1

En kommun i förfall?

För ett antal år sedan beslöt sig Strängnäs Kommun för att det skulle byggas fler billiga hyreslägenheter centralt. Man fann att just då hade en stor gammal dubbelvillatomt bytt ägare efter att många år ha stått tom och öde efter en brand.

En stor byggfirma gav upp sina egna planer och sålde tomten till en privatperson som tänkte bygga sig ett hem på platsen.

Kommunen fick då för sig att gå in och förköpa fastigheten år 2002. Det är en rätt som kommuner har att helt enkelt sno fastigheter från enskilda människor. De får visserligen betala samma pris som vederbörande gett men vederbörande har i det läget väldigt lite - för att inte säga intet - att säga till om.

Men kommunen får bara förköpa om det föreligger ett allmänt behov av att komma över just den fastigheten. I det här fallet anfördes behovet av billiga centralt belägna hyresrätter som skäl för kommunen att få förköpa.

Man kom på att det borde vara ännu mer gångbart om det blev tal om små billiga hyreslägenheter för ungdomar! Så utlystes en tävling bland hugade byggfirmor om vem som gav det bästa förslaget till just billiga ungdomsbostäder.

Tävlingen vanns av Vinnaren, en lokalt verksam byggkonsult. Hans förslag kallat "Egen lya" vann juryns gillande.

Vinnaren fick år 2003 köpa fastigheten för priset 1.750.000:- (den är idag fyra år senare och lika oåtgärdad, värderad till runt 7,5 miljoner) på villkor att det inom två år från tillträdesdagen uppfördes billiga hyreslägenheter för ungdomar.

Det första formfelet kommunen begick - som gjorde köpekontraktet ogiltigt - var att man skrev att två-årsperioden skulle börja löpa från tillträdesdagen istället för från köpekontraktets datum.

Det andra felet var att man sedan utfärdade ett köpebrev där villkoren från Köpekontraktet inte bekräftades, vilket gjorde att det ogiltiga Köpekontraktet blev helt frånsprunget. Vinnaren var nu i princip fri att göra vad han ville med tomten med den generösa mycket gamla byggrätten.

När det så småningom (eftersom tiden redan sprungit ifrån den möjligen en gång upprättade kalkylen) uppdagades att det vinnande förslaget stred mot nu gällande bygglånebestämmelser gick kommunen med på justeringar i projektet så att istället för ettor skulle man nu bygga tvåor som skulle kunna hyras rumsvis med delat kök av de hugade ungdomarna.

Men det hände ändå ingenting på tomten.

Vinnaren - som väl från första stund insett det lönlösa i att ens försöka bygga billiga hyreslägenheter - sökte nu och fick lov att bygga en tredje huskropp på tomten som skulle innehålla bostadsrätter som skulle hjälpa till att finansiera de "billiga ungdomsbostäderna".

När jag någon gång under våren 2006 ställer frågan till kommunens chefstjänsteman på det aktuella kontoret om det verkligen inte fanns några villkor i samband med försäljningen till Vinnaren, får jag svaret: "Nej, vi försökte tala om för politikerna att när ni väl skriver på kontraktet förlorar kommunen möjligheten att styra utvecklingen". Tjänstemannen måste - har jag i efterhand förstått - ha talat mot bättre vetande. Det fanns ursprungligen villkor och om man inte utfärdat ett befriande köpebrev hade kommunen ända till våren 2006 kunnat häva köpet och återta fastigheten.

Nåväl, befriad från alla bojor tar nu Vinnaren nästa steg. Han säljer fastigheten till sitt eget aktiebolag - utan att kommunen än en gång utnyttjar sin förköpsrätt. Det hade man i det skedet (hösten 2006?) återigen kunnat göra men underlät alltså.

När väl denna transaktion är genomförd återstår bara att finna en köpare som kan exploatera fastigheten till fullo med endast bostadsrätter för bättre bemedlade "icke-ungdomar". Sagt och gjort!

Men denna gång är det inte fastigheten som säljs - utan aktierna i bolaget! Finessen med detta är - förutom att den faktiska köpeskillingen för fastigheten kan döljas och att man ej behöver erlägga lagfartskostnad - också att kommunen inte längre har någon förköpsrätt!

Så långt det historiska skeendet.

Nu återstår den kommunala "uppstädningen". Om det moderata Kommunalrådet med flera får råda, så sker det genom en lätt lyftning av matthörnet och så vips in under mattan med otrevligheterna.

Den nye kommunjuristen har levererat en utredning kring alla turer i denna trista affär som presenterades på senaste Kommunstyrelsesammanträdet. Det är en beklämmande läsning som på fem A4-sidor radar upp alla de fatala misstag och underlåtelser som kommunförvaltningen har lyckats med genom åren.

Den logiska följden av denna utredning borde vara ytterligare en utredning - denna gång utförd av en extern expert - som går igenom ansvarsfrågorna.

Vem eller vilka inom den kommunala förvaltningen och/eller inom den politiska ledningen har haft ansvaret för att dessa klantigheter kunnat ske utan att någon reagerat?

Kommunen har begått ett jättesvek!

Ett svek emot den privatperson som man tog fastigheten ifrån.

Ett svek mot alla de ungdomar som räknat med att här skulle de utlovade billiga hyreslägenheterna bli en realitet

Och ett jättesvek mot alla skattebetalare som ju i realiteten är de som får betala den vinst som Vinnaren nu istället gjort på kommunens klantighet.

Men även här sviker den nuvarande kommunledningen! - Nej, vi har lärt oss att alltid skriva Exploateringsavtal nu, så varför ska vi rota i det som varit! Låt oss skratta och vara glada och gå vidare - är den anda som tycks råda.

Jag blir bara så beklämd.

Hur skulle vi som politiker kunna låta bli att rikta anmärkningar? Är det inte vår uppgift som kommuninvånarnas och skattebetalarnas representanter? Har det här samhället gått så långt i förfall att man ska kunna vara hur klantig och ansvarslös som helst utan att behöva räkna med någon form av påföljder?

Nästa vecka ska Plan&Byggnämnden besluta om nytt bygglov för de numera två stora huskroppar med bostadsrätter (som alla är sålda), med utsikt över Domkyrka och Mälarvik. Vi är ett antal politiker som inte tycker att ärendet borde gå på sådan räls men vi kämpar mot ett kompakt motstånd från dagens "låt-gå"-politiker.

Lagen säger att om ansökan följer detaljplanen så ska lov beviljas. Det är inställningen från nämndens ordförande m.fl.

Den ansvarige bygglovchefen har pekat på möjligheten att åtminstone få till en bättre gestaltning och en bättre arkitektonisk ordning i kvarteret genom att bordlägga bygglovet och göra om den sedan länge utgångna detaljplanen så att marken på fastigheten bättre kan utnyttjas.

Vi har utnyttjat den möjligheten i Mariefred i kvarteret Astrea. Låt oss också göra det i Jägmästaren!
1 Berndt:

Vad säger kommunrevisorerna om detta?!?