"..om Gud förlänar mig en lycklig resa.." - "Allegroaffären" Del 3



Jag har försökt att bena ut de olika turerna i Allegroaffären.

Under framförallt det spanska inbördeskriget 1936-1939 förekom en ofantlig mängd vapenaffärer som involverade de flesta europeiska länder. Det var framförallt den spanska regeringssidan (som var kommunistiskt) som var i behov av vapen för att kunna slåss mot de Franco-trogna. Uppgifter cirkulerade i press och olika vittnesmål som inte gör det direkt enkelt att säga att "så här gick det till".

T.ex. beskriver den franska tidningen L'Oeuvre i februari 1940 hur det kunde gå till.

"Den berömde amerikanske journalisten Knickerbocker uppgav för någon tid sedan att de stora nazistledarna inte tvekade att sätta sina kapital i säkerhet i utlandet. Vi framlägger idag några ytterligare exempel på den korruption oh vinningslystnad som råder bland Tredje Rikets styresmän.

Marskalk Görings åtgöranden klargör på det mest lysande sätt den oärlighet som hela detta band - "den nya hierarkin", enligt gängse uttryckssätt i Tyskland - lägger i dagen i sitt privatliv. Man har inte någon annan paroll än: 'Bli rik, utan skrupler!'

Den tyske flygaren Veltjens, ett ess från det stora kriget, dekorerad med den högsta militära utmärkelsen, 'Pour la mérite', fick i september 1936 i uppdrag av marskalk Göring, vars vän han är, att genomföra en försäljning av ammunition till den 'röda' regeringen i Madrid. Riket hade i hemlighet i Finland lagrat ammunition av alla slag, som inte längre uppfyllde den moderna krigsutrustningens behov. Under det att nazistregeringen släppte lös en skoningslös kampanj mot 'bolsjevikerna i Madrid' och understödde general Franco genom att förse honom med vapen och män, sålde gruppen Göring-Veltjens ammunition till regeringen i Madrid.

Affären avslutades i Helsingfors mellan Veltjens och en delegerad för den spanska regeringen, efter inspektion av varorna. Hur många stackars soldater i den berömda 'Kondorlegionen' har blivit dödade eller stympade av Görings ammunition? Men Göring-Veltjens förtjänade 25 miljoner francs som deponerades i en svensk bank." (Depositionen verkställdes av Veltjens representant, en svensk officer) "Men affären var för marskalken ej avslutad genom vinstens placering på ett säkert ställe: han måste göra en dubbelkupp. Hans nazistsjäl vaknade och krävde att bli tillfredsställd: lastningen av båten övervakades av Veltjens själv. Så snart fartyget befann sig i öppen sjö, underrättades general Franco från Berlin om båtens namn och den beräknade dagen för dess ankomst till Barcelona, för att han skulle få tillfälle att låta kapa lasten. Men manövern lyckades ej, båten nådde Barcelona där den lastades av.

Man ser att svindel och förräderi är förhärskande i såväl det privata som det politiska livet bland Tredje Rikets styrande."

Men är det Allegro-affären man beskriver? Ingredienser finns där men utskeppningshamnen stämmer inte och inte heller riktigt de inblandade parterna i just Allegro-affären. Men dubbelkuppen med Franco berörs ju i Aftonbladet på basis av uppgifter från besättningsmän på ALLEGRO.




Klart torde dock vara att de båda svenska officerarna redan 1935 träffat avtal sinsemellan och med en svensk greve och en i Paris bosatt tysk om att göra affärer ihop kring vapen.

Tysken försvinner i handlingarna. Greven återkommer dock på sluttampen då han övertar de båda officerarnas krav på Veltjens och slutför de påbörjade processerna mot denne. Greven tillhörde en familj med gamla och nära relationer till Herman Göring vilket kan ha haft betydelse för affärerna.


De båda svenska officerarna träffar (i egenskap av företrädare för J Veltjens Waffen & Munition) avtal med Sr Ozores genom förmedling av ytterligare herrar vid namn Leon Mirabel, Goldberg och Henry, om leverans av vapen och ammunition. Ozores företräder spanska regeringen. Den ryska regeringen verkar ha varit finansiär i denna affär (som i de svenska processerna kallas Goldberg-Ozores I och II). Även ett namn som Deutschländer figurerar.

Eftersom det ej skulle tillåtas att skeppa dessa varor från Tyskland till Spanien görs det upp att utskeppning kommer att ske från Helsingfors. Officerarna tillser också att de får fram ett formellt köpeavtal betr. dessa varor från Imamen av Jemen. På så sätt blir den officiella mottagarhamnen Hodeida i Jemen.

Denna uppgörelse sker i november 1936 och leveransen sker i december 1936 med fartyget S/S YORKBROOK. Affären kallas "Goldberg-Henry-Deutschländer-affären"

YORKBROOK får sin last av gevär med ammunition i Helsingfors och ger sig av mot Barcelona (officiellt dock Hodeida i Jemen).

Enligt vissa källor på Axis History Forum skulle Franco-kryssaren CANARIAS ha uppbringat YORKBROOK den 5 Mars 1937 men då CANARIAS blev inblandad i ett sjöslag utanför Bilbao skulle YORKBROOK ha slunkit undan blott för att istället bli uppbringad av ett baskiskt fartyg som bogserade in YORKBROOK till kusten där hela lasten fördes i land.

