"Blod och död, shopping och lite glass!" - en vecka i Panicale, Dag 5
Jag får be om ursäkt för det långa avbrottet i min berättelse om veckan i Panicale, men över tekniken råder vi ej??? Jag blev av med min bredbandsuppkoppling en natt. Telia visste intet (på sin hemsidas störningskarta) men det kröp fram att det var avbrott på ett par kablar och "moderkortet" hade kraschat!
Där ser man - sybehörsrymden är ett Matriarkat! Kanske sitter kortet ifråga i "moderskeppet" på väg mot andra rymder!
Alltnog jag behövde inte felanmäla för det gällde många men det skulle vara klart dagen efter....
Efte en vecka var det ännu inte klart och det "fanns ju ingen felanmälan" på mitt nummer, men det "skulle vara färdigt under morgondagen".....
Så åkte jag till Riga en vecka och räknade med att det skulle vara klart när jag kom hem. Ja plötsligt funkade det i några timmar för att sedan försvinna igen! Morgonen efter samma sak. Ett par timmar gick det men säg den glädje som varar... efter ett par timmar försvann det på nytt och sedan dess har jag bara lyckats få det att fungera med direktkoppling till ADSL-modemet. D.v.s. felet ligger nu i någonting mellan modemet-routern-datorn. Med andra ord inom mina väggar vilket gör att Telias mannar kommer att debitera mig dyrt för att komma hit och fixa detta.
Nu är ju jag en sådan som inte tror på tillfälligheter. Om ett större fel uppstår inom Telias nät, varför skulle det samtidigt utan annan orsak uppstå ett fel i mina kablar/routers? Är det inte troligare att detta ev. fel har ett samband med den krasch som ägt rum hos Telia?
Nu har jag testat mina båda routers och bytt alla kablar etc. startat om till förb-else, men ännu inget resutlat. Visste ni förresten att det finns ett fenomen som heter "Mac-lås"? Jag visste det inte och har inget märkt av det tidigare. Men om Du byter ut Din router mot direktkoppling slår ett "lås" till någonstans för att jag har en Mac vilket gör att det tar 20 minuter innan uppkopplingen kan komma till stånd!
Mycket ska man lära sig..... forts. följer........
Assisi på sin kulle
Alltnog, det blev tidig avfärd den femte dagen klockan 8 i det strålande vädret. Bobby Hommerberg var på likadant humör (strålande alltså!) och berättade på vägen att Greenpeace-rörelsens grundare bott i kommunen några år. Det pinsamma hände sig då att man samtidigt hade bestämt sig för att bygga ett kärnkraftverk i Panicales kommun (ja minsann!). Det blev naturligtvis ett sabla liv och bygget stoppades men kom efter några år och viss justering igång igen och fungerar nu alldeles utmärkt. Det är världens enda kärnkraftverk som är i drift med Greenpeaces välsignelse!
Av Greenpeace godkänt kärnkraftverk!
Det eldas efter justeringen nämligen med olivkärnor!
Vid grävningarna för bygget fann man skelett av både elefanter och krokodiler. Men det var inte fråga om spår efter Hannibal utan flera tusen år äldre lämningar.
Mitt inne i Santa Maria dei Angeli står det ursprungliga Capella della Porziuncola kvar kring vilket Fransiscus grundade sitt första kloster. Vid vårt besök förrättades gudstjänst i kapellet för en tysk turistgrupp.
Väl framme vid Assisibergets "fot", begynte dagen med ett besök i den jättelika kyrkan Santa Maria dei Angeli. Under dess dom finns såväl det lilla kapell där Fransiscus grundade sitt kloster, som det lilla rum där han så småningom dog.
Till detta lilla kapell drog sig Fransiscus tillbaka när han kände att slutet nalkades och här dog han.
Ett besök i "souvenirbutiken" får en osökt att tänka på orden om "månglarna i templet". Här säljs "Fransiscus-tvål", "Fransiscus After-Shave" (!), "Fransiscus-parfym" (?) m.m.
