyvärr.
Assange har väl möjligen också betett sig omoraliskt, men kom ihåg att han är oskyldig tills han ev. dömts.