Enligt YORKBROOKS konossement innehöll lasten

4000 Japanska gevär 6,5mm med 2.010.500 patroner
88 granatkastare med 15000 granater
400 SUOMI-pistoler
42 Japanska bergskanoner med 25000 granatkartoucher
230 Coltkulsprutor
Ett komplett batteri om 3 st KRUPP-kanoner med ammunition
12 Fältkanoner med 18000 granatkartoucher och
860.000 9mms patroner till SUOMI-pistolerna

Allt till ett dåtida värde om ca. 4 miljoner SEK

För denna last utnyttjades den utförsellicens som de båda svenska officerarna erhållit med Jemen-kontraktet som grund.

Denna licens användes sedan också för den ammunitionslast som skeppades på ALLEGRO.

Men då hade konstellationen Göring-Veltjens drabbats av "dåligt samvete" som framgår av Pappas samtal med Veltjens i Berlin nedan.

Det var helt enkelt inte opportunt att Veltjens namn förknippades med de Röda i Spanien samtidigt som man officiellt stödde general Franco.

Alltså uppgraderades (möjligen i efterhand) Veltjens assitent Herr Baumann till vapenhandlare i egen regi. För att dessutom fjärma den nya ammunitionsaffären från den tidigare YORKBROOK-affären, så finner man en ny mellanhand (och slipper därigenom - tror man - betala provisionen till de forna agenterna som lagt upp hela affärsprocessen) i form av en svensk fastighetsmäklare i Djursholm.

Avtalet träffas sedan mellan fastighetsmäklaren och Ozores (vilken Veltjens förgäves försöker vidhålla att han aldrig tidigare hört talas om. Veltjens har ju bara sålt till Imamen av Jemen....) resp. med Baumann. En svensk officer bosatt i Danmark som agerar som en av mellanhänderna, skiver i ett brev: "Varorna levereras av Veltjens, men detta får för Guds skull ej komma ut".

Den svenske fastighetsmäklaren påstås sedan för egen räkning ha inköpt S/S ALLEGRO och blivit införd som redare i Kommerskollegiums fartygsregister. I realiteten var det ytterligare två svenska affärsmän inblandade i fartyget, varav den ena var en etablerad skeppsredare och ägare sedan 1923 av det rederi som ALLEGRO nu tillfördes nämligen Rederi AB Macedonia.

När Pappa träffar Veltjens på dennes kontor 1938 för att gå igenom processen mot honom, påpekar Pappa att Veltjens medgivit att "köparen tillförts oss" d.v.s. att Veltjens faktiskt var säljare och inte Baumann. Så här säger Pappa enligt ett förhörsprotokoll.

"Detta mitt påpekande bemöttes icke av Veltjens på annat sätt än att han ryckte på axlarna och ställde en motfråga till mig av ungefärligt innehåll att han undrade hur jag tyckte det skulle sett ut om den enda av tyska regeringen auktoriserade vapenhandlarens namn sammankopplats med leverans till Spaniens röda.

Sedan jag förklarat för Veltjens att mina huvudmän voro beredda processa om provisionen på ALLEGRO-affären samt undrat om det inte kunde vara angenämare att förlikas än att få detaljerna i ALLEGRO-affären dragna inför offentligheten då ju av polisutredningen framgått att ammunitionslådorna till största delen innehållit tegelsten istället för patroner, framhöll Veltjens, att jag borde förstå att han såsom nationalsocialist givetvis inte kunde medverka till att Spaniens röda fingo användbar ammunition.


Då jag undrade om man inte i alla fall borde anse det väl starkt att sälja tegelsten för ammunitionspris förklarade han att det - med hänsyn till de politiska förhållandena i ett fall som detta - istället i Tyskland betraktades som en berömvärd gärning och som hans ord föll: 'som jag blivit belönad för', varvid han med högra handen lätt klappade sig på vänstra rockslaget där han bar något slags märke eller rosett. Jag fick härav det omedelbara intrycket att han i anledning av det vi talade om erhållit någon slags ordensutmärkelse eller dylikt. Jag frågade dock inte närmare härom."

Ammunitionslasten lastas i Lübeck ombord på den för ändamålet inköpta "gamla skorven" med det vackra namnet, S/S ALLEGRO. Därifrån avgår det till den polska hamnen Gdynia för "kontroll av lasten". Baumann medföljer ombord.


Konossementet avseende ammunitionslasten på ALLEGRO, där Kapten Andersson försäkrar att han mottagit godset och - om Gud förlänar mig en lycklig resa - levererar detta enligt order.

Från Gdynia avgår sedan ALLEGRO mot Barcelona.

Lasten bestod av 13.334 lådor med gevärsammunition. Att Ozores, d.v.s. den spanska kommunistiska regeringen var reell köpare är klarlagt. Att säljaren insett det problematiska i hela affären kan vara en orsak till den kommande händelsutvecklingen.

ALLEGRO når Barcelona utan några problem, trots att det nog också denna gång var meningen att lasten skulle ha kapats av Francosidan. När avlastning skett och köparen kontrollerar lasten finner man dock att endast 1000 lådor faktiskt innehåller ammunition. Resterande 12.334 lådor innehåller endast tegelsten!

Detta blir givetvis en stor skandal. Tillsammans med försöken att smita undan förmedlingsprovisioner ger det upphov till ett rättsprocessande i flera länder under tjugo år framöver. Innan affären slutligt avgörs genom Malmö Rådhusrätts dom har alla inblandade parter dött. Endast advokaterna lever.

Kommentarer
Postat av: Erika

Bra skrivet tycker jag faktiskt

2010-12-03 @ 14:27:59
URL: http://jade.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0