Man kan också konstatera att klotter är något som förekommit i alla tider. På de mest känsliga ställen i kapellens väggmålningar har människor alltsedan 1700-talet i vart fall, karvat sina namn och datum! Skrämmande!
Även på denna grunnande potentat ("Talar han sanning denne Fransiscus"?) fanns klotter.
Efter jordbävningen 1997 skulle pengar samlas in för att restaurera Fransiscusbasilikan m.m. Bidragsgivare fick köpa en tegelsten med sitt namn på för 10 euro. Dessa tegelstenar lades i ett halvmeterbrett band hela vägen från Santa Maria dei Angeli och upp till basilikan i Assisi. När alla stenarna var lagda och insamlingen avslutad, försvann entreprenören med alla pengarna och har aldrig återsetts!
På vägen upp till själva Assisi stannade vi upp och vandrade en oerhört brant backe ner (och sedan upp igen, pust....!) till Sankta Klaras lilla kloster San Damiano.
En riktig olivåldring på vägen ner mot San Damiano.
Detta krucifix sägs visa tre stadier av Kristus lidande och död alltefter vilken vinkel man ser det ifrån.
Vackra klostertak med Assisi-kullen i bakgrunden.
Å dessa vackra vilsamma klostergårdar!
Därefter rulltrappan upp till gamla staden i Assisi. Där möttes vi på stadens torg av högt förstärkt renässansmusik, uppenbarligen framförda på tidstrogna instrument. En scen hade byggts upp med publikgradänger som täckte stora delar av torget. Det pågick repetition inför firandet av "Festival de la Primavera", d.v.s. vårfestivalen. Vilken tur vi hade. Härligt dansant musik hördes överallt och läckert utstyrda människor skymtade i varje vrå.
Genom stadsporten. En bil som läckte diesel hade just farit in och jagades för fullt. Man hade fått stopp på den utanför Sankta Klaras kyrka och lade ut länsor och pudrade hela gatan full med absorberande material. Det hade kunnat sluta illa.
Här är vi framme vid Sankta Klaras kyrka. Klara var Fransiscus lärjunge och grundade den kvinnliga orden "Klarissorna" som även etablerade sig med Sankta Klara kyrka och kloster i Stockholm.
I Klaras kloster finns hennes egen rosenträdgård och på vägen dit möter Fransiscus oss också! Med levande (tränade eller matmutade?) duvor.
Denna hjulande ängel återfinns i ett litet kapell intill Rosenträdgården.
Liksom bilden av detta märkliga "utlösande svansryck"!
Vackert åldrad kapelldörr.
"Va sa den där fula farbrorn till Dig egentligen?"
Mera vackra klostergårdar......
och komplicerade takläggningar!
Nere i kryptan exponerades bl.a. Sankta Klaras benkläder!
Och Klara själv!
Sidokoren var oerhört vackert belagda med intarsia i väggfälten.
Men idag tycks klostrets folk ha tagit modern teknik till hjälp....
med förbindelserna uppåt! Eller gör de båda upp om en date..........
Vacker utsikt.
Torget med den obligatoriska fontänen.
Torgets andra ände med den uppbyggda scenen.
Repetition med renässansinstrument - med sladdhjälp!
Gammalt och nytt.....
Och när vi skulle gå in i Fransiscus basilika hamnade vi mitt i den stora öppningsparaden som slutade i basilikan där "Vårens Herre och Fru" (eller skulle det föreställa den medeltida Podestan med hustru?) välkomnades av kyrkoherden som höll en predikan och bad en bön för en lyckad festival.
På väg mot Fransiscusbasilikan.
Full parad mot Fransicusbasilikan.
Vackra damer - och vackra blommor!
Ståtligt!
Vid basilikans port möttes paraden av fanfarer.
Vårens Herre och Fru på väg mot välsignelsen.
Våren välsignas.
Med ett pressat tidsschema gällde det att ta vara på möjligheterna till en tupplur!
