"Nej, nej, nej!" säger Leif Lindström
Jag är glad att inte bara styrelsens ledamöter och ersättare utan också bolagets revisor, som var närvarande vid mötet, kan konstatera hur Leif Lindström vrider på sanningen.
Så här skrev jag omedelbart efter styrelsesammanträdets avslutande:
"Alldeles innan sammanträdets avslutande under punkten övriga frågor vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman, lämnar ordf. ordet till VD som berättar att hon suttit på kommunhuset och pratat om de nya ägardirektiv som ägarna förbereder. Då framkom det att ägaren kommer att kräva en utdelning 2011 på 7 miljoner kronor från SEVAB, varför VD har suttit och gått igenom möjligheter och funnit att det finns ett "taxehöjningsutrymme" på elnätssidan på 6% som vi isåfall var tvungna att besluta om idag för att det skulle få en årseffekt på 2,5 mkr.. Avs. den fasta avgiften."
(Läs mer i mitt förra inlägg om SEVAB och taxehöjningen)
Jag är övertygad om att alla vid sammanträdet närvarande instämmer i denna beskrivning av orsaken till att man överhuvudtaget tittat på en taxehöjning nu.
Normalt sett har vi ett pofessionellt skött energibolag som jag som styrelseersättare stöttar till 100%. Men detta är ett i högsta grad oprofessionellt beslut!
Normalt sätt skulle en taxehöjning ha föregåtts av grundliga kalkyler, med höjningsmotiverande orsaker specificerade. Frågan skulle ha presidiebehandlats och sedan förts upp på en dagordning inför ett styrelsemöte.
Vid det styrelsemötet, skulle den ansvarige chefen för affärsområdet "Nät" ha föredragit frågan och ställt förslaget.
Så skulle det gått till om taxehöjningen motiverats av affärsmässiga skäl och på affärsmässiga grunder.
Så gick det alltså inte till denna gång, hur Leif Lindström än värjer sig!
Den verkliga orsaken till att de SEVAB-kunder som är monopolbundna till SEVABs eltrådar ska betala 6% mer för att elen ska komma fram till dem, är blott och bart den politiska majoritetens krav på utdelning från ett bolag som inte på affärsmässiga grunder vare sig kan eller borde ge utdelning till sin ägare. En utdelning i företagets nuvarande skede innebär i grunden att utdelningen måste betalas av bolagets kunder och bolagets långivare - inte från överskott i verksamheten. För något sådant blir det inte förrän bolagets lån befinner sig på en nivå som motsvarar dess omfattning och omsättning.
Denna politisering av SEVAB är och förblir oacceptabel och förstärker endast kravet på att kommunen inte skall äga affärsdrivande aktiebolag.
Men kontentan av Leif Lindströms offentliga nej, måste ju också bli att något utdelningskrav nu knappast kan framföras, eller hur? I vart fall lär det inte framföras av en ny majoritet efter valet.
Jag som aldrig suttit i ett kommunalt bolag, måste grundligt ha missförstått vad ägardirektiv innebär. Så kan alltså en kommunstyrelse skaffa sig extra rörelsekapital.
Hur mycket ska oppositionen tåla?
Kerstin