0

Bröllopsbesvär

Detta borde vara en icke-debatt. I realiteten är det en semantisk debatt. Jag förstår inte problematiken. Äktenskapet fyller idag trots allt i huvudsak en skatterättslig funktion. Med andra ord en samhällsfunktion. Vilka det är som gifter sig borde vara ointressant ur samhällets synpunkt. Förutom att det inte är fråga om underåriga eller närbesläktade, där samhället än så länge dragit en gräns.

I övrigt är kyrkan skild från staten sedan många år. Ett faktum som somliga tycks ha glömt. Vi har som samhällspolitiker således ingenting att göra med vad man beslutar i dessa frågor inom Svenska eller Katolska kyrkan, Baptistsamfundet, Pingstvännerna eller Muslimska församlingar. De beslutar alldeles själva hur man vill förhålla sig till sina medlemmar.

Det är inte någon rättighet idag att få sin begravningsakt genomförd i en kyrka om man inte är medlem. Varför skulle inte samma legala resonemang gälla i andra sammanhang, t.ex. bröllopsceremonier. Avgörande borde vara stadgar och medlemskap.

I de flesta andra länder som inte har statskyrka är själva äktenskapet en borgerlig angelägenhet. Man genomför en kort ceremoni på Rådhuset/Stadshuset eller på annan lämplig plats och uppfyller därmed samhällets krav på äktenskapets ingående.

Om man därefter vill komplettera denna juridiska akt med en religiös sådan, är det upp till var och en att avgöra om man vill ha eller kan få t.ex. en kyrklig välsignelseakt av det äktenskap som samhället registrerat.

Det självklara förslaget från regeringen till riksdagen borde således vara att avskaffa den kyrkliga vigselrätten.

Därmed har man skapat förutsättningar för att också hålla ihop alliansregeringen och låta Kristdemokraterna komma ur sitt interna trista dilemma.