Vår guide Louise Lyberg, som dagen till ära försett sig och oss med ett bärbart guidesystem så att hon skulle kunna göra sig hörd utan att bli tystad av ilskna vakter som hela tiden skrek (ja, kanske inte skrek precis) "Silenzio" när någon blev för högljudd. Louise är en av de få ackrediterade utländska ciceronerna som därför får denna möjlighet.
Det var en rätt fascinerande upplevelse att ha hennes röst hela tiden i öronen. Och inte bara det! Som Hans Fletcher sa i sitt tacktal nägra dagar senare om denna rundvandring mellan kryptan, den nedre och övre kyrkan: "Efter 45 trappsteg hördes en lätt förhöjd andning i hörlurarna"!
Men Bobby ville göra gällande att det var den helige ande som hördes......
Den övre kyrkans 28 fresker (eller var det nu 26....?) beskriver den helige Fransiscus liv och tillhör konsthistoriens främsta verk. Upphovsmannen är Giotto som även anses ha utfört delar av de övriga freskerna i såväl övre som nedre kyrkan.
Tack och lov skadades dessa fresker endast lindrigt vid den stora jordbävningen. Delar av takmålningarna försvann dock och har inte kunnat restaureras.
Fransiscus liv och läror har haft en oerhörd inverkan på hela den västerländska kulturen. Men som medresenären Mats-Ola Mattson så riktigt påtalade: "Alla kan ju inte tigga. Till slut finns ingen att tigga av. Alla måste ju faktiskt bidra och förvalta sitt pund".
Må man hädiskt undra om Fransiscus som kom från en välbärgad familj, kanske i själva verket bara var en lat goddagspilt och därför skapade sin tiggarorden....Nej, jag vet!
Här ser man det takparti som störtade ner vid jordbävningen och som nu blott nödtorftigt dolts.
En tjänande ande ser till att blommorna överlever.
Finns freden i den svarta bilen?
Så vandrade vi tillbaka genom de historiska gatorna och njöt av detaljer och människor.
Hoppsan! "..och han vandrade mitt ibland oss..."
Gissningsvis har ett gossebarn fötts bak denna port.
Det är trångt men bilarna ska kunna komma fram!
Det är inte utan att man ibland undrar vilken tid man lever i.....
Ett av dessa fascinerande olivträd.
Där ser man - sybehörsrymden är ett Matriarkat! Kanske sitter kortet ifråga i "moderskeppet" på väg mot andra rymder!
Alltnog jag behövde inte felanmäla för det gällde många men det skulle vara klart dagen efter....
Efte en vecka var det ännu inte klart och det "fanns ju ingen felanmälan" på mitt nummer, men det "skulle vara färdigt under morgondagen".....
Så åkte jag till Riga en vecka och räknade med att det skulle vara klart när jag kom hem. Ja plötsligt funkade det i några timmar för att sedan försvinna igen! Morgonen efter samma sak. Ett par timmar gick det men säg den glädje som varar... efter ett par timmar försvann det på nytt och sedan dess har jag bara lyckats få det att fungera med direktkoppling till ADSL-modemet. D.v.s. felet ligger nu i någonting mellan modemet-routern-datorn. Med andra ord inom mina väggar vilket gör att Telias mannar kommer att debitera mig dyrt för att komma hit och fixa detta.
Nu är ju jag en sådan som inte tror på tillfälligheter. Om ett större fel uppstår inom Telias nät, varför skulle det samtidigt utan annan orsak uppstå ett fel i mina kablar/routers? Är det inte troligare att detta ev. fel har ett samband med den krasch som ägt rum hos Telia?
Nu har jag testat mina båda routers och bytt alla kablar etc. startat om till förb-else, men ännu inget resutlat. Visste ni förresten att det finns ett fenomen som heter "Mac-lås"? Jag visste det inte och har inget märkt av det tidigare. Men om Du byter ut Din router mot direktkoppling slår ett "lås" till någonstans för att jag har en Mac vilket gör att det tar 20 minuter innan uppkopplingen kan komma till stånd!
Mycket ska man lära sig..... forts. följer........
