Saxofonasternas saxofonast!
Jan Bruér väntar på sitt pris och Bernt Rosengren ber i bakgrunden att han ska få sitt.
Vid Jazzriksdagens kongressmiddag delades det ut diverse priser. Till Årets Jazzkommun utsågs Karlskrona vars Inger Persson mottog utmärkelsen.
"Basisten" ett pris som delas ut till personer som gjort insatser för jazzen utanför scenen. I år prisades Jan Bruér, tidigare på Rikskonserter för det unika utgivandet av Svensk Jazzhistoria i CD-form.
Jan har sitt finger med i det mesta som ges ut i bok- eller skivfrom när det gäller svensk jazz.
Jan Bruér mottar "Basisten"
"Jazzkannan": Saxofonisten, kompositören, arrangören, orkesterledaren professor Helge Albin tilldelades Svenska Jazzriksförbundets pris, Jazzkannan år 2010 för nydanande insatser i jazzen.
Och slutligen, årets mottagare av förbundets "Lifetime achievement award" till tenorsaxofonisten Bernt Rosengren. En mer välförtjänt utmärkelse kan man inte tänka sig. Vi har i det här landet haft några internationellt "kvalificerade" saxofonister - eller med min bror Lasses språkbruk: saxofonaster. Lasse Gullin har väl ansetts som den främste, men också sådana namn som Börje Fredriksson, Carl-Henrik Norin, Bosse Wärmell och Christer Boustedt räknas till dessa. Men den som kanske främst gör Lasse Gullins förstaplats osäker är faktiskt Bernt Rosengren.
Bernt Rosengren mottar sitt "Lifetime Achievement Award" inför en välbesatt konserthussalong och spelade sedan ett par nummer med storbandet.
Hans egentliga debut inför den svenska jazzpubliken skedde med JazzClub-57, med Claes-Göran Fagerstedt, Torbjörn Hultcrantz, Sune Spångberg och Nannie Porres. En bättre skola är svår att tänka sig. I nätverket kring Claes-Göran, Fager kallad, fanns också min bror Lasse och Bernt och Lasse kom också att samarbeta under många år, manifesterat inte minst i den gemensamma "The Werner-Rosengren Quartet" och den i USA utgivna LPn "Bombastica".
Att jag därför kommit att följa Bernt och lyssna till hans spel under många år är naturligt. Ett njutningsfyllt spel, ett kärleksförhållande till instrumentet. En känsla för dess nyanser. Att lyssna till Bernt är att släpppa kontakten med marken och sväva fritt en stund.
Underbart välförtjänt pris! Grattis Bernt!
Västerås fantastiska ungdomsstorband i full aktion. 15-25-åringar med en professionalitet som förvånade och överraskade. Leds av familjen Oleanderson, med pappa vid trombonen, brorsan och sonen på trumpet och mamma vid flygeln!