12

Är det fortfarande OK med Strängnäs låneskuld om räntan åter blir 4,5%?

Folkpartiets Anders Svensson tycker enligt sina båda adepter, Helena Hallgarn och Fredrik Lundgren (som jag tilltrodde mer självständigt och kritiskt tänkande) att det inte är något farligt med vår kommunskuld på 3,5 MILJARDER KRONOR, så länge vi kan betala räntor och amorteringar.

Och det menar Svensson att vi kan göra så länge de båda kommunala bolagen tjänstvilligt levererar in motsvarande räntor och amorteringar.

"Det är helt OK att låna till investeringar" säger Svensson. Men i vilket läge blir räntebördan så stor att bolagen inte förmår att betala? Redan idag är i vart fall SEVAB ett bolag som skulle behöva varenda krona för att sanera sin egen balansräkning.

Och det är klart - 80 MILJONER KRONOR - är ju lappri! Blott 5% av kommunens omsättning på dryga 1,6 MILJARDER KRONOR.

Dessa 80.000.000 kronor är resultatet av att förra året var Riksbankens basränta i genomsnitt 0,5%.

Men låt mig erinra Kommunfullmäktiges ordförande att vid den tidpunkt då den nuvarande Tuttifruttikartellen tog över styret i kommunen sommaren 2008, så låg basräntan på 4,5%!

4,5% basränta skulle motsvara en ökning av räntebetalningarna till i storleksordningen SJUHUNDRATJUGO MILJONER KRONOR!

Nyligen har Riksbanken i två steg höjt räntan och Riksbankschefen har aviserat ytterligare framtida höjningar.

Känner sig Kommunfullmäktiges Ordförande bekväm också med ett scenario där bolagen ska generera ytterligare 4% ränta för att betala till kommunen?

Jag är ganska övertygad om att bolagens styrelser skulle känna sig fruktansvärt obekväma med en mångdubbling av sina räntekostnader även om Anders Svensson, Helena Hallgarn och Fredrik Lundgren sover lugnt om natten
.

Jag är dessutom helt säker på att SEVABs kunder och SBABs hyresgäster högst ogärna (för att använda ett riktigt understatement) skulle vilja vara med att betala ytterligare 640 MILJONER KRONOR ÅRLIGEN i taxe- resp. hyreshöjningar bara för att kommunen inte förmår att på ett effektivt sätt ta itu med sin ekonomi.

Som sagt - låt Anders Svensson och hans anhang fortsätta sova ostörda också av det kommande valet.


1 Christer Ståhl:

Hej Mats

Vore bra om du kunde visa hur du fått fram att räntan skulle kunna bli 740 milj/år.

Regula de tri, min gode Christer. Och även om Kommunalrådet hävdar att det inte gör så mycket om kommunens räntor inte är rörliga utan bundna, så kommer ändå en dag då lånen måste sättas om med nya räntenivåer.

3 christer ståhl:

Vore tacksam för en uppställning

Hej Christer!



Det är inte så svårt. Men man kommer till samma resultat om man räknar så här: 0,5% motsvarar en årsräntekostnad om 80 MKR. i 4,5% går 0,5% 9 gånger. Om Du således multiplicerar 80 MKR med 9 så får Du en motsvarande räntekostnad.



Visst kan man invända som Jens gjorde att kommunen kanske har en bunden ränta och visst kan man kanske gissa att kreditinstituten inte fullt ut vidareför en höjning av basräntan, men i grunden kommer vi ju en dag till att kommunlånen ska omförhandlas och då kommer iallafall en ny räntenivå ikapp oss.



Och märk väl. Eftersom det är bolagens räntekostnad i realiteten som betalas via kommunen så är det hyresgäster och elnätskunder som ska betala den ökade kostnaden. För några möjligheter att föra vidare kostnaderna på några andra finns ju inte.



Som jag har skrivit någonstans: en kommersiell ägare av ett företag ser till att företagets egen kapitalbas är tillräckligt stor för de investeringar som krävs. D.v.s. att bolaget har ett tillräckligt eget kapital. Och dessutom skulle aktieutdelningar aldrig kunna komma i fråga i ett affärsmässigt företag innan den egna soliditeten nått en rimlig nivå.



På 80-talet var den "normala" räntenivån runt 14%. Bara fundera kring vad det skulle betyda för våra hyresgäster och elnätskunder.



Det finns inga garantier att en sådan situation inte skulle kunna inträffa igen.



Det är därför vi är så tjatiga om nödvändigheten av att "städa i balansräkningen" så att kommunen blir bättre rustad för alla eventualiteter.

5 christer ståhl:

Hej Mats

Jag får ändå inte ihop det 0,5 % årlig ränta på 3,5 miljarder får jag till 17,5 miljoner, eller lärde min härliga mattemaje mig fel...

Intressant fråga, Christer!

Men de 80 miljonerna är dessvärre ostridiga. Uppgiften finns i bokslut och från Ekonomichefens mun. Men det är ju så att basräntan inte är den ränta kommunen betalar sina kreditgivare utan den ränta riksbanken tillämpar gentemot andra banker och finansinstitut.

Men "marknadsräntan" följer normalt basräntan - om ock på en högre nivå.

7 Frank Backman:

Egentligen en "kvasidisskussion",om kommunen betatalar 80 milj. när reproräntan är som lägst,så kommer den framtida räntan att bli avsevärt högre,reproräntan var som lägst 0,25% och är nu 0,75%,så alla kan ju räkna ut att oavsett ingångna avtal så kommer det att att bli dyrare,hur mycket beror på hur nuvarande avtal ser ut.

Jag håller inte med Dig, Frank! Om Kommunfullmäktiges Ordförande - vår "Borgmästare" - en gammal revisorssjäl säger att det inte spelar någon roll om kommunen ha tagit en massa lån för det är ändå någon annan, d.v.s. bostadsbolagets hyresgäster och SEVABs elnätskunder, som betalar och alltså per definition inte kommunens skattebetalare, då måste man reagera och försöka få kommuninvånarna att begripa den risk vi löper med den höga belåning kommunkoncernen har. Det trodde jag att också Du insåg, Frank.

Jag skulle vilja se en prydlig uppställning av kommunens skulder per den 31 december 2010:



- Belopp

- Långivare

- Räntevillkor inkl bindningstid

- Medelräntesats 2009

- Ränta i kronor 2009



En sådan uppställning gjorde vi alltid i vår bostadsrättsförenings bokslut så att medlemmarna var informerade. Skall det vara så svårt för kommunen att informera sina medlemmar, dvs de som bor här eller äger fastighet här?

Jag skrev förstås fel årtal i första meningen. Det skall vara 2009 över tabellen om vi skall använda historiska siffror. Efter valet bör de som då tar över skaffa sig en ögonblicksbild av läget.

Hej Per!



Föreslår att Du ställer Din begäran till [email protected]

Ulrika är kommunens ekonomichef och bör/skall/kan svara på frågor om kommunskulden.

12 Frank Backman:

Vad jag menar är att alla borde förstå att det blir dyrare ränta för varje reproräntehöjning,men det beror på hur avtalen är utformade,hur mycket är svårt att säga idag,men dyrare blir set