Assisi på sin kulle
Alltnog, det blev tidig avfärd den femte dagen klockan 8 i det strålande vädret. Bobby Hommerberg var på likadant humör (strålande alltså!) och berättade på vägen att Greenpeace-rörelsens grundare bott i kommunen några år. Det pinsamma hände sig då att man samtidigt hade bestämt sig för att bygga ett kärnkraftverk i Panicales kommun (ja minsann!). Det blev naturligtvis ett sabla liv och bygget stoppades men kom efter några år och viss justering igång igen och fungerar nu alldeles utmärkt. Det är världens enda kärnkraftverk som är i drift med Greenpeaces välsignelse!
Av Greenpeace godkänt kärnkraftverk!
Det eldas efter justeringen nämligen med olivkärnor!
Vid grävningarna för bygget fann man skelett av både elefanter och krokodiler. Men det var inte fråga om spår efter Hannibal utan flera tusen år äldre lämningar.
Mitt inne i Santa Maria dei Angeli står det ursprungliga Capella della Porziuncola kvar kring vilket Fransiscus grundade sitt första kloster. Vid vårt besök förrättades gudstjänst i kapellet för en tysk turistgrupp.
Väl framme vid Assisibergets "fot", begynte dagen med ett besök i den jättelika kyrkan Santa Maria dei Angeli. Under dess dom finns såväl det lilla kapell där Fransiscus grundade sitt kloster, som det lilla rum där han så småningom dog.
Till detta lilla kapell drog sig Fransiscus tillbaka när han kände att slutet nalkades och här dog han.
Ett besök i "souvenirbutiken" får en osökt att tänka på orden om "månglarna i templet". Här säljs "Fransiscus-tvål", "Fransiscus After-Shave" (!), "Fransiscus-parfym" (?) m.m.
Man kan också konstatera att klotter är något som förekommit i alla tider. På de mest känsliga ställen i kapellens väggmålningar har människor alltsedan 1700-talet i vart fall, karvat sina namn och datum! Skrämmande!
Även på denna grunnande potentat ("Talar han sanning denne Fransiscus"?) fanns klotter.
Efter jordbävningen 1997 skulle pengar samlas in för att restaurera Fransiscusbasilikan m.m. Bidragsgivare fick köpa en tegelsten med sitt namn på för 10 euro. Dessa tegelstenar lades i ett halvmeterbrett band hela vägen från Santa Maria dei Angeli och upp till basilikan i Assisi. När alla stenarna var lagda och insamlingen avslutad, försvann entreprenören med alla pengarna och har aldrig återsetts!
På vägen upp till själva Assisi stannade vi upp och vandrade en oerhört brant backe ner (och sedan upp igen, pust....!) till Sankta Klaras lilla kloster San Damiano.
En riktig olivåldring på vägen ner mot San Damiano.
Detta krucifix sägs visa tre stadier av Kristus lidande och död alltefter vilken vinkel man ser det ifrån.
Vackra klostertak med Assisi-kullen i bakgrunden.
Å dessa vackra vilsamma klostergårdar!
Därefter rulltrappan upp till gamla staden i Assisi. Där möttes vi på stadens torg av högt förstärkt renässansmusik, uppenbarligen framförda på tidstrogna instrument. En scen hade byggts upp med publikgradänger som täckte stora delar av torget. Det pågick repetition inför firandet av "Festival de la Primavera", d.v.s. vårfestivalen. Vilken tur vi hade. Härligt dansant musik hördes överallt och läckert utstyrda människor skymtade i varje vrå.
Genom stadsporten. En bil som läckte diesel hade just farit in och jagades för fullt. Man hade fått stopp på den utanför Sankta Klaras kyrka och lade ut länsor och pudrade hela gatan full med absorberande material. Det hade kunnat sluta illa.
Här är vi framme vid Sankta Klaras kyrka. Klara var Fransiscus lärjunge och grundade den kvinnliga orden "Klarissorna" som även etablerade sig med Sankta Klara kyrka och kloster i Stockholm.
I Klaras kloster finns hennes egen rosenträdgård och på vägen dit möter Fransiscus oss också! Med levande (tränade eller matmutade?) duvor.
