Göta Kanal - Dag 3



En strålande vacker sensommarmorgon! Vi vaknade i bassängen nedanför Bergs slusstrappa. En av våra medresenärer hade varit förtänksam nog att medföra en termometer som han sänkte i vattnet. Resultatet visade 16°, så jag avstod från ett annars lockande morgondopp.






På vågbrytaren utanför bassängen har man rest en stålgallerfigur som synes röra sig när man själv förflyttar sig sidledes. I övrigt har skarvarna lagt beslag på denna "landremsa".


Medan vi började klättra upp i de sju slussarna vandrade ett gäng iväg för att besöka det närbelägna Vreta Kloster som var Sveriges första nunnekloster och som grundades ca. 1100. Den bevarade kyrkan är en av vårt lands mest intressanta och har många vackra medeltida klenoder.
Själv intresserade jag mig mer för slusstrappan och hustrun njöt av solen och den andra lilla bubbelflaskan och en god bok på övre däck.




Här passeras en av de två akvedukterna vid Ljungsbro, där vägen således går i tunnel under kanalen.


Var det inte slussar som låg i vägen, var det broar som måste rullas eller lyftas åt sidan för att vi skulle kunna passera.


Möten i kanalen mellan större fartyg är inte det enklaste. Det finns särskilda mötessträckor här och var. Här möter vi motorfartyget "Göta lejon" som gör kortare etappfärder utmed kanalen mellan Berg och Motala. 


Detta torde vara Sveriges mest avbildade lusthus. Spektakulärt beläget alldeles vid kanalkanten. Finns även på frimärke!


HJÄLP! Plötsligt ser vi att vår kapten sitter på kanalbanken med en kamera i högsta hugg! VEM STYR???


Lugn, bara lugn! Styrman Sara sitter tryggt vid rodret.


Men ska han hinna ikapp oss?


Vid Göta Hotell i Borensberg (eller som det tidigare hette att döma av texten på slussvaktarstugan, Husbyfjöl) gör vi dock paus så att kapten kan komma ikapp och hinna njuta en god kopp kaffe och en våffla på det anrika hotellet som även spelat en roll i de båda filmerna om båttävlingarna på Göta Kanal.


Mätta och belåtna avseglade vi mot vidare öden och äventyr.


En av kanalens två kvarvarande handmanövrerade slussar vid Borensberg.


Likt de moderna storfärjorna har befälhavaren på Thammen nu också en styrpult till sitt förfogande på var sida om kommandobryggan för att användas vid slusspassagerna där det kan behövas att han har god sikt även rakt ner.

Så korsade vi sjön Boren (73 meter över havet) och passerade det vackra Ulfåsa slott på sin höjd över vattnet och den heliga Birgittas udde.

Mellan Borenshult och Motala hamn var det sedan dags för middag och en titt i matsedeln visar att vi då fick en "Ljummen pilgrimstimbal toppad med stenbitsrom och grönärtssoppa" till förrätt åtföljd av en fusette (som vi listade ut måste avse en liten brödbit)
Till varmrätt: "Pocherad Mälargös serverad med syrlig skaldjurssås och ångkokt färskpotatis" och slutligen efterrätten: "Lingonmousse med chokladtryffelsås"

Det ska sägas att måltiderna var utomordentligt välkomponerade. Alldeles lagom mycket för att man skulle känna sig mätt men inte övermätt. Ofattbart att den delikat serverade maten kan åstadkommas under såpass besvärliga omständigheter som ett gammalt fartyg av detta slag ändå innebär.


Sedan vi omsider anlänt till Motala och lagt till vid kajen mittemot Kanalbolagets gamla kontorsbyggnad var vi några stycken som fick en guidad visning nere i maskinrummet. Imponerande, glänsande och i perfekt skick.


Här är det förre borgarrådet Lennart Rydberg som njuter. Lennart är mångårig ordförande i Stiftelsen Skärgårdsbåten.
'

Fartyget drivs av två maskiner men har en propeller och  här ser man hur kraften från de båda maskinerna förs över till propelleraxeln.

Motala ritades också av Baltzar von Platen och brukar kallas "Göta Kanals Huvudstad". Här anlade han 1822 Motala Werkstad, av många ansedd som den svenska industrins vagga. I Motala Werkstads dockor har åtskilliga av våra fina gamla skärgårdsbåtar byggts.


Efter maskinvisiten promenerade vi alla förbi Kanalbolagets kontor och ut mot de gamla hamnmagasinen som gjorts om till restauranger och butiker.




Men också ett fantastiskt privatägt motormuseum, med bilar, motorcyklar, radioapparater (I Motala låg ju även Luxorfabrikerna), leksaker m.m.
Museet ägs av familjen som en gång startade Expert-kedjan och som valt att lägga sina pengar på denna attraktion. Vällovligt och väl värt ett besök.


Så sänkte sig nattmörkret över oss och vi slumrade in i våra kojer. Mätta och belåtna samlade vi krafter för en ny spännande dag.

Kommentarer
Postat av: Gerd Forssell

Åååh jag minns min resa och återupplever den nu. Jag gjorde som kaptenen. Jag gick av och promenerade längs vatnet för att få röra på mig lite. Det är enda nackdelen med sådana resor att stillasittandet blir så omfattande. Men som sagt kanalresa gör det möjligt att få sträcka på benen lite.

2008-11-08 @ 18:55:48
Postat av: Catarina Hellmark-Eriksson

Hej Mats!



Vilka fina bilder, det känns så väldigt långt tills vi får åka med vår båt i Mälaren.



Var i helgen på väg att köpa en ny digitalkamera. som vanligt blev det inget.



För det är så mycket att välja på.



Ha en skön vecka//Cattis

2008-11-10 @ 10:04:38
Postat av: Bella

Den resan vill jag också göra. Härliga bilder och lagom långsam takt. Kanske till sommaren. Till och med maten verkar ha varit bra. Tack för tipset.

2008-11-10 @ 11:02:14
URL: http://bellapension.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0