Peter Dahl - Caribaniens krönte kejsare!



Häromdagen letade jag mig ut till den taskigt skyltade konsthallen i Sollentuna-Edsberg (Konsthallen stångar tydligen sina pannor blodiga mot vägverk och andra vägansvariga för att få sätta upp skyltar så att man som besökare ska kunna hitta dit) eller Edsviks Konsthall som den heter och som är inredd i ladugård och stallar vid Edsbergs Slott vid Edsvikens strand.

Anledningen var konstnären Peter Dahls nya utställning. Den första efter den stroke som drabbade honom häromåret.

Och vilken härlig utställning! Jag gick väl där en dryg timme och njöt. Njöt av upprepningen, varierandet, komponerandet. Det ihärdiga berättandet. Och av att stroken inte satt några synliga spår i hans måleri.

Jag minns att om min bror Lasse hittade en tangent på pianot som han måhända fann aningen falsk eller på annat sätt iöronenfallande, så återvände han ständigt till den. Hamrade och frossade. Lite av den känslan fick jag också av att se hur Peter uppenbarligen njöt av vissa motiv som han upprepade i ett otal varianter.

Han är en mästare på att komponera människor i grupp, små grupper såväl som jättelika (som i "Den stora vågen"). Finner han en bra komposition med balans och goda linjer, kan han återanvända den med helt andra människor som befolkar bilden. Som här nedan:


"Den tomma bordduken" Olja 2008

och:



"Ljust fönster mot gröna gardiner" Olja 2008

Utställningen som är mycket sevärd pågår till och med den 2a november.

Vad är då Caribanien? Jo, Peter Dahls högst personliga kejsardöme, befolkat med små tennfigurer. Kejsardömet har t.o.m. en ambassad här i Strängnäs, på det lilla besöksvärda tennfigurmuseet.

Vad är det så för klasskort Peter referera till i sin dedikation? Peter och min bror Lasse gick i samma klass i realskolan i Kungsholmens läroverk. Min pappa som var ordförande i föräldraföreningen såg tydligen till att Peter fick sitt första stipendium och sitt första "stora uppdrag", nämligen att förse aulans absid med en stor fondmålning. Varför denna aldrig kom till utförande vet jag ej, i vart fall fanns den inte där när jag började i realskolan 1955.

Det klasskort Peter Dahl refererar till ser ut så här:


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0