Denna hjulande ängel återfinns i ett litet kapell intill Rosenträdgården.
Liksom bilden av detta märkliga "utlösande svansryck"!
Vackert åldrad kapelldörr.
"Va sa den där fula farbrorn till Dig egentligen?"
Mera vackra klostergårdar......
och komplicerade takläggningar!
Nere i kryptan exponerades bl.a. Sankta Klaras benkläder!
Och Klara själv!
Sidokoren var oerhört vackert belagda med intarsia i väggfälten.
Men idag tycks klostrets folk ha tagit modern teknik till hjälp....
med förbindelserna uppåt! Eller gör de båda upp om en date..........
Vacker utsikt.
Torget med den obligatoriska fontänen.
Torgets andra ände med den uppbyggda scenen.
Repetition med renässansinstrument - med sladdhjälp!
Gammalt och nytt.....
Och när vi skulle gå in i Fransiscus basilika hamnade vi mitt i den stora öppningsparaden som slutade i basilikan där "Vårens Herre och Fru" (eller skulle det föreställa den medeltida Podestan med hustru?) välkomnades av kyrkoherden som höll en predikan och bad en bön för en lyckad festival.
På väg mot Fransiscusbasilikan.
Full parad mot Fransicusbasilikan.
Vackra damer - och vackra blommor!
Ståtligt!
Vid basilikans port möttes paraden av fanfarer.
Vårens Herre och Fru på väg mot välsignelsen.
Våren välsignas.
Med ett pressat tidsschema gällde det att ta vara på möjligheterna till en tupplur!
Vår guide Louise Lyberg, som dagen till ära försett sig och oss med ett bärbart guidesystem så att hon skulle kunna göra sig hörd utan att bli tystad av ilskna vakter som hela tiden skrek (ja, kanske inte skrek precis) "Silenzio" när någon blev för högljudd. Louise är en av de få ackrediterade utländska ciceronerna som därför får denna möjlighet.
Det var en rätt fascinerande upplevelse att ha hennes röst hela tiden i öronen. Och inte bara det! Som Hans Fletcher sa i sitt tacktal nägra dagar senare om denna rundvandring mellan kryptan, den nedre och övre kyrkan: "Efter 45 trappsteg hördes en lätt förhöjd andning i hörlurarna"!
Men Bobby ville göra gällande att det var den helige ande som hördes......
Den övre kyrkans 28 fresker (eller var det nu 26....?) beskriver den helige Fransiscus liv och tillhör konsthistoriens främsta verk. Upphovsmannen är Giotto som även anses ha utfört delar av de övriga freskerna i såväl övre som nedre kyrkan.
Tack och lov skadades dessa fresker endast lindrigt vid den stora jordbävningen. Delar av takmålningarna försvann dock och har inte kunnat restaureras.
Fransiscus liv och läror har haft en oerhörd inverkan på hela den västerländska kulturen. Men som medresenären Mats-Ola Mattson så riktigt påtalade: "Alla kan ju inte tigga. Till slut finns ingen att tigga av. Alla måste ju faktiskt bidra och förvalta sitt pund".
Må man hädiskt undra om Fransiscus som kom från en välbärgad familj, kanske i själva verket bara var en lat goddagspilt och därför skapade sin tiggarorden....Nej, jag vet!
Här ser man det takparti som störtade ner vid jordbävningen och som nu blott nödtorftigt dolts.
En tjänande ande ser till att blommorna överlever.
Finns freden i den svarta bilen?
Så vandrade vi tillbaka genom de historiska gatorna och njöt av detaljer och människor.
Hoppsan! "..och han vandrade mitt ibland oss..."
Gissningsvis har ett gossebarn fötts bak denna port.
Det är trångt men bilarna ska kunna komma fram!
Det är inte utan att man ibland undrar vilken tid man lever i.....
Ett av dessa fascinerande olivträd.
Tack Mats för att vi fick följa med på Italienresan!
Att återse Assisi, där jag vistades för många år sedan,återuppväcker min längtan dit!