1

Ansvar?

I Eskilstuna-Kuriren/Strengnäs Tidning häromdagen gav Karl Yngve Åkerström mig heder för min hållning i frågan om att utkräva någon form av ansvar för den inkompetens som berövat såväl en privatperson som Strängnäs kommuns skattebetalare stora värden som istället "skänkts" till en annan privatperson. Stödet tackar jag för. Det behöver jag, för bland kommunens ledande politiker har jag - utöver från mina egna partikollegor - inget sådant.

En anonym Plan-&Byggnämndskollega konstaterade skadeglatt i E-kurirens nätupplaga att jag minsann inte agerat på förra nämndsammanträdet utan förmodligen bara "spelade för gallerierna".

Till vederbörande vill jag säga: Ärendet fanns inte på dagordningen förra mötet. Vi fick en information och vi ställde några frågor. Det var en del av den information jag efterlyst som grundval för ett slutligt ställningstagande.

Efter över 20 år i kommunalpolitiken har jag lärt mig att det finns tillfällen då man ska lyssna och tillfällen då man ska agera. Förra mötet gällde att lyssna. Nu kommer vi till agerandet.

Här följer mitt ställningstagande i frågan inför nämndens möte nästa vecka:

Problematiken när det gäller Jägmästaren 1 och 2 är som jag ser det:

1. Kommunen har genom att ange avsikten att bygga billiga hyreslägenheter kunnat genomdriva ett förköp till men för en enskild kommuninvånare.
Det är inte vilken lättvindig åtgärd som helst när samhället tar ifrån en enskild hans egendom. Det krävs starka skäl. Moderaterna och Kristdemokraterna var emot denna åtgärd, men röstades ner i fullmäktige.

2. Kommunens förköp berövade en privatperson inte blott hans egendom utan också den möjlighet och rättighet som var hans - nämligen att själv - om han så önskat - kunna göra den förtjänst på fastigheten som kommunen genom sin hantering istället överfört till en annan. Vilka möjligheter har den förfördelade personen att kräva kommunen på skadestånd?

3. Den ytterligt bristfälliga kommunala hanteringen av ärendet som följde har de facto i nästa steg också avhänt kommunens skattebetalare den möjliga vinst som vinnaren av arkitekttävlingen istället kunnat göra (minst 5 miljoner kronor enligt uppgift om aktuell värdering).

4. Denna vinstmöjlighet, som kommunen härigenom berövat såväl en enskild kommuninvånare som i nästa led, skattebetalarna, är av den storleksordningen att den ytterligt bristfälliga hanteringen - alldeles oavsett att någon sådan vinst någonsin varit kommunens avsikt med förköpet av fastigheterna - enligt min uppfattning inte bara kan förbigås utan att något ansvar utkrävs.
Men denna fråga måste lösas på annat håll än i Plan- & Byggnämnden.

5. Vinnaren av arkitekttävlingen ifråga kan i sig inte juridiskt anklagas för något i sammanhanget. Han har på ett affärsmässigt sätt gjort de bedömningar av situationen som han har all rätt att göra som enskild affärsman. Den moraliska delen faller utanför vårt kompetensområde. Kommunjuristen har dock antytt att det möjligen kan finnas någon anledning och möjlighet för kommunen att agera gentemot vinnaren av arkitekttävlingen i skadeståndshänseende.

-----

Som Plan-&Byggnämndens ordförande påpekat gäller att om en bygglovansökan stämmer överens med detaljplanen, skall lov beviljas.

Men Bygglovschefen har också pekat på möjligheten att göra på samma sätt som vi beslutat göra i kvarteret Astrea i Mariefred (utan några jämförelser i övrigt), nämligen att bordlägga bygglovsansökan för att göra en ny detaljplan.

Jag har bl.a. tidigare sagt att man nästan hellre skulle vilja se en park på platsen än att godkänna den hantering som frågan om Jägmästaren fått.

Jag inser dock att detta vore en befängd tanke. Inte blott skulle det leda till skadeståndskrav från den nuvarande fastighetsägaren som helt oförskyllt skulle ställas inför situationen, utan dessutom vill vi ju faktiskt ha byggnation av bostäder på fastigheterna.

Däremot har Bygglovchefen påpekat möjligheten att en detaljplaneförändring skulle kunna innebära att man tar bort en hel del numera onödig prickmark mot rondellen. Därvid skulle de nya och större huskropparna kunna förskjutas österut vilket skulle ge kvarteret en bättre arkitektonisk ordning och gestaltning. En sådan ändring skulle också ge större möjligheter att lösa skuggningsproblematiken mot grannfastigheterna.

Efter att ha inhämtat information från Bygglovchefen och Kommunjuristen framstår det som helt klart att en sådan åtgärd inte skulle kunna leda till några anspråk från fastighetsägarens sida eftersom ingen inskränkning i byggrätter kommer i fråga, kanske rentav tvärtom.

Mitt förslag är därför

att P&B beslutar bordlägga bygglovsansökan och

att uppdra åt SBK att påbörja arbete med en ny detaljplan för fastigheten innebärande att prickmarksområdet i fastighetens östra del minskas så att den tänkta byggnationen kan förskjutas österut på fastigheterna.

Vad vinner vi på detta?

När vi nu ändå sitter i den situation vi gör kan vi åtminstone se till att den byggnation som blir av, gör minsta möjliga "skada". D.v.s. kvarterets byggnation kan ges bättre förutsättningar och konflikten kring skuggning av de båda grannfastigheterna kan minimeras.

Att exploatören får vänta några år med att sätta igång, kan inte betraktas som skadeståndsgrundande.
1 Berndt:

Mats, du är som Vilda Ville. Stridbar, kamplysten och rättvisesökande. Vilket parti har plats för en sån barikadkämpe som dig? ;-)